En ny studie avslöjar att de kinesiska nomaderna i stamfederationen Xiongnu, som mellan 300 före Kristus och 100 efter Kristus kontrollerade de centralasiatiska stäpperna, var ett matriarkaliskt samhälle.
Studien har genomförts av en internationell forskargrupp med deltagare från bland annat USA och Tyskland, som med hjälp av dna-undersökningar av en lång rad gravar från Xiongnu har kunnat konstatera att det var kvinnorna som hade makten i nomadriket.
”Vi upptäckte att aristokratins gravar tillhörde kvinnor,” förklarar Christina Warriner, professor i antropologi vid Harvard University.
”Jag tror att det vi ser här är att elitens kvinnor regerade medan rikets krigare höll på att utvidga riket.”
I gravarna fann arkeologerna bland annat små pilar och pilbågar, som sannolikt har använts som leksaker.
Multietniskt nomadrike
Dna-studierna av de många Xiongnu-gravarna bjöd även på andra överraskande nyheter.
”Man har antagit att Xiongnu bestod av ett stort antal klaner, som var och en var ganska homogen”, säger Christina Warriner. ”Men vi upptäckte att så inte var fallet. De var genetiskt väldigt olika även inom de enskilda stammarna.”
Christina Warinner och hennes kollegor från bland annat det tyska Max Planck-institutet för evolutionär antropologi och Harvard University, noterade emellertid att just bland de aristokratiska kvinnor som regerade riket var de genetiska variationerna minst. Det tyder på att kvinnorna har behållit makten genom att skapa en elit som gifte sig internt.
Kring de aristokratiska kvinnorna låg dessutom åtskilliga män begravda, och arkeologerna tror att de utgjorde kvinnornas tjänstefolk. De hade en mycket varierad genetisk profil och verkar ha kommit från hela riket.