Habsburgarna var en av Europas mäktigaste kungliga dynastier och regerade i århundraden över bland annat Österrike, Spanien, Tyskland, Italien och Portugal.
I dag är dynastin kanske mest känd för den så kallade habsburgska hakan – ett kraftigt underbett, som var resultatet av århundraden av inavel, då medlemmar av familjen gifte sig med varandra för att behålla makten och rikedomarna inom släkten.
I synnerhet hos de spanska habsburgarna var underkäken så framträdande att en del familjemedlemmar inte kunde äta eller prata ordentligt. Av de elva äktenskap som habsburgarna i Spanien ingick mellan 1516 och 1700 var hela nio mellan nära släktingar – och det satte sina spår.
När kung Karl II av Spanien avled vid endast 38 års ålder år 1700, beskrev dokument från hans obduktion att ”hans hjärta var stort som ett pepparkorn, hans lungor illa medfarna, hans tarmar ruttna och drabbade av kallbrand. Han hade en enstaka testikel, svart som kol, och hans huvud var fullt av vatten”.
Massor av fingrar, men inga barn
Utöver av den markanta hakan led habsburgarna även av andra åkommor förknippade med inavel. Flera av dem hade fysiska missbildningar som extra fingrar och tår eller sned ryggrad. Dessutom var många infertila, och dynastin drabbades av många missfall och dödfödda barn.
Trots de många åkommorna satt habsburgarna på några av Europas mest inflytelserika troner från 1200-talet fram till 1918, då den siste habsburgaren abdikerade.
År 2019 bekräftade en vetenskaplig studie sambandet mellan inaveln och den habsburgska hakan. Forskarna analyserade 66 porträtt av regenter och fann ett tydligt samband mellan omfattningen av inavel och formen på den avbildade personens underkäke.