”Vad är syftet med monarkin? Böjer kronan sig för folkets vilja? Eller ska den förbli höjd över tidens förändringar?” Den frågan ställer den brittiske premiärministern Winston Churchill till den nykrönta drottning Elizabeth II några avsnitt in i Netflix prisbelönta serie ”The Crown”. Året är 1952, och den unga drottningen har precis tagit över tronen som Storbritanniens monark efter fadern Georg VI:s död.
Elizabeth svarar inte, men Churchills fråga löper genom hela ”The Crown”, som initierar en intressant debatt om monarkins roll i det moderna samhället.
I nästan 70 år har den i dag 95-åriga drottning Elizabeth burit kronan på sitt huvud. Hon har genomlevt Brittiska imperiets storhet och fall, kalla kriget, ungdomsuppror och premiärminister Margaret Thatchers polariserande regeringsperiod från 1979 till 1990.
Se trailern till första säsongen av ”The Crown”:
Det är dessa historiska skeenden som utgör fonden för berättelsen om intriger och maktkamper i den brittiska kungafamiljen. Berättartekniskt är det ett starkt grepp att återge historien sedd genom kungahusets ögon, men det påverkar även trovärdigheten.
Det brittiska kungahuset är ökänt för att inte yppa något om sin vardag på Buckingham Palace, och i ”The Crown” kryllar det därför av antaganden, kreativa friheter och uppdiktade dialoger mellan de kungliga huvudpersonerna. Denna blandning av fiktion och fakta har gett upphov till en intensiv debatt i Storbritannien.
Den konservativa kulturministern Oliver Dowden sa i samband med premiären för fjärde säsongen, som skildrar relationen mellan kronprins Charles och prinsessan Diana:
”Jag är rädd att tittare som inte har upplevt dessa begivenheter inte kommer att kunna skilja mellan fiktion och fakta.”
Serien: Ex-kungen baktalar monarkin
Edvard VIII var kung i ett år, innan han abdikerade för att gifta sig med amerikanska Wallis Simpson. Genom hela serien förolämpar ex-kungen sin familj med öknamn i brev och samtal med Wallis Simpson.
Verkligheten: Alla hade öknamn
Alla Edvards nedlåtande öknamn i serien kommer nästan ordagrant från ett antal brev som han skrev till Wallis Simpson. De beskriver bland annat kungahusets kvinnor som ”häxor”, och Elizabeth kallas ”Shirley Temple” efter den berömda barnskådespelerskan.
Blandning av fiktion och fakta
Den kungliga familjen har inte offentligt kritiserat ”The Crown”, men källor inom kungahuset har låtit pressen veta att familjens frustration över serien har ökat för varje säsong. Och när seriens påståenden synas i sömmarna är kungahusets irritation inte oberättigad.
Det finns till exempel inga bevis för att prins Charles dagligen talade i telefon med sin dåvarande älskarinna Camilla Parker Bowles, medan Diana satt ensam framför tv:n inne på sitt rum, som serien skildrar det. Enligt den brittiske kungahushistorikern Hugo Vickers hade Charles och Camilla ingen nämnvärd kontakt under de första åren av hans äktenskap med Diana.
Serien: Inbrottstjuv pratade politik med drottningen
Elizabeth vaknar en morgon 1982 med ett ryck, när Michael Fagan står i hennes sovrum. Drottningen lyssnar intresserat på den arbetslöse mannen, som beklagar sig över Thatchers socialpolitik.
Verkligheten: Elizabeth flydde från sovrummet
Enligt Fagan hade drottningen ingen lust att prata under hans överraskande visit. ”När hon vaknade och såg mig rusade hon ut ur rummet”, sa inbrottstjuven själv om händelsen i en intervju 2012.
Men det är inte enbart kungafamiljen som får finna sig i historieförfalskning. I första säsongen kretsar ett helt avsnitt kring den giftiga smog som 1952 lade sig över London. Den tjocka dimman var en stor tragedi, som tog livet av omkring 12 000 personer i den brittiska huvudstaden.
Men att ett av offren ska ha varit Churchills personliga sekreterare, och att dödsfallet fick den senfärdige premiärministern att till slut ta sig an problemet, är ren fiktion. I verkligheten fanns inte sekreteraren.
Mer verklighetstrogen är skildringen av Storbritanniens polariserande premiärminister Margaret Thatcher, där fokus ligger framför allt på den ansträngda relationen mellan drottningen och ”Järnladyn”. Kungahuset kritiserade aldrig officiellt Thatcher och hennes politik, men enligt historikern Dean Palmer, som har skrivit boken ”The Queen and Mrs Thatcher” (2016), behöll de båda kvinnorna sin stela formalitet i sina veckomöten.
”Isen mellan dem tinade aldrig”, som Palmer skriver.
Serien: Kungahuset teg efter fasansfull tragedi
År 1966 kollapsar ett berg av slagg i gruvstaden Aberfan och 144 personer omkommer i raset. Premiärministern skyndar till olycksplatsen, men Elizabeth dyker inte upp förrän åtta dagar senare.
Verkligheten: Drottningen ångrade långsam reaktion
Det sägs att drottningen väntade med att besöka Aberfan eftersom hon ansåg att det vore opassande att klampa in på en olycksplats. Elizabeth har senare sagt att hennes långsamma reaktion är ”det jag ångrar mest”.
Visuellt betagande familjedrama
En aspekt som det är svårt att sätta fingret på är emellertid de verklighetstrogna bilderna. Med en produktionskonstnad av 13 miljoner dollar per avsnitt är ”The Crown” världens dyraste serie, och det märks på omsorgen om detalj i kläder, miljöer och statister.
De flesta avsnitt kretsar kring verkliga händelser, allt från kröningen av Elizabeth till IRA:s mord på prins Philips morbror Lord Mountbatten, som är så majestätiskt skildrade att det är omöjligt att inte flyttas tillbaka i tiden.
Även om skvaller blandas med faktiska historiska händelser är ”The Crown” både fängslande och imponerande i sin skildring av flera decennier av kungliga familjedramer.
