Struensee blev diktator i Danmark

Den 18 oktober är emellertid allt förnuft som bortblåst i Altona. Gatorna vimlar av nyfikna, jublande människor; Danmarks blivande drottning har nämligen kommit till staden.

Den 15-åriga prinsessan Caroline Mathilde har anlänt med fartyg från England för att gifta sig med den danske kungen Kristian VII. Formellt sett är hon redan landets drottning: strax före avresan vigdes hon vid kungens ställ­företrädare i London.

Den nya drottningens första officiella uppdrag är att ta emot de styrande i Altona. En av de besökande som kliver in genom dörren är stadens fattigläkare. Han bugar sig djupt och presenterar sig som J.F. Struensee. Han är inte särskilt imponerad av den unga kvinnan – och han har ingen aning om att hon fyra år senare kommer att vara hans älskarinna.

Drottningen fortsätter sin resa mot Köpenhamn. Här väntar ett hov präglat av intriger och maktkamp. Alla landets ledande ämbetsmän försöker ställa sig in hos den 17-årige kungen som uppenbarligen inte är tillräckligt mogen för sin yrkesroll. Han lider av bland annat ångest­attacker och får våldsamma vredesutbrott.

Makten ligger i stället hos de adliga ämbetsmän som alla försöker föra fram sina egna åsikter inför kungen. För att fly undan alla krav har kungen samlat ett gäng unga män som han drar runt med i Köpenhamns nattliv.

Och i kulissen står Kristian VII:s styvmor, änkedrottning Juliana Maria. Hon hoppas att kungen snart ska falla ifrån så att hennes egen son, kungens halvbror arvprins Fredrik, kan ta över tronen.

1766 – Hovet delat i två läger

Caroline Mathilde träffar sin man för första gången i handelsstaden Roskilde. Vänligt erbjuder han henne en sittplats bredvid sig i vagnen. Hon tackar glatt ja.

Men hon lägger märke till att hennes hovdam ger henne en sträng blick – så ska hon tydligen inte bete sig i Danmark.

Caroline Mathilde lär sig att vara avvisande gentemot sin man. Till följd av detta blir drottningen snart en måltavla för Kristian VII:s spydiga kommentarer och han vägrar att sova hos henne.

Snart har de båda kungliga tonåringarna ett iskallt förhållande till varandra och hovet delas i två oförsonliga läger.

1767 – Kungen och skökan

Under hennes första vår i Danmark blir Caroline Mathilde gravid – trots det kyliga förhållandet till kungen. Tronföljden måste ju säkras. Graviditeten förenar inte hovet, och kungen, som inte kan få ändan ur vagnen varken i statsfrågor eller i relationen till drottningen, deklarerar: ”Jag kommer att vara rasande i två år.”

Kungen ger order om att hans hustru ska stanna hemma hela sommaren när han själv åker på semester med sitt ökända gäng bråkstakar. Det är en förolämpning att låta henne stanna hemma och under hösten blir allt bara värre. Kristian VII är allt annat än en ärbar make.

Inom hovet är hans överdrivna masturberande ett vanligt samtalsämne. De pratar särskilt om den gången då kungen under taffeln på Christiansborg kom inrusande med byxorna kring fotknölarna. En annan galenskap är att han utnämner sin stora hund, Gourmand, till geheimeråd – sin närmaste rådgivare.

Kristian VII fulländar förödmjukelserna mot drottningen genom att ta med sig såväl Gourmand som älskarinnan, lyxhoran Stövlett-Cathrine, till föreställningarna på Hovteatern där han placerar dem i en loge mitt emot drottningens.

Kungen och den lyxprostituerade har länge tagit sina rundor på stadens bordeller och tillsammans misshandlat Stövlett-Cathrines rivaler och slagit sönder inredning. Ibland är Cathrine klädd som man, och till och med pöbeln tycker att kungens uppförande är omoraliskt och vulgärt. Han har gått för långt.

Omkring nyår sätter hovets främsta ämbetsmän stopp för Stövlett-Cathrine. Hon skickas iväg till Holstein och får 400 riksdaler om året för att hålla sig borta för alltid.

Den excentriske kungen är förtvivlad. Han har förlorat sin bästa vän. Hos drottningen finner han ingen tröst – de båda håller fortfarande varandra på avstånd.

1768 – Den nye reseläkaren

Den 5 juni reser kungen och hans 55 man stora följe över floden Elbe – Danmarks sydligaste gräns. Kungen ska ut på en två år lång bildningsresa i Europa.

En ny reseläkare anställs: Johann Friedrich Struensee från Altona. Han visar sig ha ett lugnande inflytande på kungen, vilket är tur – resan med de många plikterna och ständiga förändringar tär på den unge kungens nerver.

När sällskapet, efter att ha besökt åtskilliga hov i Tyskland, kommer till Antwerpen i Holland, skriver Struensee om sin nye arbetsgivare: ”Han föreslog mig på fullt allvar att rymma iväg med honom. Han ville bli soldat för att slippa vara beroende av andra för sin lycka.”

Kungen blir alltmer tillbakadragen. Europas baler, maskerader och hovmiddagar gör honom inte glad. Hans hovfolk ser det som ett tecken på att den unge kungen håller på att bli vuxen.

Men efter åtta månader vill kungen åka hem, och i Tyskland, Holland, England och Frankrike lämnar han efter sig ett kaos av sönderslagna rum.

Reseläkaren har emellertid haft ett förvånansvärt positivt inflytande på kungen, och hemma i Danmark befordras Struensee till livläkare, kungens privata läkare.

1769 – Kungens ångest

Utan att låta nedlåtande ger Struensee kungen svar på tal under deras samtal. Utan att visa underdånighet, som alla lismare i kungens närhet, lyssnar han uppmärksamt.

Struensee kommer mycket nära kungen. Snart börjar han inse varför kungen är så rädd och ständigt löper amok, ger upp häftiga skrik, skrattar hysteriskt eller slår sönder slottsträdgårdar eller kungliga gemak.

Kristian berättar om sin mor som dog när han var bara tre år gammal. Om hur hans styvmor, änkedrottning Juliana Maria, sedan tog hand om honom – tills hon själv fick en son, arvprins Fredrik, som Kristian VII hatar.

Och om den gången då han under en kanottur föll i vattnet och höll på att drunkna, och hur Juliana Maria bara tittade på honom med en iskall, belåten blick – som om hon ville se honom död så att hans halvbror kunde bli kung.

Struensee funderar över om några av kungens historier kan vara fantasier och vanföreställningar eftersom kungen är besatt av våld och död.

Melankoli, ångest och sinnessjukdom håller på att få ett allt starkare grepp om den förut så nöjeslystne kungen. Men Struensee har blivit kungens bäste vän, och i hans sällskap känner sig kungen om inte trygg, så i alla­ fall mindre otrygg än hos alla andra.

Den unga drottningen Caroline ­Mathilde tycker inte om den nye livläkaren. Han är en del av kungens inre krets och står därför inte på hennes sida.

Men misstroendet är ogrundat: Struensee försöker göra kungen vänligare inställd till drottningen så att deras relation ska bli bättre. Som läkare börjar han också se till drottningen alltmer.

1770 – Drottningen och läkaren

Mötena blir allt fler, och snart är drottningen och läkaren ett kärlekspar.

Struensee blir än mer populär hos både kungen och drottningen när han i maj vaccinerar den lille kronprinsen mot koppor.

Livläkaren utses till uppläsare för kungen och drottningens kabinettssekreterare – han ska sköta hennes korrespondens och kontorssysslor.

Den forne fattigläkaren lever nu nära inpå Danmarks regentpar – och makten.

En fin dam vid hovet har lagt märke till förändringarna:

”Det märkliga med det hela är att relationen mellan kungen och drottningen aldrig tycks ha varit bättre än nu. De talar hela tiden med varandra.”

Samtidigt som Struensee ordinerar kalla bad åt kungen för att få masturbationen under kontroll, försöker Struensee övertala honom att ligga med sin hustru. Det är verkligen nödvändigt. Skandalen blir oundviklig om det börjar ryktas att det är kungens livläkare som gjort drottningen gravid.

Caroline Mathilde och Struensee för långa, djupa samtal om filosofi, kärlek och politik. Samtidigt gör de upp en plan. De ska göra sig av med fienderna inom hovstaben. Under sommarens stora resa till Holstein genomför de utrensningar och flera av rikets toppar tvingas lämna maktens centrum – hovet.

Nu ska det se ut som om drottningen eller parets vän greve Rantzau styr kungen. Men sedan hemkomsten i september är det i praktiken Struensee som har makten. Han, som har lägst status i hela sällskapet, har utmanövrerat alla andra.

Struensee arbetar mycket. Han vill införa flera av upplysningens revolutionerande tankar i Danmark. Att formulera och utfärda de nya lagarna går smärtfritt. Reformerna flyter i en strid ström från Struensees penna med kungens sigill och namnteckning under.

I slutet av året övertygar Struensee till slut kungen att avskaffa statsrådet – ett råd med adliga ämbetsmän som vägleder kungen i rege­ringsfrågor och som fram till Struensees ankomst haft den reella makten i Danmark.

Nu är det kungen och Struensee som regerar landet. Struensee tar hand om högar med viktiga frågor och kungen bestämmer i mindre viktiga ärenden, till exempel när han en julafton beslutar att en före detta tjänare vid hovet, som sänts i exil till Bornholm, ska få lov att återvända hem från ön.

Samma dag fattar Struensee ett beslut av större dignitet: att införa ett lotteri för att få in pengar till statskassan.

Men alla kabinetts­order med avskedanden, nedläggningar och löneminskningar skapar missnöje bland de berörda. De förlorar pengar och positioner och börjar skvallra om Struensees uppenbara förhållande med drottningen. Det är farligt. Och att drottningen snart inte kan dölja sin graviditet gör inte situationen bättre.

1771 – Struensee vid makten

Den 7 juli kommer en ny prinsessa till världen, Louise Augusta. Både vid hovet och bland folket går ryktet: det är Struensees horunge – La Petite Struensee.

Men det spelar ingen roll; Caroline Mathilde och Struensee åtnjuter konungens gunst. Den omaka trekanten med de två små barnen är som en familj. För att trygga sin egen position utnämner Struensee sig själv till greve, vilket gör hans ställning och inflytande mer legitimt.

En vecka senare är grevetiteln inte nog för den borgerlige läkaren. Han får Kristian VII att utnämna honom till geheimekabinettminister – rikets mest inflytelserika position.

I ordern ser Struensee även till att han inte längre behöver den enväldige kungens underskrift för att genomföra lagändringar. Struensee har de facto blivit Danmarks diktator.

I sin iver att reformera samhället i upplysningens anda har Struensee trampat många människor på tårna. Särskilt änkedrottning Juliana Maria är mållös över utvecklingen vid det danska hovet, bara fem år efter att hon själv varit drottning.

Uppkomlingen Struensee har ­berövat hennes son, arvprins Fredrik, hans plats i den kungliga logen på Kungliga Teatern, minskat hennes apanage avsevärt och till och med förbjudit arvprinsen att komma in i Christiansborgs ridhus så att han nu inte längre kan öva sig på att rida.

1772 – Änkedrottningens hämnd

I början av det nya året florerar en del rykten som skrämmer Juliana Maria och hon känner sig tvungen att agera.

Det ryktas att Struensee planerar en kupp mot tronen, och det sägs att Struensee och Caroline Mathilde låtit tillverka ­paradseldon med sammet och förgyllda detaljer, och att paret setts promenera arm i arm i kungliga galadräkter.

Dess­utom cirkulerar ett fiktivt abdikationsbrev med Kristian VII:s underskrift inom Köpenhamns litterära kretsar.

Ryktena är falska, men Juliana Maria har inga svårigheter att hitta sympati-sörer för sin sak. Ämbetsmännen, gods­ägarna, folket, prästerskapet och till och med Struensees egna vänner är missnöjda.

För att inte tala om Kungliga Livgardet – som Struensee har avskedat strax före jul. Hela militärkåren menar att detta är oförlåtligt.

Änkedrottningen ­Juliana Maria, hennes närmaste rådgivare Ove Høegh-Guldberg och sonen, arvprins Fredrik, utgör kärnan bland kuppmakarna. Høegh-Guldberg tar kontakt med berörda militärer och de är inte svåra att övertala.

Den hopplöst skuldtyngde greve Rantzau – som annars varit Struensees vän och allierade – är ursinnig över att Struensee inte hjälpt honom att betala skulderna, och ansluter sig till kuppen även han.

En minutiös planering tar sin början. Tid, plats och roller avtalas noga, för om någonting går snett kommer det att få ödesdigra konsekvenser. Klockan fyra på natten den 17 januari, efter en maskeradbal, slår kuppmakarna till – de börjar i kungens gemak.

Kristian VII stirrar skräckslaget på de upplysta ansiktena kring sängen. Ännu räddare blir han när de berättar att Struensee och drottningen har planerat att mörda honom! De lägger fram några papper som den skärrade kungen ska underteckna.

Han sätter sin signatur på dokumenten. Därefter för de honom hastigt till änkedrottningens gemak på våningen ovanför. Han får te och blir åderlåten så att han lugnar ned sig.

Kungen undertecknar flera dokument – bland annat en order till Juliana Maria och arvprinsen om att befria kungen. Sedan dateras dokumenten till den 10 januari, så att de kan bevisa att allt har skett på kungens order.

Därefter tränger en överste och två officerare in i Struensees sovrum och talar om för honom att han är arresterad.

Struensee kräver att få se arresterings­ordern och att få veta vem som ligger bakom. Men han får bara order om att följa med och lyder utan att ställa fler frågor. Han vet att spelet är förlorat.

Klockan sju på morgonen knackar det på den 20-åriga Caroline Mathildes dörr. I dörröppningen ser hon Rantzau tillsammans med fyra gendarmer och den unga drottningen förstår omedelbart att hennes affär med livläkaren är avslöjad.

Hon ropar uppjagat på kungen – utan resultat. När hon ser förvisningsorden i Rantzaus hand vet hon vad det betyder: Hon kommer att visas bort från slottet och Struensee kommer att dö.