Kungakrona och blod

Skandaler skakade Nordens kungahus

Trekanter i den äkta sängen, homosexuella affärer och konstgjord befruktning med icke-kunglig säd – Nordens kungligheter är minst lika bra på att ställa till skandal som de engelska.

Trekanter i den äkta sängen, homosexuella affärer och konstgjord befruktning med icke-kunglig säd – Nordens kungligheter är minst lika bra på att ställa till skandal som de engelska.

Shutterstock

Älskare pressade kungen på pengar

Var: Sverige
När: 1930-talet

Gustav V av Sverige

Hovet betalade en förmögenhet för att undvika att påståenden om kung Gustavs homosexuella böjelser blev offentligt kända.

© Sepia Times/Getty Images & Shutterstock

År 1933 ansökte den tidigare straffången Kurt Haijby om att få utskänkningstillstånd till en restaurang i Stockholm. Han var tidigare dömd för bland annat grovt vållande till annans död av en polis och fick därför avslag.

Kurt Haijby gav emellertid inte upp. Han fick audiens hos kung Gustav V (1858–1950), i hopp om att få dennes hjälp. Enligt Haijby inledde han efter mötet en sexuell relation med den 74-årige monarken. Affären pågick i tre år och kom att bli kostsam för hovet – varje gång Haijby var i penningnöd hotade han att skvallra om kungens sexuella läggning och krävde pengar för att tiga.

Under årens lopp betalade hovet ut 250 000 kronor, och utpressningen upphörde inte med Gustav V:s död 1950.

”Nu ska sanningen fram”, hotade Haijby 1952 den nye kungen. Gustav VI Adolf lät sig emellertid inte skrämmas. Haijby åtalades och fälldes för utpressning. Domen blev sex års straffarbete.

Avslöjandet blev en stor skandal – mer på grund av utpressningen än för det påstådda homosexuella förhållandet. Efter avtjänat straff förde Kurt Haijby en stilla tillvaro i en förort till Stockholm, tills han 1965 tog sitt eget liv.

Nordens avsatte härskare livnärde sig som pirat

Var: Danmark, Norge och Sverige
När: 1439–1449

Erik av Pommern och piratflagga

I tio år livnärde Erik av Pommern sig på pirateri.

© Nationalmuseum Stockholm & Shutterstock

Erik av Pommern hade stora planer, när han 1412 ärvde Danmark, Norge och Sverige efter drottning Margareta. Den unge kungen ville framför allt erövra hertigdömet Slesvig, så att hans nordiska rike skulle kunna växa.

Men Eriks styrkor stötte på patrull, när de mäktiga tyska hansestäderna gick in med militärt stöd till motparten. Erik förlorade och var tvungen att ge upp sina erövringsplaner. Dessutom gjorde befolkningarna i Norge och Sverige uppror mot de skyhöga skatter som Erik krävde dem på för att finansiera kriget.

Ställd inför ett rike i upplösning avsade Erik sig kronan och spiran och slog sig ner på Gotland. Där levde han av något så okungligt som sjöröveri: hans soldater plundrade danska och svenska handelsfartyg.

Erik återvände kortvarigt för att regera Danmark, men blev tvungen att fly till Gotland igen. Med ombord på sitt fartyg hade han den danska statskassan.

Prinsessan blev gravid medan maken var till sjöss

Var: Norge
När: 1903

Drottning Maud, kung Håkon VII och prins Olav

Maud med sin make och sin son 1910. Då hade Maud blivit drottning av Norge, och hennes make kung.

© Library of Congress & Shutterstock

I slutet av 1902 blev prinsessan Maud gravid efter sex års ofrivillig barnlöshet, och i juli 1903 födde hon en son.
Graviditeten gav många år senare upphov till spekulationer. Prinsessans make – prins Carl av Danmark, som 1905 valdes till norsk kung efter Norges självständighet från Sverige – måste nämligen ha befunnit sig på långfärd på ett fartyg en bra bit hemifrån vid konceptionstidpunkten. Den norske författaren Tor Bomann-Larsen avslöjade i en bok som gavs ut 2004 att prinsessan Maud vid tidpunkten för prinsens resa befann sig på en klinik i England.
Bomann-Larsen anser därför att det är sannolikt att Mauds son kom till genom konstgjord befruktning – en teknik som hade varit känd sedan 1880-talet. Om författarens antagande stämmer härstammar den norska kungasläkten inte som tidigare antagits från Danmarks kungafamilj, utan från en brittisk läkarsläkt.
Om prins Carl – som i Norge fick heta Håkon V – är barnets far eller om den äran tillfaller sonen till drottningens läkare sir Francis Laking, som boken påstår, är fortfarande oklart.

Amatör förstörde fornminnen

Var: Danmark
När: 1848–1863

Fredrik VII och utgrävningar med spade

Fredrik VII kastade sig med alltför stor iver över 1800-talets nya fluga: arkeologiska utgrävningar.

© August Schiøtt & Shutterstock

Intresset för Danmarks forntid var stort på 1800-talet, och kung Fredrik VII hörde till de mest entusiastiska. I jakten på spår efter förfäderna stack monarken ivrigt spaden i jorden – i sällskap med den kungliga jägmästaren och några av landets ledande arkeologer.

Att regenten deltog i utgrävningar berodde dock inte enbart på ett intresse för det förflutna, Fredrik VII tyckte även om att slippa de officiella plikterna. I fält älskade han att övernatta i tält, medan tjänare serverade överdådiga måltider. Kungen, som ogillade det inrutade livet vid hovet, fick på så sätt det bästa av två världar.

Kungens framfart som arkeolog kunde emellertid ha katastrofala konsekvenser. När Fredrik VII 1851 var med och grävde ut den medeltida vallen Grønholt Voldsted i norra Själland, beordrade han arbetarna att gräva så energiskt att de borrade sig tvärs genom fästningen. Genom att fyndets olika lager därigenom förstördes gick dyrbara kunskaper förlorade.

Vid 1800-talets mitt befann arkeologin sig fortfarande i sin linda, och många andra hade på grund av okunskap begått samma misstag som kungen. Trots det chockades dåtidens arkeologer av hans hårdhänta framfart.

Tidens ledande expert på medeltidsborgar drog sig inte för att beteckna utgrävningen som ”vandalism”. Dundertabben ledde till att Fredrik VII hölls i strama tyglar av arkeologerna, när han tio år senare påbörjade utgrävningarna av den södra vikingahögen i Jelling.

Spionprinsessan ville skiljas

Var: Sverige
När: 1913

Prins Vilhelm, Maria Pavlovna och son

Maria Pavlovna med sonen och maken – medan allt fortfarande var frid och fröjd.

© Atelier Jaeger & Shutterstock

Prins Wilhelm gifte sig 1908 med Maria Pavlovna – dotter till den ryske storfursten Paul. Äktenskapet skulle garantera att Sverige fick en god relation till Ryssland, som utgjorde ett ständigt hot.

Maria retade emellertid genast upp hovet genom att röka som en man och åka kana nedför trapporna på en serveringsbricka av silver. Betydligt värre var dock att det snart ryktades att hon hade en affär med den ryske ambassadören i Stockholm.

Andra rykten påstod att Maria spionerade för ryssarna. År 1913 meddelade hovet att prinsessan skulle tillbringa vintern i Italien ”på grund av ett njuranfall”. Det var inget fel på Maria och inte heller reste hon till Italien. I stället ansökte hon om skilsmässa och lämnade Sverige.

Om det fanns något fog för spionageryktena klargjordes aldrig, men svenskarna hade svårast att förlåta Marias brister som mor: när hon gav sig av lämnade hon kvar sin femårige son Lennart. De återsågs först när han blivit vuxen.

Kungen förstörde inredningen

Var: Danmark
När: 1766–1808

Kristian VII och krossad spegel

Danmarks labile kung krossade speglar och mycket annat.

© Alexander Roslin/Frederiksborg Slot & Shutterstock

Kristian VII var under större delen av sin regeringstid kung endast på papperet, eftersom han led av psykisk sjukdom. I själva verket styrdes landet av kungens bror och livläkaren Johann Friedrich Struensee.

Bönder vid Hirschholm slott norr om Köpenhamn fick 1771 uppleva Kristians sjukdom på nära håll. Först rusade den 21-årige kungen planlöst runt i trädgården, och sedan slog han sig ihop med två pojkar och började krossa slottets fönster och inredning.

Speglar, porslin och möbler hamnade i slottssjön, och statyerna i trädgården vältes omkull. Kungens framfart blev till slut för mycket för hovmannen Enevold Brandt, som grep tag i Kristian VII och slog till honom. Brandt avrättades senare för att ha lagt hand på kungen.

Kungen fick hjälp i sängen

Var: Sverige
När: 1771–1792

Gustav III av Sverige och Sofia Magdalena

Regenterna var sexuellt oerfarna och behövde hjälp i sängen.

© Erik Cornelius/Nationalmuseum, Nationalmuseum Stockholm & Shutterstock

År 1766 gifte sig tjugoårige Gustav III med den jämnåriga danska prinsessan Sofia Magdalena. Det skulle dock dröja nio år, innan kungaparet delade säng.

Problemet var dels att Gustavs mor – änkedrottning Lovisa Ulrika – avskydde allt som var danskt och dessutom var fast besluten att hålla sin son i korta tyglar, så att hon kunde behålla sitt politiska inflytande, dels finns det indikationer på att Gustav III föredrog manligt sällskap i sängen. Det hjälpte inte heller att Sofia Magdalena var blyg och hade fått en väldigt religiös uppfostran.

När behovet av en tronarvinge började bli pockande 1778 fick kungaparet ta hjälp av greve Adolf Fredrik Munck, som själv var far till tio barn. Det påstods att Munck inte nöjde sig med att ge goda råd inför akten, utan till och med anslöt sig till det unga paret i sängkammaren.

Händelsen gav upphov till åtskilliga oanständiga karikatyrteckningar samt rykten om att Munck var far till Gustavs och Sofia Magdalenas förstfödde: kronprins Gustav Adolf. Paret fick senare ytterligare en son – veterligen utan hjälp av Munck.

Drottningen bytte religion och utvandrade

Var: Sverige
När: 1654

Drottning Kristina av Sverige

Drottning Kristina regerade från att fyllde arton tills hon lämnade Sverige tio år senare.

© Skoklosters Slot & Shutterstock

Drottning Kristina stod 1654 för en av Europas största kungliga skandaler, när hon lämnade Sverige för att börja ett nytt liv som katolik. Att konvertera kunde i det strängt protestantiska Sverige medföra dödsstraff, så hon nöjde sig inledningsvis med att chocka sina undersåtar genom att förkunna att hon tänkte abdikera.

Drottningen visste att upprördheten inte skulle bli mindre av att hon konverterade endast sex år efter slutet på trettioåriga kriget, då många tusen svenskar stupat i strid mot en katolsk armé. Drottningens egen far, Gustav II Adolf, hade dessutom varit en av de stupade.

Kristina överlät tronen åt sin kusin Karl X Gustav och reste i förklädnad genom Danmark. I Belgien bytte hon tro och fortsatte sedan till Rom. För påven var omvändelsen en propagandaseger, och Kristina fick ett mottagande värdigt en kejsare. När hon skulle besöka Vatikanen ställdes en bärstol till hennes förfogande.

Påven behandlade Kristina som om hon fortfarande var drottning, och hon engagerade sig ivrigt i Vatikanens utrikespolitik.
När hennes ersättare på den svenska tronen avled 1660 reste hon hem till fäderneslandet med en önskan att ta över makten, men den svenska adeln tackade bestämt nej.

Kristina återvände därför till Rom, där hon tillbringade resten av livet. När hon dog 1689 begravdes hon i Peterskyrkan.

Kristina stod för flera skandaler:

  • Hon beställde 1657 mordet på en italiensk hovman.
  • Hon klädde sig som en man och uppträdde maskulint.
  • Hon förförde kardinalen Decio Azzolino.

Fredrik IX fick nyktra till

Var: Danmark
När: 1947–1972

Kung Fredrik IX, drottning Ingrid och öl

De kungliga plikterna drev Fredrik IX att börja dricka.

© Walther Maansson/Ritzau Scanpix & Shutterstock

Den nuvarande danska drottningens far var i sina unga år glad i alkohol och började alltid dagen med att tömma två stora glas portvin. Under resten av dagen intog han avsevärda mängder alkohol. Prinsens promille blev emellertid inget större problem förrän 1947, när han som Fredrik IX efterträdde sin far på tronen.

Den danske statsministern Hans Hedtoft kände sig tvungen att uppmana kungahuset och hovet att ha ett allvarligt samtal med kungen, för det var allmänt känt att han utkämpade en personlig kamp med alkohol – en kamp som han såg ut att förlora.

Drottning Ingrid ska ha förklarat för sin make att hans ”konstitution inte tålde alla de glas som alltid ställs framför ett statsöverhuvud”.

Fredrik lyssnade på sin hustru och drack resten av sitt liv endast mineralvatten, tomatjuice med tabasco och litervis av den norska läsken Solo.

Prinsen valde kärleken

Var: Sverige
När: 1932

Prins Lennart och Karin Nissvandt på sin bröllopsdag

Prins Lennart emigrerade med sin hustru och kallades efter det Herr Bernadotte.

© Bettmann/Getty Images & Shutterstock

Alla känner till historien om Storbritanniens kung Edvard VIII, som 1936 valde Wallis Simpson i stället för kronan. En liknande skandal skakade Sverige fyra år tidigare.

Efter föräldrarnas skilsmässa (se Spionprinsessan ville skiljas) 1914 flyttade den då femårige prins Lennart in hos sin farmor, drottning Victoria av Baden. Där fick han en sträng uppfostran, som fick honom att längta efter frihet och kärlek.

Båda delar fann han hos den borgerligt födda Karin Nissvandt, som han 1932 gifte sig med. Alliansen väckte ilska i kungafamiljen, eftersom Lennart inte bett sin far om tillåtelse i förväg. Kungen fråntog därför sin son alla titlar och privilegier. Makarna lämnade kort därefter Sverige och bosatte sig i Tyskland.

Kungen anklagades för otrohet

Var: Sverige
När: 2010

Carl XVI Gustaf av Sverige

Kungen förnekade att han besökt en strippklubb

© Anders Wiklund/TT/Ritzau Scanpix & Shutterstock

En biografi om Carl XVI Gustaf avslöjade 2010 att kungen hade varit otrogen mot drottning Silvia. Enligt boken ”Den motvillige monarken” inledde kungen i slutet av 1990-talet en kärleksaffär med artisten Camilla Henemark – känd från bland annat bandet Army of Lovers. Förhållandet varade i ungefär ett år.

”Kungen visade emellanåt att han var förälskad som en skolpojke. Vid ett tillfälle talade han om att de båda skulle resa bort tillsammans till en exotisk ö – i stil med Marlon Brandos Tetiaroa i Franska Polynesien, där de skulle leva endast på kokosnötter”, skrev bokens författare.

Det var inte den enda skandalen. Enligt boken hade kungen även spenderat 12 000 dollar på en strippklubb, medan han 1996 var i Atlanta för att besöka OS. Upprördheten var så stor att flera tidningar krävde hans avgång.

Under ett möte med pressen sa kungen angående påståendena i boken att han och hans familj hade ”vänt blad”, och att det som beskrevs hade inträffat ”långt tillbaka i tiden”. Besöket hos stripporna hade aldrig ägt rum, hävdade kungen.

Läs mer
Sjöberg, Rauscher & Meyer: Carl XVI Gustaf – den motvillige monarken, Lind & Co, 2010
H. Dehn-Nielsen: Christian 7. – den gale konge, Sesam, 2000