Så enades Spanien
För drygt 500 år sedan gifte Ferdinand av Aragonien och Isabella av Kastilien ihop sina två riken. Det blev början på det Spanien som idag skakar i sina grundvalar.

Ferdinand och Isabella erövrar Granada, morernas sista fäste, 1492.
Den 13 december 1474 tog den 23- åriga Isabella makten i kungariket Kastilien och León i vad som närmast kan liknas vid en statskupp. Två dagar tidigare hade hennes halvbror, kung Henrik IV, dött i slottet Alcazar i Madrid. Isabella residerade i Segovia tio mil norrut när budet kom om Henriks död.
En febril aktivitet utbröt i hennes lilla hov och efter att ha firat mässan höll Isabella en högtidlig ceremoni där hon utropade sig till landets drottning, trots att hennes rätt till tronen var långt ifrån självklar.
Striden om kronan stod mellan Isabella och kungens dotter Juana; båda ansåg sig vara den rättmätiga tronföljaren. Även landets adel var delad i två läger som höll på varsin tronpretendent. Det skulle krävas fyra år av inbördes strider och krig mot Portugal, som stöttade Juanas anspråk, innan Isabella kunde befästa sin position.
Ferdinand prinsgemål
När hon tog makten i Kastilien befann sig hennes make Ferdinand över 40 mil därifrån, i Aragoniens huvudstad Zaragoza. Det dröjde därför flera dagar innan han fick veta att hustrun utropat sig till monark och samtidigt fastställt att hans roll i Kastilien skulle vara den som prinsgemål.
Ferdinand lär visserligen ha gruffat över den underordnade positionen, men insåg att han inget kunde göra åt saken. Isabella försäkrade honom dessutom att ”vad som än blivit beslutat är ni ändå, som min gemål, kung av Kastilien, och i Kastilien ska era önskningar vara lag”.
Det Aragonien som Ferdinand då var tronarvinge till var en betydande sjömakt som utöver kärnlandet innefattade Katalonien, Valencia, Balearerna, Neapel, Sicilien och Sardinien. Titeln kung av Sicilien hade han redan fått.
När bröllopet mellan Isabella och Ferdinand förbereddes hade de aldrig träffats, men trots det hade Isabella gjort ett aktivt val. Hennes halvbror kung Henrik försökte få systern bortgift med en rad olika friare, flera av dem dubbelt så gamla som hon, allt eftersom hans politiska motiv skiftade.
Henrik hade dock skrivit under ett avtal som sade att Isabella inte skulle tvingas ingå äktenskap utan sitt medgivande, och hennes val föll slutligen på den mer jämnårige Ferdinand.