Kvinnorna som styrt världen
Den ena mildrade religionsbråken i England, den andra drog igång inkvisitionen och en tredje abdikerade. Här är sju mäktiga kvinnor som styrt sina riken på olika sätt – men de har alla satt avtryck i historien!

Från vänster Wu Zetian av Kina, Elisabet I av England och Sveriges drottning Kristina.

Elisabet I styrde England från 1558 till sin död 1603.
1. Elisabet styrde under 44 gyllene år
Den 15 januari 1559 kröntes Elisabet I under högtidliga former till drottning i katedralen Westminster Abbey i London. Bakom festligheterna ruvade dock många faror.
England var ett land i kris. Elisabets far, Henrik VIII, hade brutit med den katolska kyrkan och låtit avrätta två av sina sex fruar. En av dem var Elisabets mor Anne Boleyn. När Elisabets äldre halvsyster Maria ("den blodiga") kom till makten hade hon försökt återinföra den katolska tron. Följden blev en religiös konflikt där ett stort antal protestanter dödades.
När Maria dog 1558 ärvde Elisabet makten. Till skillnad från sin syster var hon protestant men som drottning försökte hon tona ner de religiösa motsättningarna. Hennes 44 år långa regeringstid kallas ofta "de gyllene åren" och ses som en kulturell och politisk blomstringstid i engelsk historia.
Spanska armadan
1588 hotades hennes styre av Spaniens kung Filip II, som sände en väldig flottstyrka för att invadera England. Men "den oövervinnliga armadan" hamnade i en storm och slogs sedan enkelt tillbaka av de engelska fartygen. Därefter kunde England i stället bli en ledande stormakt på världshaven.
Trots många frierier från inhemska adelsmän och europeiska kungligheter gifte sig aldrig Elisabet, kanske för att det skulle ha hotat hennes ställning som regent. Hon blev känd som "jungfrudrottningen" och dog barnlös 1603. Elisabet efterträddes av sin släkting Jakob I, Skottlands kung.

Isabella styrde bland annat Kastilien från 1474 till sin död 1504.
2. Isabella enade Spanien
Under Isabellas uppväxt styrde halvbrodern Henrik kungadömet Kastilien, beläget mitt i dagens Spanien. Han försökte envist gifta bort sin halvsyster för att stärka rikets politiska ställning men Isabella vägrade konsekvent. Till slut valde hon själv att gifta sig med Ferdinand, kung av grannlandet Aragonien.
Henrik blev rasande och förklarade att Isabella inte längre var Kastiliens tronföljare men när han dog år 1474 lyckades hon ändå gripa makten. Hon regerade sedan fram till sin död år 1504.
Tillsammans med sin make Ferdinand av Aragonien kom Isabella av Kastilien att skriva in sig i historieböckerna av två viktiga skäl.
För det första erövrade de Spaniens sista muslimska fäste, den moriska staden Granada 1492. Det innebar att den så kallade reconquistan, den kristna återerövringen av den iberiska halvön, var fullbordad. För det andra sponsrade de samma år Christofer Columbus expedition som ledde till upptäckten av Amerika.
Instiftade inkvisitionen
Vid den här tiden var Spanien fortfarande inte något enat kungadöme men genom sitt äktenskap enade Ferdinand och Isabella de två mäktiga kungadömena Aragonien och Kastilien på den iberiska halvöns högplatå. På så sätt lade de grunden till det moderna Spanien.
Ferdinand och Isabella tvingade landets muslimer och judar att konvertera till den kristna tron. De som vägrade tvingades flytta. Ferdinand och Isabella instiftade också den spanska inkvisitionen för att bekämpa olika former av kätteri. Följden blev att kronans makt stärktes och de blev kända som "det katolska kungaparet".

Katarina den stora avsatte sin man tsar Peter III 1762 och tog själv över tronen i Ryssland. Hon styrde landet fram till sin död 1796.
3. Katarina gjorde Ryssland större
I juli 1762 störtades Rysslands tsar Peter III efter bara ett halvår på tronen. Några dagar senare mördades han, troligen på order av hans hustru Katarina II. Hon tog nu över makten och styrde det ryska kejsardömet i mer än 30 år.
Katarina kom från en tysk furstefamilj och hette från början Sophie Friederike Auguste. Vid 15 års ålder hade hon skickats till Sankt Petersburg för att bli bortgift med sin kusin Peter, som då var tronarvinge. Hon övergick till den ortodoxa tron och bytte också namn till Katarina.
Äktenskapet med den alkoholiserade Peter blev allt annat än lyckligt. Maken ärvde tronen i januari 1762 men störtades alltså snart av hustrun och hennes anhängare.
Brevväxlade med Voltaire
Katarina var mycket intresserad av upplysningstidens idéer och brevväxlade bland annat med den kände filosofen Voltaire. Hon försökte reformera det ryska rättsväsendet och utbildningssystemet, men var inte intresserad av att avskaffa livegenskapen för Rysslands bönder.
Katarina gifte aldrig om sig. Däremot hade hon ett stort antal älskare, som fick stort inflytande över landets politik. Mest känd blev Grigorij Potemkin, som bland annat förde flera krig mot det Osmanska riket och utvidgade de ryska gränserna söderut.

Kristina blev drottning av Sverige 1632 när hennes far Gustav II Adolf dog på slagfältet. Hon abdikerade 1654 och flyttade till Rom.
4. Drottning Kristina bytte sida
Krigarkungen Gustav II Adolf hade bestämt att hans enda barn, dottern Kristina, skulle få samma utbildning som en manlig tronföljare. Därför fick hon studera politik, teologi och filosofi men skolades också i ridning och jakt.
Gustav II Adolf stupade i slaget vid Lützen 1632, då Kristina var sex år. Hon blev nu drottning, men makten övertogs av en grupp förmyndare under ledning av rikskanslern Axel Oxenstierna.
1644 blev Kristina myndig. Flera långa krig hade tömt den svenska statskassan och skapat stort missnöje bland vanligt folk, men Kristina hanterade den svåra situationen skickligt.
Abdikerade och konverterade
Dessutom bjöd hon in lärda män från hela Europa till hovet i Stockholm. Många furstar och kungligheter uppvaktade henne också i hopp om att via äktenskap få kontroll över det växande svenska stormaktsväldet men Kristina tackade alltid nej. I stället utsåg hon sin kusin, den tyske greven Karl Gustav, till tronföljare.
Som svensk drottning var Kristina en av protestantismens starkaste symboler i norra Europa. 1654 chockade hon alla genom att abdikera och konvertera till katolicismen. Kristina reste till Rom, där hon fortsatte att stödja konst och vetenskap. Senare gjorde hon ett par misslyckade försök att bli regent i de katolska länderna Neapel och Polen.

Hatschepsut regerade i Egypten cirka 1490-1468 f Kr. Hon dyrkades som en gudomlighet.
5. Faraos änka tog över makten
Hatschepsut var dotter till den mäktige faraon Thutmosis I och gift med sin halvbror, Thutmosis II.
När hennes make dog tog Hatschepsut själv över makten och lät kröna sig till farao. På pappret var hennes styvson Thutmosis III också regent, men i praktiken var det Hatschepsut som styrde. Styvsonen kom i stället att bli landets främste general.
Hatschepsuts regeringstid blev relativt fredlig och hon ägnade stor kraft åt att bygga upp landets handelsvägar. Bland annat sände hon iväg en stor handelsflotta söderut genom Röda havet till landet Punt, i dagens Somalia. Dessutom lät hon uppföra flera magnifika byggnadsverk, som templen i Karnak och Der-el-Bahri.
Tillbads som en gudomlighet
Hatschepsut brukar räknas som en av det forntida Egyptens mest framgångsrika regenter och hon tillbads som en gudomlighet av sina undersåtar. När Hatschepsut dog, troligen år 1468 f Kr, blev Thutmosis III ensam härskare i Egypten.
Han lät förstöra flera av de monument som hyllade styvmodern. Det har spekulerats i att Thutmosis III till och med lät mörda henne men moderna undersökningar av Hatschepsuts mumie har visat att hon led av cancer vilket kan ha varit den verkliga dödsorsaken.

Drottning Wu Zetian regerade under 50 år (655–705) Kina genom sin sjuklige man.
6. Konkubin blev Kinas kejsarinna
l I Kinas långa historia finns flera kvinnor som haft stort inflytande på landets politik. Wu Zetian (cirka 625–705 e Kr) var dock den enda av dessa som besteg kejsartronen och regerade med samma ställning som landets manliga monarker.
Hon var bara 13 år när hon anlände till palatsets harem för att bli konkubin åt kejsar Taizong. Under tiden inledde hon en hemlig kärleksaffär med kejsarens son Gaozong. När Taizong dog skickades hon till ett buddhistiskt kloster men kallades senare tillbaka till palatset.
Wu förförde kejsaren
Orsaken var ett triangeldrama vid hovet, där en av Gaozongs fruar kände sig hotad av en annan haremsdam. Wu Zetians uppgift blev att avleda kejsarens uppmärksamhet från den maktlystna konkubinen.
Dramat slutade med att Wu förförde kejsaren och lyckades få de andra två kvinnorna avrättade. År 654 e Kr blev hon rikets första hustru och kejsarinna. Sedan styrde Wu Zetian i praktiken Kina genom sin sjuklige man och det visade sig att hon hade stor talang för politik. Under hennes år vid makten kuvades grannlandet Korea.

Margareta regerade Norge och Danmark från 1387 och Sverige från 1389. 1397 lämnade hon över tronen till sin son, Erik av Pommern, men behöll den verkliga makten i Kalmarunionen.
7. Margareta enade Norden
l Söndagen den 17 juni 1397 var en mycket speciell dag i drottning Margaretas liv. Då samlades biskopar och stormän från Sverige, Danmark och Norge i Kalmar för att kröna hennes femtonårige adoptivson Erik av Pommern till kung över hela Skandinavien.
I praktiken var det dock Margareta som styrde den nybildade Kalmarunionen. Det innebar att hon var Europas mäktigaste kvinna.
Margareta var den danske kungen Valdemar Atterdags yngsta dotter. När hon föddes 1353 var det inte mycket som tydde på att hon en dag skulle regera över hela Skandinavien. När hon var tio år blev hon bortgift med Håkan Magnusson, som var son till den svensk-norske kungen Magnus Eriksson. Sju år senare födde hon sitt enda barn, Olof.
Erövrade Sverige
När Valdemar Atterdag dog lyckades Margareta få sin minderårige son utsedd till ny kung i Danmark, senare även i Norge. Både maken Håkan och sonen Olof dog emellertid under de kommande åren. 1387 lät sig Margareta i stället utses till regent i de båda länderna.
Hennes nästa mål var att erövra Sverige. Den svenske kungen Albrekt av Mecklenburg besegrades i ett slag utanför Falköping 1389 och Margareta hade därmed tagit makten i hela Norden.
För att stärka sin ställning utsåg hon sin yngre släkting Erik av Pommern till ny tronföljare. Han kröntes till kung i Kalmar 1397 men Margareta behöll den verkliga makten fram till sin död i oktober 1412.