Kunde en kvinna bli hovnarr?

Som de flesta andra yrken under medeltiden var rollen som hovnatt förbehållen män – såvida inte en kvinna hade väldigt speciella egenskaper.

Som de flesta andra yrken under medeltiden var rollen som hovnatt förbehållen män – såvida inte en kvinna hade väldigt speciella egenskaper.

John Watson Nicol/Wikimedia

Kvinnor kunde mycket väl bli hovnarrar, även om det inte var särskilt vanligt. En av de få man känner till är Jane Foole, som på 1500-talet tjänstgjorde vid det engelska hovet, där hon underhöll ­drottningarna Katarina Parr, Maria I och eventuellt även Anna Boleyn.

Att Jane Foole var uppskattad vid hovet framgår bland annat av det faktum att hon är med på en tavla av kungafamiljen från 1545. Såvitt man vet är Jane Foole den enda kvinnliga narr som avbildats.

Jane Foole (längst till vänster) avbildad på ett porträtt av Henrik VIII:s familj.

© The Royal Collection; On display at Hampton Court Palace

Medan manliga narrar kunde vara både belästa och vältaliga och fungera som rådgivare åt kungen, hade de kvinnliga i regel mentala eller fysiska funktionsvariationer.

Så var det även med Jane Foole, som hade låg intelligens. ”Naturliga då­­rar” sågs som oskuldsfulla varelser som stod närmare Gud. De hölls därför som ett slags sällskapsdjur eller som ett uttryck för kristen människokärlek. ­Kvinnorna fick sällan lön, men kost och logi – och ibland pension i ålderdomen.