Kronprinsens död ändrade historien

1810 valdes den sjuklige Karl August till svensk kronprins. Han hann inte sätta några avtryck innan han avled – men hans död ledde till en ny era i den svenska historien.

Den svenske kronprinsen Karl August porträtterad 1809.

© Per Krafft d y / Nationalmuseum

Den 24 januari 1810 avlade den 42-årige prins Karl August trohetsed till ständerna och hyllades som Sveriges tronföljare. Den danskfödde prinsen hade dessförinnan adopterats av kung Karl XIII.

Dramatiken stod tät kring tronen efter kuppen mot Gustav IV Adolf sommaren 1809. Hans barnlöse farbror upphöjdes till kung Karl XIII, och snart kom frågan om tronföljden upp.

Georg Adlersparre och de andra kuppmännen förde fram en egen kandidat, yrkesofficeren prins Kristian August som tillhörde en sidogren av det danska kungahuset. Han var vid tiden för lanseringen befälhavare för de danska trupperna i Norge och därmed i krig mot Sverige.

Kristian August blev Karl August

Vad hade Adlersparre i kikaren med en sådan kandidat? Hans argument var att Kristian Augusts stora popularitet i Norge skulle följa honom i rollen som svensk tronföljare, och leda till en norsk folkresning mot Danmark – och en svensk-norsk union.

Kuppmännen fick som de ville och den 18 juli 1809 valdes Kristian August till tronföljare. Namnet Kristian fick han inte behålla, utan ersatte detta med Karl på begäran av Karl XIII. Historiskt sett hade namnet Kristian en mycket dålig klang i Sverige.

Hånades som Pöbelprinsen

Drottning Hedvig Elisabet Charlotta beskrev i sin dagbok adoptivsonen som tyst och tråkig, en man ”som alltid befann sig besvärad i fruntimmers sällskap, men en bra och hederlig karl, även om han saknar högre begåvning och allmänbildning”. De tidigare makthavarna kring avsatte Gustav IV Adolf kallade Karl August nedlåtande för ”Bondprinsen” och ”Pöbelprinsen”.

Drottning Hedvig Elisabet Charlotta beskrev den 42-årige adoptivsonen som tyst och tråkig.

© Alexander Roslin / Nationalmuseum

När Karl August reste runt i Sverige för att motta folkets hyllningar stod det snart klart att han inte var vid bästa vigör – han var ofta sjuk och somnade i tid och otid. Dessutom hade han drabbats av ett lättare slaganfall året före.

Under turnén blev han sämre, med kräkningar, hög puls och frossa. De närmaste medarbetarna började nu spekulera i om kronprinsen blivit förgiftad.

Dog på Kvidingehed

Den 28 maj anlände Karl August till Kvidingehed i Skåne för att inspektera trupperna. Dagen var kylig och han hade stärkt sig med diverse alkoholhaltiga drycker. För att inte komma i vägen för det anstormande kavalleriet red Karl August åt sidan, men hästen kom i sken och han föll till marken. En läkare tillkallades, men alla insatser var förgäves. Karl August dog där ute på heden.

Kronprinsens död sände chockvågor genom landet och i Stockholm började spekulationerna ta fart. Trots att obduktionen inte visat några spår av förgiftning var Karl XIII övertygad om att adoptivsonen mördats och att det var gustavianerna som stod bakom.

Ledde till lynchningen av Fersen

Ryktena om giftmord växte sig allt starkare, hätska pamfletter spreds och en av dem pekade ut ”den uppsatta kraschanen”, riksmarskalken greve Axel von Fersen d y, som ansvarig. Den upphetsade stämningen kulminerade när von Fersen under Karl Augusts begravningsprocession den 20 juni 1810 lynchades av en uppretad mobb utanför Riddarhuset.

Karl Augusts död ledde till att en ny tronföljare behövde utses. Den 21 augusti 1810 valdes den franske marskalken Jean-Baptiste Bernadotte till svensk kronprins. Därmed inleddes en ny tid i den svenska historien.

Publicerad i Populär Historia 1/2010

Fakta: Karl Augusts liv i åratal

1768 Föddes den 9 juli på slottet Augustenborg i Danmark, son till hertigen av Slesvig-Holstein-Sönderborg-Augustenborg.

1781 Överstelöjtnant i danska armén.

1790 Generalmajor i danska infanteriet.

1797–1801 Tjänstgjorde i österrikiska kavalleriet.

1803 Kommendant på Fredrikstens fästning i Norge.

1807 Norges styresman, såväl militärt som civilt.

1809 Vald till svensk tronföljare. Adopterad av Karl XIII och ändrade på begäran av kungen förnamnet Kristian till Karl.

1810 Avlade trohetsed till de svenska ständerna. Dog den 28 maj på Kvidingehed i Skåne i samband med en militärövning.