Det viktorianska England har rykte om sig att ha varit en tid präglad av prydhet, och det var ett oerhört puritanskt samhälle. Bara att tala om ett naket ben ansågs vågat. Takt och ton föreskrev även att böcker av manliga och kvinnliga författare endast fick stå intill varandra om författarna var gifta.
Samtidigt började läkare studera den kvinnliga orgasmen, och miljontals erotiska romaner och noveller såldes.
Utåt predikade drottning Victoria sträng moral, medan hon själv tecknade nakna män.
Drottning Victoria hade personligen inget emot erotik. Hon tecknade och samlade nakenstudier av män – och gav till och med en teckning till sin make på hans födelsedag.
Hon förespråkade emellertid en sträng moral vad gällde könslivet, framför allt för att hennes utsvävande föregångares liv och leverne hade lärt henne att allt för uppenbara sexuella utsvävningar minskade folkets respekt för kronan och adeln.
Bilden av drottningen – och hela perioden – som oerhört moraliserande och puritansk har färgats av en lång rad författare, som i början av 1900-talet skrev de första böckerna om den viktorianska erans brittiska samhälle.
Många av dem, inte minst Lytton Strachey, som 1918 gav ut Eminent Victorians (Framstående viktorianer, red), överdrev i stora drag hur strängt samhället var. Denna bild har sedan levt vidare ända in i vår tid.