Henrik VIII nära att mata ihjäl sina gäster
Lammfioler på flera kilo, påfåglar på spett och katedraler gjorda av socker. Allt var överdådigt och inget lämnades åt slumpen när Englands kung Henrik VIII höll bankett. Middagarna skulle nämligen inte bara göra gästerna mätta.

Fjorton maträtter och massor med vin skulle Henrik VIII:s gäster stoppa i sig på en fest.
Faten på buffén var nästan tömda och gästerna proppmätta då ett mullrande ljud väckte allas uppmärksamhet.
Utanför salen sköts salut med flera kanoner och luften fylldes med knall efter knall. Tjänarna öppnade porten på vid gavel – och in steg en grupp utklädda män med Henrik VIII i spetsen.
Den engelske kungen skrattade högt åt att ingen av hans gäster kände igenom honom – och han hade ännu ett ess i rockärmen. Mitt i festyran bars nya fat in i salen, och ätandet började om från början.
”Två hundra eller fler rätter av dyrt kött och annat – alltihop vackert anrättat – ställdes fram på bordet”, berättar en samtida källa.
”På detta vis gick natten, med ätande, dans och andra storslagna nöjen – till kungens stora glädje och den församlade adelns gillande.”
Henrik VIII, Englands kung från 1509 till 1547, älskade god mat och hans fester var omtalade. Menyn och gästernas placering var alltid planerade in i minsta detalj – Henrik visste att det var enklare att krossa sina motståndare vid middagsbordet än på slagfältet.
Henrik VIII var dyr i drift
Henrik VIII behövde verkligen maktdemonstrationer som stora banketter. Det hade bara gått 24 år sedan hans far, Henrik Tudor, tagit makten år 1485 efter ett 85 år långt, blodigt inbördeskrig som kallades rosornas krig.
Nu hade sonen ärvt makten, men många engelska adelsmän ansåg fortfarande att den bästa kandidaten hade förlorat inbördeskriget, och att ätten Tudor inte hade någon rätt till kungatronen.
För Henrik blev det viktigt att visa att han kunde garantera fred och välstånd i sitt rike. Och för att övertyga alla som tvivlade på hans förmåga, lät Henrik VIII bland annat bygga ett antal fartyg som blev början till den mäktiga Royal Navy – Englands starka flotta.
Han tog även de första stegen mot ett nationellt postväsen. Och så bjöd han på middagar. Banketterna skulle demonstrera för adel, stormän och utländska sändebud att Henrik var så rik och mäktig att han kunde krossa alla motståndare och belöna sina vänner.
Kungen arrangerade sina extravaganta gästabud i Stora salen, ett rektangulärt rum som sedan medeltiden varit samlingsplatsen i alla engelska slott. På Hampton Court, som var ett av de största och viktigaste av kungens cirka 60 slott, fick hela 336 gäster plats i Stora salen.
Alla gäster skulle sitta vid bordet i överensstämmelse med rang och status enligt noga fastställda regler, och det var lite av ett pussel att få ihop bordsplaceringen.
De förnämsta gästerna fick sitta vid honnörsbordet, som stod på tvären vid bortre väggen, längst ifrån ingången. Ju finare gäst, desto närmare kungen blev han eller hon placerad.
Tre andra långbord placerades i salen så att de tillsammans med kungens honnörsbord bildade ett stort E. Här satt mindre förnäma gäster, men även dessa placerades i rangordning. Ju närmare dörren, desto större risk att åka ut i kylan – även bildligt talat.
För att ingen skulle tvivla på vem som var festens huvudperson ”tog kungen plats under The Cloth of Estate (en baldakin, red.) och gav order om att ingen skulle lämna bordet”, berättar en av deltagarna vid en kunglig bankett.
Framför kungens tallrik stod dessutom ett enormt saltkar av silver, medan gästerna fick nöja sig med att doppa knivsudden i mindre pråliga kar.
Henrik VIII:s favoriträtt: kött med kött till
Vanligt folk hade sällan råd att äta kött och fisk, men Henriks bord var fulla av sådana lyxvaror.
Till vardags åt hovets mäktigaste män kilovis med kött, och när det var dags för fest gick det åt ännu större mängder. Alla bjöds på oxkött, lamm, kalv och kanin. Även duvor, gäss, fasaner och till och med ugglor stod på den kungliga menyn – och därtill kom lax och skaldjur.
När kungen verkligen ville imponera på Englands överklass serverade han påfågel, men även stekt svan betraktades som en delikatess.
Ofta serverades svanen med en guldkrona på huvudet, och det eleganta djuret har sedan dess varit så nära förknippat med kungligheter att engelsmännen än i dag måste ha tillstånd från drottningen för att få lov att äta svan.
Mellan bergen av kött kunde Henrik VIII:s gäster hitta kokta morötter, majrovor och rädisor men sallad serverades med försiktighet.
Färsk frukt och råa grönsaker var ohälsosamt, enligt samtidens läkare: ”Var försiktig med gröna sallader och råa frukter, ty de kan göra din herre sjuk”, varnade en engelsk kokbok från år 1500.