Babylons kungar var fruktade.
På 600-talet före Kristus krossade de Assyrien, och den berömde Nebukadnessar II kuvade några år senare judarna i Palestina.
Men den hårdföre kungen var varje år tvungen att delta i en över tusen år gammal och ganska förödmjukande ceremoni.
Läs också:
Under akitufesten på våren hyllade babylonierna guden Marduk, och kungen skulle visa sig värdig att vara gudens tjänare.
I Marduks tempel fick han därför ta av sig sin krona. Därefter gav översteprästen härskaren en rungande örfil.
Slaget skulle vara så hårt att tårarna började rinna. De salta tårarna bevisade nämligen kungens ödmjukhet.
