Första opiumkriget, Zhenjiang, Hongkong

Fem skäl till att britterna intog Hongkong

En handelsstrid om te fick 1839 Storbritannien att invadera Hongkong. Två år senare gjorde britterna staden till en kronkoloni. Det var dock mer än te som lockade britterna, som härskade över staden i 156 år.

En handelsstrid om te fick 1839 Storbritannien att invadera Hongkong. Två år senare gjorde britterna staden till en kronkoloni. Det var dock mer än te som lockade britterna, som härskade över staden i 156 år.

FALKENSTEINFOTO/Imageselect

Ön Hongkong med omnejd på Kinas sydkust hyste i början av 1800-talet endast glest utspridda fiskestugor, men det geografiska läget och en bra naturhamn väckte stormakten Storbritanniens intresse.

Efter en handelsstrid invaderade britterna år 1839. Två år senare hade de krossat kinesernas motstånd, och Qingkejsaren blev tvungen att avstå Hongkong på obestämd tid.

Kolonin förblev i britternas händer i 156 år.

Först 1997, när Kina blivit en ekonomisk stormakt, gav Storbritannien efter och lämnade ifrån sig Hongkong.

1. NJUTNINGSMEDEL

Brittiska handelsmän bytte opium mot te

Kina, opiumhåla, första opiumkriget

Opiumhålor var en vanlig syn i 1800-talets Kina. Även soldater och tjänstemän var missbrukare.

© Shutterstock

Britterna drack år 1830 sammanlagt 13,6 ton te.

Den eftertraktade varan importerades från Kina och betalades med silver. Storbritannien förfogade emellertid över begränsade mängder silver.

För att justera handelsbalansen lät britterna därför köpmän smuggla in opium i Kina.

Drogen gjorde emellertid många kinesiska arbetare beroende, så att de inte orkade arbeta, och Kina gjorde allt för att stoppa smugglingen. Under 1839 konfiskerade myndigheterna cirka 1 400 ton opium.

För att skydda den lukrativa handeln invaderade britterna Hongkong.

2. STYRKA

Britterna var militärt överlägsna

Första opiumkriget, Zhu Jiang, Porcher

Brittiska fartyg besegrade den 27 februari 1841 en stor kinesisk flotta i slaget på floden Zhu Jiang.

© Shutterstock

Kina blomstrade under Qingdynastin, som kom till makten 1644, men påtryckningar från konservativa krafter fick kejsarna att försumma moderniseringen av riket.

När kriget mot britterna bröt ut 1839 var Kinas militära styrkor tekniskt underlägsna.

I synnerhet flottan var eftersatt. De kinesiska trädjonkerna var ingen match för Storbritanniens ångdrivna och tungt bestyckade örlogsfartyg.

Britterna kunde därför enkelt erövra försvarsanläggningarna längs kusten och ta kontroll över Hongkong.

3. IMPERIALISM

Handel skulle berika imperiet

Brittiska imperiet, kolonier, Hongkong

Hongkong var centralt placerat i Brittiska imperiet, som mellan 1815 och 1914 växte med 400 miljoner undersåtar.

© collections.leventhalmap.org

Från 1815 var Storbritannien världshavens obestridliga härskare. De följande 100 åren lade landet under sig hela 25 miljoner kvadratkilometer.

De områden som britterna inte erövrade försökte de i stället dominera ekonomiskt. Intresset riktades framför allt mot Kina.

När britterna 1841 till slut lade vantarna på Hongkong fick de tillgång till Kinas folkrika marknad.

Där kunde Storbritannien avyttra både opium från landets indiska besittningar och tyg, som brittiska fabriker producerade i enorma mängder.

4. IDEOLOGI

Hongkong var västvärldens utpost i Asien

Hongkong, 1967-uppror, maoister

Totalt 51 personer omkom 1967 under oroligheter underblåsta av det kinesiska kommunistpartiet.

© “People’s Pictorial” August 1967

År 1949 tog upprorsledaren Mao Zedong makten i Kina.

De följande decennierna stakade han och kommunistpartiet ut kursen för det stora landet.

Maos seger ökade Hongkongs betydelse.

Inte bara Storbritannien utan hela västvärlden betraktade nu området som den fria världens utpost mot det röda Kina.

Maos styre försökte flera gånger uppvigla till uppror mot britterna.

Angreppen övertygade Storbritannien om vikten av att behålla kontrollen över staden.

5. EKONOMI

Kolonin blev en kassako

Hongkong, finansdistrikt, tigerekonomi

Hongkongs bruttonationalprodukt, det sammanlagda värdet av varor och tjänster, växte 180-faldigt under åren 1960 till 1997.

© Shutterstock

I många år ingick större delen av de varor som passerade genom Hongkong i västvärldens handel med Kina.

Men flödet av varor minskade, när FN år 1951 införde ett embargo mot Kina till följd av landets inblandning i Koreakriget.

Hongkongs näringsidkare valde då att i stället investera i fabriker.

Tillgången till billig arbetskraft och gynnsamma villkor för näringslivet gjorde att företagen frodades.

Under de följande decennierna utvecklades staden till ett industri- och finanscentrum i världsklass.