Varför började Hindenburg brinna?
Efter olyckan tillsatte Tyskland och USA utredningskommissioner för att hitta orsaken till olyckan. De fann aldrig någon förklaring.
Soldater bevakade vraket efter Hindenburg, för att plundrare inte skulle störa utredningsarbetet.
Sabotage
Att Nazityskland använde Hindenburg i sin politiska propaganda gjorde luftskeppet till ett tänkbart mål för regimens motståndare. Kaptenen på Hindenburg, Max Pruss, hävdade efter olyckan att explosionen måste bero på sabotage. Vid olyckstillfället hade Hindenburg gjort tio lyckade resor över Nordatlanten och åtta över Sydatlanten. Luftskeppet hade till och med träffats av blixten utan att ta skada. Trots kapten Pruss fasta övertygelse har man aldrig funnit några bevis för sabotage.
Färgen
Hindenburgs tygklädsel var målad med en fernissa som bl a innehöll aluminium. Fernissan skulle reflektera bort solstrålarna, så att vätgasen inte värmdes upp. Men aluminium kan vara explosivt – den lätta metallen används i dag t ex i raketbränsle och som katalysator i sprängmedel. Det beror på att aluminium lätt reagerar kemiskt med andra ämnen. Tygklädseln var alltså brandfarlig i sig själv, och katastrofen kunde ha inträffat, även om luftskeppet varit fyllt med helium.
Statisk elektricitet
Den mest utbredda teorin är att statisk elektricitet orsakade en gnista, som antände vätgasen i luftskeppet. Strax före landning passerade Hindenburg ett åskväder, och det är tänkbart att luftskeppet då blev elektriskt laddat. Detta har sedan orsakat en gnista i samma sekund som luftskeppet förtöjdes med vajrar vid landningen och fick jordkontakt. Dessutom kan det fuktiga vädret i Lakehurst ha gjort luften elektriskt ledande. Det har dock aldrig fastställts att olyckan berodde på statisk elektricitet.