Folket i chimúriket är inte hälften så kända som sina erövrare och efterföljare – inkafolket. Allt fler studier avslöjar dock att folket, som levde i stora delar av Peru från omkring 850 till cirka 1470, också kan imponera.
Nya rön visar att de bland annat uppförde stora byggnadsverk som skulle skydda mot naturkatastrofer.
Inte så långt från ruinerna av chimúrikets imponerande huvudstad Chan Chan finns det en omkring tio kilometer lång stenmur.
Arkeologer och historiker har tidigare antagit att muren byggdes för att markera en gräns eller för att skydda riket mot inkafolket, som härskade längre söderut.
Mycket av chimúrikets ståtliga huvudstad Chan Chan kan fortfarande beskådas i Peru.
Nya undersökningar av muren avslöjar emellertid att det på dess ena sida finns ett två meter tjockt lager av sediment – avlagringar som transporterats dit av vatten.
Barnoffer hjälpte arkeologerna
I sedimentlagret har forskarna hittat bevis för tolv olika klimatrelaterade händelser, som har satt spår på muren och lämnat efter sig slam och växtmaterial.
Kol 14-analyser av lagren visar att ett av dem härrör från perioden 1400–1450 efter Kristus. Forskarna vet att klimatförändringar under den perioden ledde till extrema mängder nederbörd på grund av El Niño – det meteorologisk-oceanografiska fenomen som påverkar havet utanför bland annat Perus kust och har stor inverkan på vädret.
Regnen och de medföljande översvämningarna var så kraftiga att chimúfolket i desperation offrade 250 barn i närheten av Chan Chan för att blidka gudarna.
Forskarna tror nu att muren uppfördes för att skydda chimúriket mot de flodvågor och översvämningar som El Niño ofta orsakade.