En grupp geologer från universitetet Roma Tre bestämde sig nyligen för att undersöka varför det är så stor skillnad på offren för vulkanen Vesuvius utbrott år 79 efter Kristus.
Resultaten är en varning till alla som i dag bor i närheten av aktiva vulkaner.
Medan invånarna i Pompeji bevarades som hålrum under lagren av aska, försvann i stort sett samtliga invånare i Herculaneum mer eller mindre spårlöst.
I tidskriften Nature berättar geologerna nu att Herculaneum i stort sett omedelbart efter utbrottet drabbades av flera så kallade pyroklastiska vågor. De bestod av överhettad gas, aska och pimpsten, som hade en temperatur av nästan 600 grader. Värmen var så hög att offren snabbt förvandlades till aska och några få brända ben.
På ett ögonblick förvandlades invånarna i Herculanium till små högar av aska. Nu varnar experterna – det kan hända igen.
Hjärna förvandlades till glas
Beviset för det extremt heta gasmolnet fann geologerna i bland annat förkolnade rester av trä, och en av de mycket få resterna av Herculaneums invånare – en hjärna, som först drabbats av en enormt varm pyroklastisk våg, men kort därefter av en betydligt kallare våg. Resultatet var att hjärnan omvandlades till en glasliknande substans.
Pyroklastiska vågor är kända från andra berömda vulkanutbrott – till exempel Krakatau i Indiska oceanen 1883, då flera tusen människor omkom. Forskarna varnar nu för att om Vesuvius får ett nytt utbrott med liknande vågor, kan det få ännu allvarligare konsekvenser än man har trott. Storstaden Neapel ligger till exempel så nära Vesuvius att den skulle kunna drabbas av vågorna.
Senast Vesuvius hade ett utbrott var i mars 1944. Då förstördes fyra byar, och det amerikanska försvaret miste mer än 80 bombplan på en närbelägen flygbas.
En amerikansk soldat försöker rengöra ett bombplan som 1944 drabbats av vulkanaska från Vesuvius.