Studier har visat att ett av forntidens största mysterier, nyassyriska rikets fall, berodde på klimatförändringar som påminner om dem vi står inför i dag.
Omkring år 670 före Kristus härskade assyrierna i dagens Irak över världens dittills största rike. Bara några årtionden senare hade riket utplånats av sina tidigare så underlägsna fiender, och huvudstaden Nineve med sina tolv kilometer försvarsmurar lagts i ruiner.
Droppstenar avslöjar nederbörd och temperatur
För historikerna har det varit en gåta hur riket kunde falla så snabbt, men enligt en studie av forskare vid Yale University och California State University i USA berodde assyriernas fall på klimatförändringar.
Forskarna undersökte syrehalten i droppstenar i en grotta 30 mil från Nineves ruiner. Utifrån syrehalten kunde de kartlägga nederbörden och temperaturen i området under de senaste fyratusen åren.
Under loppet av några århundraden erövrade assyrierna enorma områden och byggde upp forntidens dittills största rike, som kännetecknades av en extrem brutalitet och deportering av hela folkslag.
Nyassyriska riket blev Orientens lejon
883 före Kristus
Assyrierna erövrar sina grannstater.
671 före Kristus
Egypten besegras. Nyassyriska riket når sin största utbredning.
612 före Kristus
Nyassyriska riket och dess huvudstad Nineve utplånas av sina fiender.
Drabbades av 125 års torka
Analysen visade att det assyriska kärnlandet från cirka år 675 före Kristus drabbades av en extrem torka som varade i 125 år. Rikets nedgångsperiod, som började cirka år 660 före Kristus, sammanföll med den långa torkperioden.
För assyrierna, som var helt beroende av jordbruket, blev de uteblivna regnen en katastrof som gjorde att deras rike gick under.
Enligt forskarna visade studien hur stora konsekvenser långvarig torka kan få, både då och i dag.
