Gorodenkoff/Shutterstock.com & Gerbil
Homo heidelbergensis, förhistoriska människor, evolution

Människan balanserade på gränsen till utrotning i 100 000 år

Överbefolkning hotar idag vår ömtåliga planet. Men för ungefär en miljon år sedan balanserade våra förfäder på gränsen till utrotning med en befolkning på bara 1300 individer.

För nästan en miljon år sedan var befolkningen hos en av våra tidiga förfäder så liten att den mänskliga rasen faktiskt var på väg att utrotas.

Under mer än 100 000 år befolkade endast cirka 1 300 individer jorden, enligt en ny studie av forskare från Kina, USA och Italien.

Forskarna har studerat arvsmassan hos mer än 3 150 nu levande människor från 50 olika befolkningsgrupper.

Analysen av DNA-sekvenserna visar att våra förfäder för mellan 813 000 och 930 000 år sedan stod inför allvarliga utmaningar som gjorde att 98,7 procent av befolkningen försvann.

Enligt analysen innebar det att det under en period på 117 000 år endast återstod 1 280 individer som kunde föra sina gener vidare.

För analysen använde forskarna ett nytt verktyg som kallas FitCoal (infinitesimal time coalescent process). Metoden gör det möjligt att - baserat på DNA-sekvenser från levande individer - uppskatta befolkningens storlek genom historien.

Ger inblick i människans historia

Forskarna tror att befolkningsminskningen kan bero på kallare temperaturer och långvarig torka i Afrika, Europa och Asien.

I vilket fall som helst var situationen kritisk.

"Våra förfäder upplevde en så allvarlig flaskhals i befolkningsutvecklingen under så lång tid att de löpte stor risk att utrotas", säger den ledande forskaren Wangjie Hu till nyhetssajten LiveScience.

Homo heidelbergensis, förhistoriska människor, evolution

Befolkningskrisen kan ha bidragit till utvecklingen av en ny art som Homo heidelbergensis, den direkta förfadern till den moderna människan, Homo sapiens. Modellen kommer från National History Museum i London.

© Emőke Dénes

Det var inte förrän för cirka 813 000 år sedan som befolkningen började växa igen, enligt studierna.

Forskarna tror att flaskhalsen kan ha ett nära samband med utvecklingen av den moderna människan.

Tidpunkten för flaskhalsen sammanfaller med den tidpunkt då den sista gemensamma förfadern till Homo sapiens, neandertalare och denisovaner uppstod.

Forskarna hoppas kunna lära sig mer om allt detta i framtiden.

"Det här är bara början. Vårt framtida mål med denna kunskap är att skapa en mer komplett bild av människans evolution", säger Li Haipeng, medförfattare till den nya studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Science.