Naturkatastrofer har vållat död och olycka under hela mänsklighetens historia.
Under de senaste 500 åren har vi fått en bättre förståelse för hur vi ska skydda oss mot förödande naturfenomen som stormfloder och blixtnedslag, men trots det har människans girighet och högmod gång på gång lett till nya katastrofer med tusentals döda.
Här kan du läsa om några av de värsta naturkatastroferna i Europa under de senaste 500 åren.
1 – TROMB: Riddarflotta krossades
2 – SKOGSBRAND: Inferno kostade 82 brandmän livet
Efter andra världskriget var det franska brandväsendet i ett uselt skick, och brandgatorna i den stora barrskogen Landes sydväst om Bordeaux hade växt igen. Efter tre år med torra somrar med temperaturer upp till 42 grader fick en vakt den 19 augusti 1949 syn på rök utanför staden Saucats.
Beväpnade endast med ruskor av grenar försökte lokala brandbekämpare få bukt med lågorna, men de spreds snart. När man till slut fick kontroll över branden hade den tagit livet av 82 frivilliga brandmän, inklusive borgmästaren i Saucats. Mer än 500 kvadratkilometer skog hade reducerats till förkolnade rester.
En överlevande berättade om fasorna: ”Man kunde se lågorna slicka deras utsträckta kroppar, så att fettet bubblade ut.”
Polisen konstaterade att Europas dödligaste skogsbrand hade börjat med en slängd cigarett.
Skogsbränder har på senare år blivit ett allt större problem. År 2021 slukade branden Dixie över 3 800 kvadratkilometer i Kalifornien i USA, innan den släcktes.
3 – HAGEL: Isbombardemang förstörde by
4 – SKRED: Skola dränktes av slagg
I det lilla samhället Aberfan i Wales hade skoldagen precis börjat den 21 oktober 1966, när en väldig slagghög vid den lokala kolgruvan började röra på sig på en höjd i närheten av Pantglas Junior School. I tre veckor hade det regnat kraftigt på den 34 meter höga kullen av slagg och jord, som blivit över efter samhällets stora kolproduktion.
Vattnet gjorde att slagghögen blev allt tyngre, och klockan 9.15 började en svart, tjock massa röra sig mot Aberfan. Inom kort utvecklades rörelsen till ett jättelikt skred, då 110 000 kubikmeter slam vällde 640 meter nedför sluttningen.
Den skräckinjagande massan beskrevs av ögonvittnen som en ”mörk, glittrande våg” och på bara några minuter utplånade den två gårdar innan den vällde in över skolbyggnaden. När skredet var över var både skolan och ett antal hus täckta av en drygt nio meter hög mur av stelnat slam. I olyckan omkom 116 barn och 28 vuxna.
Katastrofen ledde till en flera månader lång rättstvist, som slutade med att gruvbolaget NCB fick betala 500 pund i kompensation för varje omkommet barn.
Se bilderna efter uppröjningen efter katastrofen i Aberfan:
5 – FROST: Lilla istiden gav européerna köldknäpp
6 – TSUNAMI: Klippskred utlöste enorm tsunami
Efter att en bergssida år 1905 rasat ner i sjön Lovatnet med 61 döda som följd, ansåg invånarna i västnorska Lodalen att det 1 500 meter höga berget Ramnefjell nu var stabiliserat. Berget består av hårda lager av kvarts och granit med ådror av porös glimmer, som regnvatten kan tränga in i.
Om vattnet inte tar sig ut igen kan det byggas upp ett högt tryck som plötsligt får berget att spricka – vilket geologerna inte trodde skulle hända igen. Att de hade fel insåg de, när ett en miljon kubikmeter stort stycke av berget lossnade från Ramnefjell den 13 september 1936.
Den gigantiska stenmassan föll 800 meter rakt ner i Lovatnet, där det uppstod en 70 meter hög tsunami. Alla gårdar runt sjön sveptes bort av monstervågen, som på bara några minuter krävde 74 människoliv.
Tsunamin var så kraftig att den slet loss ett minnesmärke från olyckan 1905, trots att det hade gjutits fast i berget. Efter katastrofen övergavs gårdarna i Lodalen för gott.
7 – ÅSKVÄDER: Blixt antände Napoleons krut
8 – STORMFLOD: Havet slukade tusentals människor
Natten mellan den 11 och den 12 oktober 1634 pressade en storm i Nordsjön in enorma vattenmassor mot västkusten i de danska områdena Sydjylland, Slesvig och Holstein. På kort tid vräkte havet in över de låga vallarna, som under lång tid försummats.
Trots att översvämningar var vanliga vid Vadehavet fanns det inga varningssystem, och många blev bokstavligt talat tagna på sängen, när vattnet forsade in i deras hem mitt i natten. I staden Ribe steg vattnet med sex meter och trängde bland annat in i domkyrkan.
Längre söderut omkom minst 6 000 människor och 50 000 husdjur på den frisiska ön Strand, där 17 av traktens 21 kyrkor spolades ut i havet. Den stora stormfloden – av de överlevande betraktad som Guds straff – krävde omkring 15 000 människoliv och förändrade kustlinjen i Vadehavet för alltid.
Danmarks då fjärde största hamn, fiskeläget Sønderside, slukades helt av vågorna, och flera öar försvann för gott.
9 – TORKA: Europas floder torkade ut
10 – ORKAN: Storm förvandlade England till pinnved
Den 26 november 1703 utlöste ett extremt lågtryck över nordvästra Europa en av de värsta orkanerna i Englands historia. Stormen var som kraftigast norr om Engelska kanalen, där den nådde vindhastigheter av upp till 36 meter per sekund.
I London blåste blytaket av från kyrkan Westminster Abbey, medan Englands och Skottlands drottning, Anna Stuart, fick söka skydd i källaren på slottet St. James’s Palace. Tvåtusen skorstenar blåstes ner i huvudstaden, och fyratusen ekar slets upp med rötterna i södra England.
Den mäktiga brittiska flottan kastades runt på havet som leksaksfartyg – det sägs att ett fartyg blåstes hela vägen från Harwich till Göteborg. På land snurrade vingarna på många väderkvarnar så snabbt att kugghjulen av trä började brinna.
År 1704 beskrev den engelske författaren Daniel Defoe orkanen – som enligt historikerna krävde omkring 15 000 liv – och berättade hur kuststäderna ”såg ut som om fienden hade plundrat dem och på nedrigt vis slitit dem i småstycken”.