Diplomati är ingalunda någon ny uppfinning. Redan under forntiden använde kungar sig av diplomater, som kunde förhandla å deras vägnar. Ett av de tidigaste arkeologiska exemplen på diplomatiska förbindelser är de så kallade Amarnabreven – en samling lertavlor från 1300-talet f.Kr.
Tavlorna innehåller omkring 300 brev mellan de egyptiska faraonerna Akhenatons och Amenhotep III:s administration och deras vasallkungar i Mellanöstern. Bland dem är 58 brev från den feniciske kungen Rib-Hadda i dagens Libanon, som enträget försöker övertala Akhenaton att skicka soldater, som kan hjälpa honom att försvara sig mot grannkungarna.
Egyptiska diplomater skrev ner historiens första kända fredsavtal på lertavlor för omkring 3 300 år sedan.
Egyptierna förhandlade fram det första fredsavtalet
I andra brev förhandlar kung Tushratta i dagens Syrien med Akhenaton, som han vill gifta bort sin dotter med. En avgörande fråga är storleken på den hemgift som farao ska leverera.
”Må min broder skicka mig mycket guld. I min broders land finns guld i överflod som stoft. Må min broder inte åsamka mig nöd”, skriver Tushratta.
De egyptiska diplomaternas stoltaste stund inträffade cirka 100 år senare, när de förhandlade fram historiens första fredsavtal. Det skedde efter ett stort slag mot hettiterna år 1274 f.Kr.
I avtalet lovar parterna att avsluta all fiendskap och hjälpa varandra mot andra fiender. Enligt avtalet ska den kung som bryter avtalet straffas av gudarna, som ”ska förstöra hans hus, hans land och hans undersåtar”.