Historien om tärningsspelet mellan Sverige och Norge – med Hisingen som insats

Spel om pengar har länge haft en plats i samhället. Faktum är att de första tecknen på spel med insatser spåras så långt tillbaka som flera tusen år innan Kristus. Omkring år 800 antas de första spelbyggnaderna ha uppkommit. Detta i Kina och främst för tärningsspel och domino. Det första riktiga casinot sägs dock finnas i Venedig, då det som i dag kallas Casino di Venezia slog upp sina portar redan år 1638.

Online casinon förändrar marknaden

Därifrån har utvecklingen tagit sig mängder av kliv framåt. Ett av de mest betydande skiftena i modern tid var när online casinon uppkom år 1996. Det digitala, lättillgängliga spelandet har sedan dess fått stort genomslag bland spelarna, vilket lett till att utbudet i dag är enormt. På www.casinowings.se kan du hitta flertalet nya casinon på nätet, och jämföra dem utifrån spelutbud och ett flertal andra parametrar.

Sveriges spelhistoria

Även i Sverige har spel om pengar varit populärt långt innan de fysiska och digitala casinona kom till. Exempelvis ägde det första lagliga spelet på hästar rum år 1893, och omkring fyra år senare blev penninglotteri tillåtet. Men inte heller detta utgör början för spel i landet.

Det är svårt att placera ut den exakta början på en tidslinje, då det är sannolikt att olika spel spelats mellan privatpersoner på gator och i stängda rum långt innan de officiella casinoverksamheterna kom till.

Ett av de tidigaste tecknen hittar vi dock år 1019, när Norges kung Olaf Digre och Sveriges kung Olof Skötkonung möttes i Kungahälla, nuvarande Kungälv, för att göra upp i ett tärningsspel. Insatsen? Äganderätten till ön Hisingen utanför nuvarande Göteborg.

Tärningsspelet om Hisingen

Historien återfinns i Heimskringla – Snorre Sturlassons samlingsbok med berättelser om Sverige och Norges kungar som sägs vara från år 1230. Här berättar Sturlasson om att de två kungarna möttes för att göra upp om vem som skulle tilldelas rätten till Hisingen. En icke-namngiven person ska ha föreslagit att de skulle avgöra det hela genom att kasta tärning. Den som kastar högst tar hem den minst sagt stora prispotten, helt enkelt.

Skötkonung fick äran att kasta de två tärningarna först, och man kan tänka sig att han knöt näven av glädje när han såg att båda tärningarna visade en sexa, alltså den högsta summa man kan slå. Den svenske kungen ska ha sagt till sin norska kollega att det är lönlöst för honom att ens kasta. Olaf Digre gav det dock ett försök, och fick två sexor även han.

Olof Skötkonung fick inleda även omgång två, och kastade återigen fram summan tolv. Den norske kungen verkade nu vara upprörd. Digre tog tärningarna och kastade dem hårt ner i brädet. Det ena tärningen visade en sexa, och den andra kastades så hårt att den gick itu. Den ena halvan av tärningen visade en sexa och den andra en etta. Olaf Digre hade därmed slagit summan tretton, och kunde bege sig hem med Hisingen i sin ägo.