Skostorlekarnas upphov går förlorat i historiens töcken, för forna tiders krönikeskrivare nämner inte mycket om fotbeklädnader.
Skostorlekar omnämns först 1688 av adelsmannen Randle Holme, som beskriver det brittiska systemet för att mäta fötter.
Enligt Holme skulle en fot mätas i tum, och de första fem (12,7 cm) utgjorde skostorlek 1. Varje efterföljande tum delas i tre, som var och en utgör en ny skostorlek.
En person med en fot på åtta tum (fem tum + nio gånger en tredjedels tum) har därför storlek 14.
Varför brittiska skomakare utvecklade denna avancerade modell är oklart, men inte desto mindre lade den grunden till de skostorlekar som används än i dag i bland annat Storbritannien och USA.
I opposition mot britterna utvecklade franska skomakare på 1800-talet en måttenhet för skor, som motsvarade två tredjedelar av en centimeter – en enhet som fortfarande används i Europa.
På andra håll i världen utvecklade skomakare egna storlekar – till exempel använder asiater ett system som även tar hänsyn till fotens bredd.