Forskare: Tulpanmanin är en myt

Det finns inga bevis för att handeln med tulpanlökar ruinerade någon i Nederländerna på 1600-talet. Det hävdar forskaren Anne Goldgar i sin nya bok Tulipmania: Money. Honor, and Knowledge in the Dutch Golden Age.

Enligt den välkända berättelsen uppstod historiens första spekulationsbubbla i handeln av tidens favoritblomma, tulpanen. Priserna steg och hoppet om stora vinster fick till sist även vanligt folk att investera sina inkomster i tulpaner.

När tulpanfebern rasade som värst var den dyrbaraste sorten, Semper Augustus, så värdefull att intäkterna från en sådan tulpanlök räckte till att köpa en stor gård i centrala Amsterdam. Till sist, när luften gick ur marknaden, förlorade tusentals sina investeringar och blev utblottade.

Tulpanspekulation överdriven

Så har den så kallade tulpan­manin ofta skildrats, senast i Hollywoodfilmen Tulpanfeber förra året. Nu kan dock Anne Goldgar som studerat händelsen konstatera att inte särskilt mycket av detta stämmer. I sin bok skriver hon att det visst förekom en spekulation i tulpanlökar, pådriven av tidens stora intresse för annorlunda växter och djur från de i Europa tidigare okända delarna av världen.

Men priserna drevs aldrig upp till de nivåer som myten talar om. Det var heller inte så att hela samhället drogs in i spekulationerna, utan de som investerade var framförallt ett litet skikt av mycket rika köpmän. När marknaden kollapsade blev följderna därför begränsade.

Kristna moralister varnade för högmod

Goldgar har inte hittat ett enda exem­pel på konkurs på grund av tulpan­febern. I efterhand trissades däremot beskrivningarna av händelserna upp, till att börja med av kristna moralister som ville varna människor för att bli hög­modiga.

Senare, på 1800-talet, fick myten om tulpanmanin nytt liv av skribenter som raljerade över forna tiders okunnighet.