Banker, krascher och girighet

Templet var första banken

I forntidens Babylonien och Egypten var templet den plats där invånarna deponerade sina värdesaker. Det var nämligen ingen som vågade stjäla ur gudarnas heliga boning.

Räkenskaper visar att prästerna i babyloniska tempel på kung Hammurabis tid – 1700-talet f Kr – även lånade ut pengar.

Babylonierna var därmed de första som etablerade en egentlig bankverksamhet.

Överföringar gjorde handeln lättare

De gamla grekerna var flitiga handelsmän, och det krävde ett stabilt och flexibelt bank­väsende.

På 400-talet f Kr kunde affärsmän i Athen t ex slippa att transportera tunga kistor med pengar från stad till stad – med risk för att bli rånade. I stället lämnade de in summan i ortens bank, fick ett garantibevis och kunde sedan hämta ut pengarna i en annan bank vid resans slut.

I de grekiska bankerna kunde kunderna även få lån och växla till främmande valuta.

Judarna fick det förbjudna jobbet

Ett smutsigt och okristet yrke. Så löd den katolska kyrkans dom över bankirverksamheten på medeltiden.

På 1100-talet gick påven så långt att han förbjöd alla kristna att kräva ränta, och man kunde alltså inte tjäna pengar på bankverksamhet.

Men kungar och furstar i Europa behövde låna stora summor till krig och byggprojekt. Därför utsåg de judarna, som inte lydde under kyrkans förbud, till att ta hand om penningutlåning i utbyte mot kungarnas beskydd.

Judarna var utestängda från arbete inom de flesta hantverk, och med bankverksamheten gavs de en möjlighet att överleva. Å andra sidan ledde detta till att de blev ännu mer avskydda bland den kristna befolkningen.

Italienare grundade den moderna banken

Med kreativ bokföring lyckades italienska köpmän kringgå kyrkans förbud mot räntor.

Under 1300- och 1400-talen såg italienska köpmän sin chans att ta över en stor del av judarnas lönsamma utlåningsverksamhet. Räntor var fort­farande förbjudna, men italienarna kringgick kyrkans förbud bl a genom att kalla räntorna för frivilliga gåvor eller belöning för risk i sina räkenskapsböcker.

Den kreativa bokföringen ledde till att mängder av banker växte fram i Genua, Siena och inte minst i Florens, där den kända familjen Medici tjänade stora pengar på utlåning. Familjen blev så mäktig att den styrde hela Florens, och flera medlemmar valdes till påvar.

Italienarnas finansimperier­ anses i dag vara föregångare till det moderna bankväsendet.

Konkursbo blev centralbank

År 1661 blev Stockholms ­Banco den första banken i Europa att utfärda sedlar i stället för tunga mynt.

Men banken gick i konkurs – den hade tryckt fler kreditiv­sedlar än den hade säkerhet för. Resterna av banken hamnade under politisk kontroll och återuppstod 1668 under namnet Riksens ständers bank.

Banken (Riksbanken) anses vara världens äldsta ännu existerande bank.

9000 amerikanska banker gick i konkurs

Svarta torsdagen har historikerna kallat den 24 oktober 1929, då aktiekurserna på börsen på Wall Street i New York störtdök.

Åren innan hade många hundra tusen amerikaner, ofta för lånade pengar, investerat i de stigande aktierna. Men till sist sprack bubblan och orsakade kaos i världen.

Kraschen drog med sig 9000 amerikanska banker.

Girighet utlöser världskris

Den internationella investmentbanken Lehman Brothers hade fram till för några år sedan aktier för svindlande 691 miljarder dollar, och 26000 anställda. Bankens framgångar baserades emellertid på ytterst riskabla lån, och år 2008 gick det illa.

Finansjätten försattes i konkurs, och kraschen fick konsekvenser över hela världen. Några av förlorarna var europeiska pensionsfonder, som blev av med tresiffriga miljardbelopp.

Lehman Brothers-konkursen är den största i raden av banker som sänkts av den globala finanskris som västvärlden fort­farande kämpar för att ta sig ur.