Oliekrise, embargo, USA

Fem skäl till oljekrisen

Billig olja från Mellanöstern gav under årtiondena efter andra världskriget bränsle åt västvärldens bilar och industrier. Men framgången vilade på bräcklig grund – och 1973 gick det snett.

Billig olja från Mellanöstern gav under årtiondena efter andra världskriget bränsle åt västvärldens bilar och industrier. Men framgången vilade på bräcklig grund – och 1973 gick det snett.

Hum Images/Imageselect

Under det arabisk-israeliska kriget i slutet av 1973 införde det arabiskt dominerade OPEC, en organisation för de oljeexporterande länderna, ett embargo mot de länder i väst som stöttade Israel.

Embargot fick stora konsekvenser, för både Europa och USA var beroende av den billiga energin från olja. De berörda länderna fick därför ransonera, till exempel genom att begränsa fabrikernas produktion och förbjuda bilkörning vissa dagar i veckan.

I mars 1974 hävde OPEC embargot, efter att USA hade tvingat Israel till förhandlingsbordet. Men följderna i form av inflation och arbetslöshet påverkade västvärldens ekonomi i många år framöver.

OPEC

Trans-Arabian Pipeline, Saudi-Arabien, Aramco

Den transarabiska rörledningen från Saudiarabien var när den invigdes 1950 världens största med en kapacitet av tre miljoner fat om dagen.

© SDASM Archives

Araberna tog kontroll över sin olja

Världens oljeproduktion kontrollerades under 1950-talet av sju stora brittisk-amerikanska oljebolag, som kallades för ”de sju systrarna”.

Bolagen höll priset på olja nere för att tillfredsställa västvärldens regeringar, som i gengäld införde generösa skatteregler för bolagen.

Men 1960 utmanade oljeländerna de internationella oljebolagen. Under ledning av Saudiarabien, som hade några av de största oljeförekomsterna, bildade de en egen organisation, OPEC.

År 1973 hade OPEC blivit mäktigt nog för att styra världsmarknaden och därmed pressa länderna i väst.

PALESTINIERNA

PFLP, Jordan, PLO

Gerillaorganisationen PFLP (Folkfronten för Palestinas befrielse) blev 1968 en del av PLO.

© Thomas R. Koeniges/Wikimedia

Arabiska ledare fruktade militanta palestinier

Sedan Israels grundande 1948 hade palestinierna hoppats att de arabiska länderna skulle kunna besegra den judiska staten militärt.

Men arabernas nederlag i sexdagarskriget 1967 grusade de förhoppningarna. Därför tog palestinierna saken i egna händer. Många anslöt sig till PLO, Palestinas befrielseorganisation, eller gerillarörelsen PFLP.

De arabiska ledarna fruktade de väpnade grupperna, som hade stort stöd bland de arabiska befolkningarna. För att undvika oroligheter använde de därför olja som ett vapen för att pressa västvärlden.

KRIG

Yom kippur-krig, Oktoberkrig, Sinai

Egyptiska soldater hissar flaggan efter att ha intagit en position på den av Israel ockuperade Sinaihalvön 1973.

© Wikimedia Commons

Oljeembargo skulle pressa Israels anhängare

Den 6 oktober 1973 – på den judiska helgdagen yom kippur – angrep Egypten och Syrien ärkefienden Israel. Med stöd av en rad andra arabiska länder vann de flera segrar.

Men USA och andra västländer hjälpte Israel, och snart pressade israeliska styrkor araberna på defensiven.

Det fick OPEC:s arabiska medlemmar att hota med ett oljeembargo, om inte Israel drog sig tillbaka. När israelerna vägrade trädde embargot i kraft.

Som en konsekvens exploderade oljepriset.

IMPORTBEROENDE

En oljearbetare i Texas poserar för kameran 1939. USA var då världens levande leverantör av råolja.

© Library of Congress

Oljeberoende gjorde västvärlden sårbar

USA:s oljeproduktion kulminerade 1970. Efter det kunde priset på nyutvunnen amerikansk olja inte längre konkurrera med billig importerad olja.

Mellan 1970 och 1973 nästan fördubblades USA:s import av råolja. Det mesta kom från Mellanöstern, som 1973 stod för 83 procent av importen.

Priset var så lågt att amerikanerna 1971 betalade mindre för ett fat olja än de gjorde 1958. Beroendet av den billiga oljan gjorde emellertid USA sårbart, när OPEC-ländernas embargo trädde i kraft.

ISOLERING

Det Internationale Energiagentur, oliekrise, OECD

IEA har 31 medlemmar samt flera samarbetsländer. Länder markerade med mörkblått är fullvärdiga medlemmar.

© CW3EXiDez1z%/Wikimedia

Institutionerna i väst var oförberedda

Medan OPEC-länderna stod enade bakom embargot, hade industriländernas organisation, OECD, inga redskap för att hantera krisen gemensamt.

USA föreslog därför en ny organisation med representanter från USA, Japan och Europa.

Syftet var att fördela nödleveranser av olja samt forska på tryggare försörjning. Resultatet blev International Energy Agency (IEA), som bildades 1974.

Krisen fick dessutom länder i väst att börja undersöka alternativ till oljan.