1. DET JAPANSKA TRAUMAT
Ingen vill uppleva ett nytt Hiroshima
I början av augusti 1945 fällde amerikanska flygplan två atombomber över städerna Hiroshima och Nagasaki i Japan. Var och en av de båda bomberna hade en sprängkraft som motsvarade cirka 20 ton TNT.
Attacken krävde omedelbart minst 80 000 människors liv, medan många fler senare dog av skador och cancer orsakade av strålningen.
Bilderna av städer som praktiskt taget jämnats med marken och offrens smälta och brända hud gjorde det tydligt vilken fruktansvärd kraft människan hade släppt lös.
Önskan att aldrig mer få uppleva atomens destruktiva kraft har varit utbredd sedan dess, inte minst bland japanerna, som har varit mycket aktiva i försöken att begränsa kärnvapnen.
Som en inskription på ett av Hiroshimas minnesmärken lyder:
”Vila i frid, för misstaget kommer aldrig att upprepas.”
2. MAD-DOKTRINEN
Avskräckning skulle förhindra krig
År 1962 förde Kubakrisen världen till randen av ett kärnvapenkrig och visade hur överhängande risken för ett förödande kärnvapenkrig mellan supermakterna USA och Sovjetunionen var.
För att skapa stabilitet i förhållandet mellan de båda kärnvapenmakterna utarbetade den amerikanske försvarsministern Robert S. McNamara doktrinen om ömsesidig garanterad förstörelse (Mutual Assured Destruction, förkortat MAD, som också betyder ”galen”).
Doktrinen innebar att om de båda supermakterna båda hade en tillräckligt kraftfull kärnvapenarsenal för att ett kärnvapenkrig utan tvekan skulle sluta i fullständig förstörelse av båda sidor, så skulle det automatiskt avskräcka från angrepp. McNamara proklamerade 1967 att avskräckning var ”hörnstenen i vår strategi”.
USA övergav officiellt doktrinen 1969, men den grundläggande idén bakom MAD lever fortfarande kvar och avskräcker alla kärnvapenmakter från att använda sina förödande vapen.

Utöver för MAD-doktrinen är försvarsminister McNamara ihågkommen för sin roll i eskaleringen av Vietnamkriget.
3. KÄRNVAPENIMPERIALISM
Kärnvapenmonopol ger makt
Kärnvapen innehas av en liten, exklusiv klubb bestående av nio länder. Massförstörelsevapnen ger innehavarna stor makt över de nationer som inte har en liknande kapacitet.
Sedan 1968 har spridningen av kärnvapen reglerats av det så kallade icke-spridningsavtalet. Avtalet förpliktigar länder som har kärnvapen att inte sprida dem till andra länder – och samtidigt förpliktigar det länder som inte har kärnvapen att inte utveckla dem. Särskilt sedan slutet av kalla kriget har avtalet bidragit till att maktbalansen mellan kärnvapenmakterna i stort sett har förblivit oförändrad.

De nio kärnvapenmakterna förfogar tillsammans över 12 500 stridsspetsar.
I händelse av att kärnvapen används igen, även i liten skala, kommer avtalet sannolikt att brytas, eftersom många länder då kommer att anse att ett kärnvapenförsvar är nödvändigt.
För de länder som förfogar över kärnvapen kommer därför användningen av deras massförstörelsevapen sannolikt att leda till att de går miste om sin makt.
4. RYSSLANDS MILITÄRA DOKTRIN
Ryssland bluffar
Ryska ledare hotar gärna med att använda kärnvapen.
Enligt analytiker är det emellertid tomt prat. Det finns inget som tyder på att Ryssland har för avsikt att använda något av sina nästan 6 000 kärnvapen.
Faktum är att Rysslands egen militärdoktrin inte tillåter offensiv användning av kärnvapen. Endast om nationen attackeras kan ett kärnvapenförsvar övervägas, hävdar bland andra nedrustningsexperten Nikolaj Sokov.

När Vladimir Putin 1999 blev Rysslands president fick han ta emot kärnvapenväskan, som används för att beordra användandet av kärnvapen.
Hoten är därför ren propaganda för att sprida skräck i väst.
”Möjligheten att Ryssland – eller Putin – väljer att använda kärnvapen direkt mot väst är astronomiskt låg. Vi bör inte ens allvarligt överväga möjligheten i nuläget”, sa Katherine Lawlor, analytiker vid Institute for the Study of War i Washington, D.C., till tidningen [U.S. News & World Report] i februari 2023 (https://www.usnews.com/news/the-report/articles/2023-02-24/why-ukraine-wont-lead-putin-to-nuclear-war {"target":"_blank"}).
5. ÖVERLEVNADSINSTINKT
Alla vill leva

Människor har i böcker och filmer försökt föreställa sig det otänkbara kärnvapenkriget. Här Peter Sellers i komedin ”Dr. Strangelove” från 1964.
Viljan att överleva är djupt rotad i människan. Eftersom ett kärnvapenkrig skulle innebära en säker död för den som inleder attacken, skulle en sådan handling kräva en hög grad av irrationalitet.
Även om irrationalitet förekommer – även bland statschefer – är irrationalitet av denna magnitud sällsynt, påpekar den amerikanske militäranalytikern Herman Kahn.
Och om det sker kommer ledaren att stoppas. ”Om irrationaliteten blir för bisarr är det mer sannolikt att den irrationella underordnade tar över”, påpekar Kahn.
Även en ledare som Vladimir Putin, som många i västvärlden uppfattar som irrationell, är knappast beredd att offra sitt liv i ett kärnvapenkrig. Putin ”är många saker, men han är inte självmordsbenägen”, säger Katherine Lawlor från Institute for the Study of War.