Farmors bror försvann i Afrika
Det sista brevet från Henrik Stiernspetz handelsstation i Nordrhodesia skickades i oktober 1927. I decennier svävade släkten i okunnighet om vad som hänt honom. Men en släktforskare löste gåtan.

Henrik på bron över Lufupa (biflod till Sambezifloden), på vägen från sitt ställe till regeringskontoret.
Henrik Arvid Stiernspetz föddes 1891 som mellanbarn i en familj med många generationer officerare. Storebror Gustaf blev officer och en av Sveriges första piloter och adjutant till kronprins Gustaf Adolf, vår nuvarande kungs farfar. Han var förlagd till Luleå och Boden under första världskriget.
Pappa Henrik Albin, född 1850, var chef för Nordiska Kreditbanken i Rosenbad på Drottninggatan 1 (där regeringen nu huserar) och för Norrländska trängregementet. Regementet var först förlagt till Fredrikshofs slott vid Narvavägen i Stockholm, men flyttades efter några år till nybyggda kaserner i Sollefteå.
Henrik Albin var ansvarig för uppbyggnaden, men när det var dags att flytta norrut ville hustrun Magda inte följa med – hon föredrog huvudstaden där man syntes, och maken begärde därför avsked.
Växte upp i Stockholm
Familjen bodde i det allra modernaste huset i Stockholm, på Strandvägen 33, det så kallade Bünsowska huset, med inbyggd hiss, elektricitet och badrum med vattenklosett. Yngsta dottern Eva drömde om att bli konstnär och åka till Paris, men blev mycket hårt hållen.
Även sönerna behandlades med stränghet – medan T3 i Sollefteå byggdes och Henrik Albin arbetade som mest på två ställen fick Magda ansvara för mycket av deras uppfostran själv, och två vildbasare i en prydlig våning var mer än hon klarade av. Hon tog till hundpiskan och blev besviken när pojkarna inte motsvarade hennes förväntningar.
Expedition till Spetsbergen
Den unge Henrik Arvid läste gärna äventyrsromaner och allt han kunde komma över om upptäcktsresor, från Linné till Nordenskiöld och Sven Hedin. I böckerna stod det om doktor Livingstones och Stanleys möte i ett Afrika vars inre ännu hade vita fläckar.
Och pappa Henrik Albin berättade gärna om hur han deltog i en expedition till Spetsbergen 1882–83. Bland annat kartlade man en del av Danskön, där ingenjör Andrée senare skulle starta sin ballongfärd.