Få rätt på dagarna i kyrkböckerna!
Att vara säker på vilken dag någon föddes eller dog i forna tider kan vara knepigt. I kyrkböcker anges ibland bara bara en helgdag på latin, inte ett vanligt datum. Men det går att hitta rätt!

Äldre kyrkböcker och domböcker är fulla av dem: Kryptiska angivelser på latin som inte kopplas till något datum, men som var den utbildade överhetens sätt att datera händelser som dop, konfirmation, vigsel, begravning eller domslut.
Dominica 2. post Epiph, Dom 14. post Trinitatis, D:a Cantate, D. Esto Mihi, D. Quasimodo.
Nej, det sista var inte ringaren i Notre Dames dag, utan första söndagen efter påsk. Esto Mihi var fastlagssöndagen, Cantate fjärde söndagen efter påsk, 14. post Trinitatis 14:e söndagen efter trefaldighet och 2. post Epiphania andra söndagen efter trettondedag jul.
Bra så långt att få det hela översatt till svenska, men när inföll alla dessa dagar? Eftersom våra rörliga helgdagar var, och är, kopplade till påsken infaller de på olika datum från år till år, med upp till en månads skillnad. För påskdagen infaller första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen, beslöt kyrkomötet i Nicea år 325. Det betyder att påsken kan inträffa från 22 mars till 24 april.
Latinet övergavs stegvis
Men bättre precision än så vill vi ju ofta ha när det gäller viktiga händelser i våra förfäders liv, särskilt födelsedatum eftersom det sedan vägleder oss genom kyrkböckerna till rätt person. Och från slutet av 1600-talet, då vi fick vår första kyrkolag med bestämmelser om folkbokföring, övergavs latinet stegvis. Där tappar vi anorna om vi inte kan koppla den latinska dagen till ett vanligt datum.
FÅ FLER FORSKARTIPS I SLÄKTHISTORIAS NYHETSBREV!
I bästa fall kan vi följa en ana framåt på samma gård i husförhörslängderna och på så sätt hitta rätt datum. Vi kan gå till olika källor som vigsel- och dödböcker och få datumet bekräftat. När det gäller dödsfall finns fler källor, som gravstenar, dödsrunor och bouppteckningar. Ibland anges bara dop och begravning, då ska man också notera just detta. Den verkliga födelsedagen kan dyka upp i till exempel husförhörslängder längre fram i personens liv. Följ dem därför en bit fram.
Första svenska kalendern 1585
Den första tryckta svenska kalendern kom 1584 och gällde för 1585. Kalendrar från åtminstone det året, med söndagarnas latinska namn, finns i släktforskarprogram som Disgen, Min Släkt och Holger. Men ingen datoriserad kalender ger svar på alla frågor som kan dyka upp. Det finns dock böcker för den som vill fördjupa sig och förstå bättre.