Förstasida om Wall Street-kraschen

Drömmen om rikedom spricker som en ballong

Tulpanlökar, kolonier, järnvägar och cyklar – förhoppningar om stora vinster har gång på gång drivet människor att göra ödesdigra investeringar, som slutat i ruin. Läs om sju av de värsta ekonomiska katastroferna.

Tulpanlökar, kolonier, järnvägar och cyklar – förhoppningar om stora vinster har gång på gång drivet människor att göra ödesdigra investeringar, som slutat i ruin. Läs om sju av de värsta ekonomiska katastroferna.

Icon Communications/Getty Images

Nederländerna grips av tulpanfeber

1637: Nederländerna har monopol på handel med Fjärran Österns kryddor. Handeln ger invånarna ett aldrig tidigare skådat välstånd – och en strävan efter att tjäna ännu mer. Historiens första ekonomiska bubbla börjar växa.

Stämningen är hög i Nederländerna. Det ryktas att till och med de fattiga vävarna köper häst och vagn, så att de kan åka runt i landet och festa som grevar och baroner. I likhet med många andra nederländare har vävarna varit framgångsrika med sina investeringar i 1600-talets bitcoins – tulpanlökar.

Sedan hösten 1636 har priset på tulpanlökar stigit med raketfart. Nederländarna köper och säljer febrilt, och för varje gång en lök byter ägare har den på mirakulöst vis blivit värd mer. I februari kan en korg med tulpanlökar bytas mot ett pampigt hus i Amsterdam.

Allt tyder på att prisutvecklingen kommer att fortsätta, så alltfler nederländare rycks med av tulpanfebern.

Färgglada tulpaner

Tulpanfebern blev ett populärt motiv för konstnärer, som gjorde narr av tanken att blomsterlökar kunde bli värda så enormt mycket.

© The Walters Art Museum

Den 6 februari 1637 arrangerar värden på krogen Menniste Bruyloft i Amsterdam en lökauktion. Spekulanter från hela landet trängs i lokalen och blossar nervöst på sina pipor. En av dem är tunnbindaren Andries de Busscher från Haarlem, som har med sig en korg med lökar att sälja.

I myllret av budgivare bjuder 29-årige Joost van Cuyck från Amsterdam över alla andra. Han tänker ge 1 100 gulden för Andries de Busschers lökar. Överlåtandet ska ske först dagen därpå, men det går inte som planerat. Joost van Cuyck vägrar att betala. Det ryktas nämligen att lökpriserna på andra auktioner har sjunkit en aning, vilket gör att Joost van Cuyck inte längre kan vara säker på att tjäna på sin investering.

Andries de Busscher blir rasande, men han kan inget göra. Lökägare runt om i hela landet försöker realisera sina vinster genom att sälja, men som genom ett trollslag har alla köpare tappat intresset. Tulpanfebern är över, gigantiska förmögenheter har försvunnit, och vävarna är tvungna att gå tillbaka till sina vävstolar för att tjäna pengar på det gamla vanliga sättet igen.

Aktiehandel i London

Under hela 1700-talet ökade aktiehandeln i London, men en officiell börs öppnades först 1801.

© Interfoto Sammlung Rauch/Imageselect

Aktiemarknaden föds under medeltiden

Handel med aktier kan spåras till den tidiga medeltiden, men det var först när världens första börs öppnade år 1531 i den belgiska staden Antwerpen som handel med aktier sattes i system.

En aktie är ett värdepapper, som visar att en investerare har köpt en andel av ett bolag. Aktier säljs och köps på börsen, som kan jämföras med en marknadsplats.

I slutet av 1400-talet blev den belgiska staden Antwerpen centrum för den internationella handeln. Det innebar att det uppstod ett behov av en börs, där handlare kunde köpa och sälja varupartier – eller avtala framtida affärer med fastslagna priser (optioner och terminer). År 1531 uppfördes den första börsbyggnaden avsedd för handel med varor och aktier i staden.

Snart spred behovet sig till andra europeiska storstäder som Paris och London. Omkring år 1700 höll börsmäklarna i London till på Jonathan’s Coffee House, som senare döptes om till London Stock Exchange. Där handlades det med allt från lotterisedlar till ostindiska värdepapper.

I dag förfogar USA över världens största aktiemarknad. År 1790 öppnade landets första aktiebörs i Philadelphia, och två år senare etablerades börsen på Wall Street i New York.

Isaac Newton mister sina pengar

1720: Det brittiska handelsbolaget South Sea Company har fått ensamrätten på handel med Spaniens kolonier i Sydamerika. Monopolet och det faktum att bolaget har staten i ryggen får aktiekursen att explodera.

Till vardags är Isaac Newton en erkänd naturvetenskapsman, som bland annat formulerat teorin om gravitationen. Vid sidan av spekulerar han på börsen.

Den 13 juli 1720 undertecknar han en fullmakt, som ger hans notarie lov att köpa ett antal aktier i handelsbolaget South Sea Company. Bolaget har monopol på den brittiska handeln i Sydamerika. Men denna ensamrätt är inte värd någonting, eftersom den brittiska handeln i Sydamerika upphört efter ett krig med Spanien.

Trots det har bolagets aktier stigit kontinuerligt under 1710-talet. Kursstigningen beror framför allt på att bolaget i hemlighet har köpt upp sina egna aktier, så att andra investerare ska bli frestade.

”Jag kan mäta kroppars rörelser, men inte människans dumhet.” Isaac Newton.

Isaac Newton har goda erfarenheter av South Sea Company. I början av året placerade han nästan hälften av sin förmögenhet i bolagets aktier. Han valde emellertid att sälja värdepapperen ett par månader senare, när kursen hade tagit ett nytt, stort språng uppåt.

Vetenskapsmannen är en klok investerare, som vet att en kraftig kursstigning ofta förebådar en förestående nedgång. Men aktierna bara fortsatte att stiga, och under sommaren vinner girigheten över det sunda förnuftet: Isaac Newton investerar igen.

I augusti når aktiekursen 1 000 pund. Det magiska talet får en del investerare att sälja. Resultatet är ett litet kursfall, som utlöser en storm på börsen. Plötsligt vill alla sälja. Kursen störtdyker, och den så kallade söderhavsbubblan brister. Flera tusen investerare mister allt de äger, och självmorden i London ökar med 40 procent året därpå.

För sin del har Newton mist 20 000 pund – motsvarande drygt två miljoner pund i dagens penningvärde. Den smärtsamma förlusten får honom att yttra de berömda orden:

”Jag kan mäta en kropps rörelser, men inte människans dumhet.”

Skotsk aktiehaj ruinerar Frankrike

1720: Det utarmade Frankrike har sökt hjälp hos en expert för att komma på fötter igen. Den skotske ekonomen John Law löser uppgiften med hjälp av börsen. Framgången förvandlar till och med fattiglappar till miljonärer, men sedan spricker bubblan.

Den franske finansministern John Law fruktar för sitt liv, medan han rusar längs gatorna i Paris – förföljd av en hop ilskna fransmän. Hans peruk är smutsig, och hans guldrandade kläder är rivna i trasor. Kalendern visar den 28 december 1720. För endast ett halvår sedan tillbad parisarna Law – nu vill de lyncha honom.

John Laws karriär tog fart fyra år tidigare, när den visionäre skotske ekonomen fick en inbjudan från den franske regeringschefen – hertigen av Orléans. Nationens ekonomi låg i ruiner efter den nyligen avlidne Solkungens konsumtionsfest. Laws uppgift: Gör Frankrike rikt igen.

Kort efter sin ankomst etablerade skotten landets första bank med sedelutgivningsrätt, Banque Générale, och 1717 grundade han handelsbolaget Mississippikompaniet, som fick ensamrätt på all handel och skatteindrivning i Franska Västindien och Nordamerika.

Porträtt av den skotske ekonomen John Law

John Law var en notorisk spelare, som gärna satsade stora summor på kortspel.

© Rama

Monopolet gör kompaniet till en lukrativ verksamhet – år 1719 har bolaget ett marknadsvärde motsvarande mer än 30 gånger den årliga franska statsbudgeten. Alla kan få en del av rikedomarna genom att investera i Laws bolag, och på gatorna i Paris spatserar nyrika från underklassen runt i sidenkläder och pråliga smycken.

Men i slutet av 1720 brakar allting ihop. Aktiepriserna har nått så svindlande höjder att flera investerare börjar sälja – och aktiekursen störtdyker. Paniken sprider sig i Paris. Desperata investerare försöker förgäves växla sina aktier mot sedlar i Banque Générale. Mer än femtio personer trampas ihjäl utanför banken.

John Law lyckas undkomma den ilskna mobben. Förklädd i damkläder flyr han från Paris. Nio år senare drar finansfixaren sin sista suck i Venedig – ensam och utfattig.

Järnvägskungen mister sin vaxfigur

1847: Efter invigningen av Englands första järnväg 1825 grundas ett antal nya järnvägsbolag, som lovar att dra räls i öriket. Privata investerare står redo med pengar, och aktiekurserna når vanvettiga höjder.

Britternas 23-åriga drottning Victoria kliver – en aning skeptisk – upp i den kungliga tågvagn som ska transportera henne till Paddington Station i London. Det är första gången en monark använder sig av det nya transportmedlet, och efter färden den 13 juni 1842 är inte enbart drottningen utan hela Storbritanniens befolkning övertygad om tågets framtid.

De följande åren når investeringarna i landets allt fler järnvägsbolag enorma nivåer. Ingen gynnas mer av uppsvinget än George Hudson. Den engelske affärsmannen kontrollerar mer än 160 mil järnväg i England och har planer på att anlägga många fler. Därför går han under namnet ”Järnvägskungen”.

Den amerikanske ekonomen Hyman Minsky beskrev på 1980-talet mekanismerna bakom en ekonomisk bubbla i fem steg. Hans övergripande tes är att ekonomiska bubblor alltid följer samma mönster.

© Shutterstock

1. Nya möjligheter uppenbarar sig

Marknaden får en knuff, som får ekonomin att accelerera. Den utlösande faktorn kan vara en ny uppfinning som järnvägen eller ett politiskt beslut om att sänka räntan.

Shutterstock

© Shutterstock

2. Optimismen tilltar

Knuffen utlöser en tillväxt, som får aktierna att stiga och skapar grogrund för en ökad optimism bland professionella investerare såväl som vanliga människor.

Shutterstock

© Shutterstock

3. Euforin tar över

Optimismen övergår i eufori. Ingen är intresserad av att ta reda på varför tillväxten sker. Den enda oron bland investerarna är oron för att gå miste om uppgången.

Shutterstock

© Shutterstock

4. De smarta säljer

När kurserna når sin kulmen, och bubblan har nått sitt absoluta maximum, säljer de smarta investerarna av sina aktier. Kursen faller och sticker därmed hål på bubblan.

Shutterstock

© Shutterstock

5. Bubblan spricker

De fallande priserna utlöser en dominoeffekt, då paniska investerare börjar sälja sina aktier, vilket får bubblan att kollapsa. De som inte är snabba nog mister allt de äger och har.

Shutterstock

George Hudson skyr inga medel för att få britterna att köpa hans aktier. Han utnyttjar insider-kunskaper för att manipulera kursen och betalar pressen för att blåsa upp värdet av hans bolag. Under 1840-talet har det brittiska parlamentet godkänt 272 nya järnvägslinjer – de flesta av planerna når dock aldrig längre än till ritbordet.

År 1847 spårar aktieäventyret till slut ur, när tidningar som The Times och The Economist kan avslöja att många av järnvägsbolagen är rena luftslott.

När järnvägsbubblan spricker förlorar flera tusen personer allt de äger. Föga överraskande riktar många sin ilska mot Järnvägskungen, som döms att betala tillbaka nästan en miljon pund (motsvarande drygt 930 miljoner kronor i dagens penningvärde) till investerarna. Hans vaxfigur hos Madame Tussauds kastas ut, och när den tidigare multimiljonären dör 1871, uppgår hans tillgångar till ynka 200 pund.

Seger leder till kris i Tyskland

1873: Tyskland har besegrat Frankrike, som måste betala ett enormt krigsskadestånd. Pengarna ger upphov till ett ekonomiskt uppsving i Tyskland och Österrike-Ungern.

Sin vana trogen håller den 33-årige affärsmannen Stefan Keglević ett vaket öga på dagens kurser, när börsen i Wien öppnar fredagen den 9 maj 1873. Sedan han gav upp sin plats i det ungerska parlamentet sex år tidigare har han ägnat sig åt att förvalta sin förmögenhet på aktiemarknaden. Hittills har det gått synnerligen bra.

Segern över Frankrike och krigsskadeståndet på fem miljarder franc gör att det finns pengar till nya järnvägar, hamnar, fabriker och ångfartyg. Investeringarna driver aktiekurserna till oanade höjder. Många av bolagen består emellertid inte av mer än luddiga avsiktsförklaringar, och efter ett par år börjar investerarna tvivla på att uppsvinget kan fortsätta.

Investerare förlorar pengar på börsen

Fredagen den 9 maj 1873 förlorade många tyska och österrikiska investerare en förmögenhet på börsen i Wien.

© Das Imperiale Zeitalter 1871-1914

Efter tvivlet kommer paniken. Den 9 maj träffar den brutala verkligheten Stefan Keglević och många andra investerare som en knytnäve i magen: Börsen kraschar, och aktierna förlorar allt värde. Överallt i Österrike och Tyska Riket går banker omkull, och krisen utlöser en dominoeffekt, som får konsekvenser även i USA, där mer än hundra banker går i konkurs.

När svallvågorna lagt sig efter ”svarta fredagen”, har Stefan Keglević enorma skulder till sin hustru, sina barn och flera av sina mäktiga släktingar.

Bluff bakom brittisk cykeleufori

1898: Cykeln vinner mark som transportmedel, och britterna vill vara med på tåget. De har inte lärt sig något av järnvägsbubblan 50 år tidigare och står i kö för att investera i den nya uppfinningen. Kurserna stiger och stiger – och efter två år punkteras cykelbubblan.

Ernest Terah Hooley kan nästan inte tro sina ögon, när han den 25 april 1896 kontrollerar aktiekursen på sitt nyförvärvade företag Dunlop Pneumatic Tyre Company. Efter bara några månader som börsnoterat bolag har värdet av dess aktier stigit med över 1 000 procent!

För den charmige och världsvane Hooley kommer framgången inte som någon överraskning. Han såg tidigt möjligheten att tjäna pengar på det folkliga transportmedlet och har investerat stort i marknadsföringen av sitt bolag.

Cykelhandel

Cykelförsäljare sköt upp som svampar ur marken i Storbritannien på 1890-talet, men det visade sig att utbudet av cyklar vida översteg efterfrågan.

© Wolverhampton History

Nyheten om de lukrativa kursstigningarna sprider sig snabbt i Storbritannien, och snart vill investerare i hela landet vara med. Trots att tidningen Financial Times redan 1896 varnar för att ”cykelaktierna kommer att bli lika uppblåsta som cykeldäck”, dämpas inte efterfrågan på aktier.

Efter två år kontrollerar Hooley 16 fabriker inom cykelindustrin, och investerarna fortsätter att flockas runt honom. De friserade räkenskaperna visar endast vinster – ingen får reda på att efterfrågan är betänkligt svag. Andra cykeltillverkare använder sig av samma knep.

Först i slutet av 1898 tar det slut. Cykeltillverkarnas uppblåsta värde avslöjas, och paniken bland investerarna får aktiekurserna att rasa. Investerarna förlorar motsvarande 6,4 miljarder kronor i dagens penningvärde, och Ernest Terah Hooley döms för bedrägeri.

De enorma förväntningarna på it-branschen och en gigantisk nedgång på den amerikanska bostadsmarknaden skapade två av de värsta globala ekonomiska kriserna i nyare tid. Nästa kris kan redan vara på väg.

Dator
© Shutterstock

It-hysteri utlöste kollaps

DOTCOM-KRISEN: Med genombrottet för internet på 1990-talet bildades en uppsjö av it-bolag, vars aktier steg med raketfart. Våren år 2000 började aktierna sjunka i värde, och de följande månaderna blev många it-miljonärer ruinerade.

Shutterstock

Lehman Brothers
© Oli Scarff/Getty Images

Kris började i USA

FINANSKRISEN: När bostadsbubblan i USA sprack 2007 utlöstes den största globala recessionen sedan 1930-talet. Den globala aktiemarknaden störtdök, och när notan skulle räknas ihop 2009 hade krisen kostat tvåtusen biljoner (2 000 000 000 000 000) dollar.

Oli Scarff/Getty Images

Till salu-skylt
© Shutterstock

COVID-19 kan orsaka ny nedgång

POTENTIELL BUBBLA: Under de globala corona-nedstängningarna har huspriserna på många håll stigit kraftigt. Orsaken till uppsvinget kan vara att det har varit omöjligt att spendera pengar på till exempel resor. En del ekonomer fruktar att en ny bostadsbubbla är under uppsegling.

Shutterstock

Börskrasch leder till global kris

1929: Amerikanerna har fått en ny tro – tron på att börsen kan göra alla rika. Alla från direktörer till fabriksarbetare och hembiträden investerar i aktier. ”Svarta torsdagen” den 24 oktober 1929 krossas tron, när kurserna rasar, eftersom alla vill sälja – men ingen vill köpa.

Månaden efter börskraschen kliver 65-årige George Cutler in genom huvudingången till Beaver-byggnaden i närheten av Wall Street. Desperationen står målad i hans ansikte, för han har förlorat allt.

Som miljoner andra amerikaner har George Cutler köpt aktier – först för sina egna besparingar, och sedan har han belånat sin butik på Greenwich Street på Manhattan för att få mer pengar att spekulera för.

Amerikan försöker sälja sin bil

I ett desperat försök att inte gå bankrutt sålde många amerikaner i stort sett allt de ägde.

© Granger/Bridgeman Images

George Cutler tar hissen upp till sjunde våningen för att träffa sin advokat, Grant C. Fox, som måste kunna hjälpa honom att undgå den ruin som hotar. Men Cutler hittar inte Fox någonstans, och nu är han så förtvivlad att han inte ser någon annan utväg än att ta sitt liv.

Han går fram till ett fönster med utsikt över New Yorks finansdistrikt. Han öppnar fönstret och kliver ut på avsatsen utanför. En advokat får syn på Cutler och försöker dra in honom igen, men han tappar greppet om kragen på Cutlers rock, och den 65-årige affärsägaren faller. Några sekunder senare landar han på taket på en bil.

När aktiebubblan spricker i New York utlöses en global ekonomisk depression, och enbart i USA blir 15 miljoner människor av med jobbet.

LÄS MER OM EKONOMISKA BUBBLOR

Carmen M. Reinhardt & Kenneth S. Rogoff, This Time is Diferent: Eight Centuries of Financial Folly, Princeton Uni. Press, 2011

William Quinn & John D. Turner, Boom and Bust: A Global History of Financial Bubbles, Cambridge Uni. Press, 2020