Asmus Koefoed, revers & Umomos/ Shutterstock.com
Skalle över bild av ö

Befriade och övergivna på "Dödens ö": DNA förklarar var 8 000 döda afrikaner kom ifrån

På 1800-talet befriade britterna omkring 27 000 slavar och lämnade dem på den öde ön Sankta Helena. Nu ger DNA-analyser nya insikter om de 8 000 afrikaner som dog av svält och sjukdomar.

Jorden på Sankta Helena är torr och ockrafärgad. Mellan spridda klipphällar växer grästuvor och låg, tålig vegetation.

Men även om Sankta Helena på ytan ser ut som de flesta andra klippöar, döljer den steniga jorden en mörk hemlighet.

Omkring 8 000 afrikanska slavar ligger begravda på den 122 kvadratkilometer stora ön i Sydatlanten.

Vilka de döda var och var de kom ifrån har hittills varit ett mysterium. Men med hjälp av DNA-analyser kan forskare nu kartlägga de avlidnas sista resa.

Befriade och övergivna på en öde ö

De afrikanska slavarna fördes till Sankta Helena av den brittiska flottan.

Mellan 1840 och 1867 beslagtog flottan omkring 1 600 slavskepp som en del av Storbritanniens kamp mot den transatlantiska slavhandeln. Cirka 27 000 av de frigivna slavarna fördes till Sankta Helena, som ligger mitt ute i Atlanten.

En del bosatte sig på ön, medan andra skeppades tillbaka till Afrika.

Men omkring 8 000 dog av undernäring eller sjukdomar som smittkoppor och dysenteri i de överbefolkade lägren på ön.

De döda lades till vila i anonyma gravar vid karantänstationen i Rupert's Valley.

Royal Navy, slavar, HMS Daphne

Den brittiska flottan befriade cirka 150 000 slavar från slavskepp under åren 1808 - 1867. Bilden är från det brittiska fartyget HMS Daphne.

© The National Archives UK

Ger röst åt historiens glömda

Forskarna antog att de döda kom från södra Afrika, men först nu har forskare från Köpenhamns universitet och Islands universitet fått konkret kunskap om de avlidnas härkomst.

DNA-analyser av ben från 20 av de avlidna har jämförts med mer än 3 000 levande afrikaner från 90 olika folkgrupper i Afrika söder om Sahara.

Resultaten visar att de avlidna kom från området mellan Angola och Gabon i Västafrika.

Forskarna hoppas att studien och liknande projekt kan bidra till ökad kunskap om grupper som historien hittills har förbisett.

"Studien visar hur undersökningar av genetiskt material kan användas för att återupptäcka förslavade och andra marginaliserade grupper vars berättelser ofta utelämnas i skriftliga källor eller medvetet fördunklas", säger Hannes Schroeder, medförfattare till den nya studien.