När Kanadas beridna polis upprättades 1873 fick den väldigt olikartade uppgifter och blev ett mellanting mellan kavalleri och de amerikanska U.S. Marshals. Mounties patrullerade gränserna, spårade brottslingar, såg till att indianernas rättigheter inte kränktes och utredde kriminalitet tvärs över delstatsgränserna.
När guld hittades i kanadensiska Klondike nära gränsen till Alaska, skickades en tredjedel av styrkan till staden för att upprätthålla ordningen bland över 30000 lycksökare.
Världshistoriens största markköp skapade kåren
Kanada bildades 1867, och redan tre år senare gjorde den unga nation ett gigantiskt köp av mark:
För 300000 pund köpte Kanada Rupert’s Land (3,9 miljoner km²) av pälsbolaget Hudson’s Bay Company. Landet mångfaldigade därmed sitt territorium. Med i köpet följde det nästan folktomma North-Western Territory.
För att kunna upprätthålla kanadensisk lag i vildmarken upprättades 1873 North-West Mounted Police (NWMP) – Nordvästra beridna polisen. År 1920 slogs NWMP ihop med Kanadas övriga poliskårer och blev Royal Canadian Mounted Police.
Hatten var inspirerad av amerikanernas stetsonhatt, men brättet är plattare. Hatten infördes först 1904 och ersatte då brittiska tropikhjälmar och mjuka kepsar, som inte lämpade sig för kanadensiska förhållanden.
Fångsnöret runt halsen var fäst i pistolkolven och skulle förhindra att polismannen tappade den Beaumont-Adams-revolver som kåren använde på 1870-talet.
Den röda jackan är en kvarleva från när Kanada var under brittisk kontroll och brittiska rödrockar försvarade gränserna. Färgen ska även göra det enkelt att skilja Mounties från de blåklädda amerikanska styrkorna på andra sidan gränsen.
Sam Browne-bältet med axelrem gjorde det lättare för poliserna att dra revolvern med endast en hand. Det så kallade ententekopplet uppfanns av den brittiske generalen Sam Browne (1824–1901), som saknade en arm. Han drog därför en rem över axeln, så att den höll sabelns balja på plats, när han drog vapnet. Idén överfördes sedan till pistolhölster.
Poliser i krig
Trots att den beridna kåren framför allt skulle vara lagens väktare användes den i sina tidiga år även som kavalleri i krigstid.
1885
Under indianernas så kallade North-West Rebellion deltog Mounties som kavallerister i de blodiga striderna i centrala Kanada.
1899
Kanada var en så kallad brittisk dominion och därmed formellt en del av Brittiska imperiet. Därför skickades Mounties till Sydafrika under det andra boerkriget (1899–1902).
1914
Frivilliga Mounties skickades till fronten i Frankrike under första världskriget som del av kavallerikåren Canadian Light Horse.
1939
Vid andra världskrigets utbrott hade Kanada ingen militärpolis, så Mounties överfördes temporärt till armén. I juni 1944 dirigerade de trafiken på den kanadensiska D-dags-stranden Juno i Normandie.
