USA:s grundare tittade djupt i flaskan

USA:s elit var törstig

På kvällen den 15 september 1787 träffades amerikanska politiker på värdshuset City Tavern i Philadelphia för en avskedsfest för generalen George Washington.

Stämningen var hög bland de många gästerna som sjöng och skrålade hela natten lång. Några dagar senare skulle flera av dem skriva under USA:s första författning.

Flera gånger under kvällen höjs glasen till gemensam skål och personalen måste upprepade gånger gå ner i källaren för att hämta fler flaskor till de törstiga grundlagsstiftarna.

Scenen får sägas vara typisk för USA i slutet av 1700-talet då största delen av befolkningen dricker alkohol i stora mängder.

Alkoholen är också en stor del av det politiska systemet. Valmötena hålls oftast på krogar och värdshus för att ingen ska behöva vara nykter när de lyssnar till politikerna.

Under själva valet är det vanligt att kandidaterna köper röster genom att förse väljarna med några glas innan de lämnar sina valsedlar.

Den nyfödda nationen har kommit att likna ett dryckesgille med whiskey, rom, vin, öl och cider på programmet. Och det är männen bakom den nya grundlagen som leder drickandet.

Diplomat hittade på ord för berusning

Namn: Benjamin Franklin (1706–1790)

Titel: uppfinnare, diplomat m.m.

Idag betraktas Benjamin Franklin som en gentleman men under sin livstid sågs han som en festprisse som älskade att släcka törsten med alkoholhaltiga drycker – framförallt madeira.

Franklin ägnade så mycket tid åt alkoholen att han hittade på hela 220 nya sätt att säga ”berusad”.

Både skriftligen och muntligen gav Franklin uttryck för sin stora kärlek till alkoholen med citat som:

”I vin finns visdom. I öl finns frihet. I vatten finns bakterier”, samt ”Öl är beviset på att Gud älskar oss och vill att vi ska vara lyckliga”.

Alkoholhiss underlättade för tjänarna

Namn: Thomas Jefferson (1743-1826)

Titel: politiker och president

Thomas Jefferson var den som skrev utkastet till självständighetsförklaringen.

Men det är inte många som vet att han under sin livstid var känd som en stor vinkännare och alla vände sig till honom för rekommendationer.

Jefferson bodde på godset Monticello där han höll överdådiga dryckesgillen. Jefferson lät installera en hiss för att kunna hissa upp vinet direkt i matsalen.

På så sätt slapp tjänarna springa ner i vinkällaren.

Smugglare gjorde uppror

Namn: John Hancock (1737–1793)

Titel: handelsman och statsman

I 1700-talets Nordamerika suktade både rik och fattig efter en särskild dryck: rom.

Den engelska regeringen hade dock lagt höga skatter på socker och melass vilket fördyrade romproduktionen.

Insmuggling av framförallt nederländsk och spansk rom var därför en viktig del av upproret mot kungamakten i London.

Bland de många romsmugglarna fanns den blivande grundlagsstiftaren John Hancock.

Inkomsterna från smuggelverksamheten använde han oftast till att köpa rundor till gästerna på de lokala värdshusen medan han eggade dem till att göra uppror mot engelsmännen.

Advokat blev sjuk av nykterhet

Namn: John Adams (1735–1826)

Titel: advokat och president

John Adams lade sig till med regelbundna dryckesvanor i tidig ålder. Som 15-åring drack han till exempel alltid starköl till frukost. Under dagen drack han dessutom flera flaskor stark cider och han var enligt många konstant berusad.

Under ett besök i Philadelphia skrev Adams ett brev till sin fru Abigail:

”Jag får inget som jag kan dricka här och jag tror att jag av endast denna anledning snart kommer att bli sjuk.”

En annan gång försökte Adams, utan framgång, att utnyttja sin immunitet som diplomat vid det franska hovet för att skicka 500 flaskor bordeauxvin hem till USA utan att betala varken skatt eller tull. Det var dock inte bordeauxvin utan madeira som Adams uppskattade allra mest.

Bryggare levde om

Namn: Samuel Adams (1722–1803)

Titel: filosof och bryggare

Förutom att vara en av USA:s grundlagsstiftare var Samuel Adams också bryggmästare. Adams nöjde sig dock inte med att producera ölet utan drack också själv rikliga mängder.

År 1768 deltog han i treårsfirandet av ett uppror mot britterna i Boston.

Det utdelades inte färre än 45 hyllningsskålar till bland annat ”alla sanna patrioter i världen” och däremellan stod glasen inte orörda.

Ändå påstod en annan deltagare, den blivande presidenten John Adams, att han ”inte såg en enda berusad person där”.

Domare drack i regnet

Namn: John Marshall (1755–1835)

Titel: domare och politiker

Som en av USA:s första domare i högsta domstolen borde John Marshall ha följt lagen till punkt och pricka, men precis som många av sina politiska vänner tvekade han inte inför att muta väljarna med dryckesvaror om de lovade att rösta på honom.

Domaren tyckte också själv om att dricka. På det pensionat John Marshall bodde var det dock bara tillåtet att dricka vin på regniga dagar.

Marshall bad därför ofta sin kollega, domare Story, om att titta ut genom fönstret och se vad det var för väder. Story svarade ofta att solen sken och Marshall svarade alltid:

”Nåväl, vårt distrikt täcker ett så stort område att det måste regna någonstans.” Därefter hämtade den alkoholiserade domaren en flaska vin.

Vännerna fick släpa hem soldaten

Namn: Ethan Allen (1738–1789)

Titel: soldat, jordbrukare och politiker

”Han brukade supa till” – så beskrev en samtida källa soldaten och politikern Ethan Allen.

Under frihetskriget hade han lett en milis av grönklädda män från bergen i Vermont. När de inte stred drack Allen och hans män mycket, varför de ofta fick möta fienden fulla.

Allens favoritdryck var brandy och hans krogbesök slutade ofta med att han fick läggas på en vagn så att vännerna kunde köra honom hem som en säck potatis.

President skrev dryckesdagbok

Namn: George Washington (1732-1799)

Titel: general och president

Krigshjälten och landets förste president George Washington ledde inte bara sina soldater utan också drickandet på den lokala krogen.

Den största delen av frihetskriget utkämpade han med sitt högkvarter på krogar samtidigt som han varje dag ihärdigt noterade i sin dryckesdagbok hur mycket han intagit.

Generalens alkoholkonsumtion var enorm, även med dåtidens mått mätt. Räkenskapsböcker från presidenttiden avslöjar att Washingtons alkoholbudget var tusen procent högre än en genomsnittsamerikans.

Som president tog han emot många gäster som drack en del men redan i unga år spenderade Washington uppemot en tiondel av sina intäkter på sprit.

Whiskey var drycken den beroende generalen tyckte bäst om.

Den framträdande politikern var dock inte enbart intresserad av att inta drycken, utan också av att producera den. På sitt landställe Mount Vernon framställde Washington över 41 000 liter whiskey om året.

Utöver whiskeyn var Washington också mycket förtjust i rombålen Fish House Punch.

Drycken kom till år 1732 på en herrklubb i Philadelphia, och den blev snabbt populär i hela landet. Washington själv drack en gång så mycket att det tog tre dagar innan han var nykter nog för att notera episoden i sin dryckesdagbok.