1. Snickarens son skapade ett nationalmonument
Bildhuggaren Gutzon Borglum skapade ett av USA:s mest kända landmärken: de amerikanska presidenter som huggits ut ur Mount Rushmores sida.
Borglums föräldrar, Jens och Christina, kom till USA tre år innan sonen föddes i Idaho 1867. Pappan var snickare, och Borglum ärvde förmågan att forma och blev bildhuggare.
Den öde delstaten South Dakota var 1923 i behov av en sevärdhet för att profilera sig och beslutade att anlägga ett monument som hyllade USA:s historia.
Gutzon Borglum, som var känd för sina skulpturer av hjältar från amerikanska inbördeskriget, fick fria händer.
Han valde att avbilda de fyra presidenterna George Washington, Thomas Jefferson, Abraham Lincoln och Theodore Roosevelt, som han ansåg symboliserade USA:s grundande, tillväxt, utveckling respektive styrka.
Arbetet inleddes 1927. Mycket av klippan sprängdes bort med dynamit – bland annat för att få fram Washingtons djupt liggande ögon.
Från början var planen att avbilda varje president i halvfigur, men 1941 avled Borglum, och dessutom var pengarna slut, så projektet avbröts.
Priset var nästan en miljon dollar, motsvarande cirka 155 miljoner kronor i dagens penningvärde.
Fakta om Mount Rushmore-monumentet:
- Konstruktionen tog 14 år.
- 400 arbetare formade klippan med verktyg och dynamit.
- Totalt 400 000 ton sten avlägsnades.
3. Samåkning ledde till enormt bussbolag
När amerikaner ser en grå buss köra förbi, identifierar de den som en helamerikansk Greyhoundbuss, men bolagets grundare kom från Sverige.
Greyhound Line bildades av Carl Eric Wickman (1887–1954), som 1905 utvandrade från Dalarna till Minnesota, där han fick arbete i en gruva.
När Wickman fick sparken 1914, bytte han bransch och blev bilförsäljare. Det visade sig dock snabbt att det inte var Wickmans kall i livet, för han klarade inte av sin första uppgift – att sälja en Hupmobile från Hupp Motor i Detroit.
Modellen hade sju säten, och den driftige Wickman erbjöd sig att köra sina tidigare kollegor till gruvan på morgonen och hem igen på kvällen.
En tur kostade 15 cent, motsvarande 36 kronor i dagens penningvärde. Med långsamma hästdragna vagnar som alternativ blev Wickmans ”linjebil” snabbt populär.
År 1927 hade Wickman etablerat flera rutter och i billiga, olackerade bussar kunde han frakta passagerare från New York till Kalifornien.
Det sägs att bolaget fick namnet Greyhound efter att en av chaufförerna såg sin buss speglas i ett skyltfönster och tyckte att den såg ut som en vinthund av rasen greyhound.
År 1936 hade bussbolaget blivit USA:s största med flera hundra bussar. I dag har Greyhound Lines 123 linjer med över 2700 destinationer.
5. Cykelreparatör satte fart på USA:s krigsproduktion
År 1911 fick cykelmekanikern William S. Knudsen från Köpenhamn anställning hos den amerikanska biltillverkaren Ford.
Knudsen hade en unik förmåga att optimera produktionen och steg snabbt i graderna. Snart var han Henry Fords högra hand. År 1921 flyttade Knudsen till General Motors, där han 1937 blev chef.
Knudsens begåvning hade uppmärksammats av president Franklin D. Roosevelt, och 1940, när krig verkade oundvikligt för USA, skickade presidenten bud efter honom.
Under ett möte i Washington bad Roosevelt dansken att sätta fart på landets produktion av krigsmateriel, och de följande fem åren ledde Knudsen historiens största upprustning.
Som ett erkännande från militären utsågs Knudsen till generallöjtnant – en rang som ingen civil i USA haft varken förr eller senare.
Knudsen delegerade produktionen, så att varje fabrik producerade precis det som den hade maskiner för.
Knudsen utnyttjade även sitt enorma nätverk och fick till exempel biltillverkaren Chrysler att bygga tusen stridsvagnar i månaden.
För sitt arbete bad Knudsen regeringen om en dollar i årslön. Det blygsamma beloppet var Knudsens sätt att tacka sitt nya hemland för sin framgångsrika karriär.
Efter kriget återvände Knudsen till det privata näringslivet fram till sin död 1948. Om sin egen krigsinsats sa han:
”Vi vann för att vi dränkte fienden med en lavin av produktion i en omfattning han aldrig skådat, eller ens trott var möjlig.”
7. Konstruerade ett av USA:s mest kända fartyg
En av de verkligt kända svenska invandrarna i USA är John Ericsson, ingenjören och uppfinnaren som konstruerade USS Monitor, det nydanande örlogsfartyg som hjälpte Nordstaterna att besegra Sydstaterna till havs under det amerikanska inbördeskriget.
John Ericsson föddes på Långbanshyttan i Värmland. Efter att ha arbetat vid anläggandet av Göta kanal och som löjtnant vid Jämtlands fältjägarkår, flyttade han 1826 till England för att ägna sig åt sitt uppfinnande.
År 1839 flyttade han till USA, där han bland annat konstruerade en effektiv fartygspropeller.
Det som gjort honom känd är dock hans örlogsfartyg USS Monitor, som i ett sjöslag 1862 hindrade Sydstaternas flotta, med USS Merrimack i spetsen, från att utplåna Nordstaternas flotta vid Hampton Roads i Virginia.
9. Glasblåsare gav läskedrycksjätte ett lyft
Alexander Samuelsson föddes 1862 i Kungälv. Efter att familjen flyttat några gånger hamnade de i Surte. Alexander fick jobb vid Surte glasbruk, där han utbildades till glasblåsare.
När affärerna började gå sämre för bruket beslöt Alexander att flytta till USA, och 1883 gav han sig av.
I det nya landet fick han arbete som glasblåsare, och med tiden blev han chef för glasbruket. När The Coca-Cola Company 1915 ville ha en ny flaska till sin populära läskedryck utlyste bolaget en tävling om en ny design.
Alexander Samuelsson var då chef för Root glass company i delstaten Indiana och ledde den grupp som tog fram en ny flaska. Förslaget från Root vann, och det är Alexander Samuelssons namn som står på patentet.
Samuelsson själv blev inte rik på Coca-Cola-flaskan, men miljoner och åter miljoner amerikaner och törstiga människor runt om i världen har hållit resultatet av hans arbete i handen.