USA är i konflikt med sig självt. Kulor flyger i skolorna, medan argumenten flyger mellan amerikanerna – det är vapenkontroll kontra frihet och rättigheter.
Här tonar vi ner retoriken och lyfter fram siffrorna, för vad säger siffrorna om orsaker och effekter? Vad är botemedlet mot skolskjutningar – och är det en medicin som USA är berett att svälja?
På morgonen den 1 augusti 1966 gick 25-årige Charles Whitman in på University of Texas, där han pluggade till arkitekt.
Charles Whitmans skolväska var emellertid inte fylld med läroböcker, för i den hade han ett jaktgevär, ett hagelgevär och en halvautomatisk karbin.
Några timmar tidigare hade den sinnesförvirrade unge mannen med berått mod dödat först sin mor och därefter sin hustru.
Beväpnad till tänderna tog Charles Whitman sig upp i universitetets utkikstorn. Där barrikaderade han sig och började skjuta mot slumpmässigt utvalda elever och lärare på universitetsområdet.
Charles Whitman hade ett förflutet inom det militära och var en bra skytt. De följande två timmarna tog han livet av fjorton personer och sårade över trettio, innan polisen lyckades ta sig in i tornet och skjuta honom.
Skolskjutningen 1966 var det första registrerade massmordet på en amerikansk skola på nästan 200 år.
Den amerikanska kongressen definierar en masskjutning som ett skottdåd, då fyra personer eller fler dödas med skjutvapen inom en begränsad tidsrymd på en offentlig plats.
En studerande vid University of Texas gömmer sig för 25-årige Charles Whitman, som 1966 sköt ihjäl fjorton personer från ett utkikstorn vid universitetet.
Sedan universitetsmassakern i Texas 1966 har antalet skolskjutningar ökat dramatiskt i USA, och i synnerhet efter millennieskiftet har antalet i det närmaste exploderat.
Från 2000 fram till maj 2022 har 185 personer – huvudsakligen barn och unga – mist livet i samband med skottdåd på sin skola.
Det är mer än en tredubbling jämfört med de 55 personer som dödades i skolskjutningar (med fyra eller fler döda vid samma tillfälle) i USA under hela 1900-talet.
I skrivande stund ägde den senaste skolskjutningen rum den 24 maj 2022 i en skola i Uvalde i delstaten Texas. Dådet kostade 19 barn och 2 vuxna livet.
University of Texas med det torn som skolskjutaren sköt från 1966.
1764 – den första skolmassakern
Den första väldokumenterade massakern i en skola ägde rum den 26 juli 1764 i delstaten Pennsylvania. Då trängde sig fyra personer från lenapefolket in i en liten skolbyggnad, där rektor Enoch Brown höll på att undervisa en grupp barn.
Brown bönföll inkräktarna att skona barnen, men slogs ihjäl med en klubba och skalperades. därefter attackerades och skalperades barnen. Rektorn och tio barn miste livet.
Minnesmärke för Enoch Brown-massakern i Greencastle i Pennsylvania. Monumentet uppfördes 1885, 121 år efter USA:s första skolmassaker.
Tio av barnen överlevde. Ett av dem, Archie McCullough, skalperades visserligen, men överlevde. Han lyckades gömma sig i skolans eldstad och hittades senare vid en närbelägen källa, där han höll på att tvätta bort sot från ansiktet.
Det är framför allt tack vare lille Archie som detaljerna om skolmassakern blev kända. Archie McCullough levde i många år, men var hela livet igenom märkt av massakern.
Enoch Brown-massakern var tekniskt sett inte en skolskjutning. Dådet var onekligen bestialiskt, men skolskalperingen utmärker sig genom att ha en politisk aspekt. Massakern var en del av en kamp för överlevnad för ursprungsamerikanerna, som höll på att trängas bort från sin mark av den vite mannen.
Vapenkontroll kontra liberala vapenlagar
Under 1800- och 1900-talet har skolskjutningar blivit allt vanligare i USA. Vapenlagarna har skärpts under årens lopp, men åtgärderna har varit sporadiska och minimala.
Visuellt gestaltat talar de båda följande kartorna framtagna av organisationen Everytown sitt tydliga språk om sambandet mellan vapenkontroll och skottdåd i USA:s delstater.
Amerikas – inte särskilt – förenta stater
De enskilda delstaterna i USA har en hög grad av självbestämmande.
Det är ett viktigt skäl till att antalet döda i skottdåd kan variera så dramatiskt från en delstat till en annan.
Ihjälskjutna efter delstat
Färgerna på kartan markerar ihjälskjutna per 100 000 invånare i USA:s delstater: Ju rödare desto värre.
Det finns en del mönster som sticker ut; bland annat befinner sig många av de gamla sydstaterna långt uppe i det röda fältet, medan delstaterna på västkusten har en ljusare färg – och därmed färre döda.
Störst antal ihjälskjutna
De båda exempelstaterna, som är markerade med delstatsförkortningar, är:
1) Sydstaten Mississippi med det största antalet ihjälskjutna per 100 000 invånare, 28,9.
2) Wyoming i Mellanvästern med det nästa största antalet, 25,9.
Båda delstaterna ligger i den nedersta femtedelen med avseende på stränga vapenlagar.
Stränga vapenlagar i topp
Kartan visar Everytowns överblick över hur hårda vapenlagar fördelar sig i USA.
Andra mönster
Här är de andra mönster som framträder.
Delstaterna på västkusten och kring New York utmärker sig till exempel som områden där man gör extra insatser för att bekämpa både vapenvåld och skolskjutningar.
Kalifornien och New York
Kalifornien ligger enligt Everytown i topp vad gäller hårda vapenlagar med en rankning av 84,5.
Det motsvarar 8,5 ihjälskjutna per 100 000 invånare. Den siffran tillhör de absolut lägsta.
En gammal gangsterstad som New York utmärker sig också.
Siffran för hårda vapenlagar är 78, och antalet ihjälskjutna är 5,3 per 100 000 invånare. Det är den femte lägsta siffran bland USA:s delstater.
Källa: CNN och everytownresearch.com
Skolskjutarna är unga, vit män
Av dem som utför masskjutningar är 98 procent män. De allra flesta är även vita.
Det visar en undersökning utförd av The Violence Project, som har granskat uppgifterna om masskjutningar i USA från 1966 fram till i dag.
Fokuserar man specifikt på skolskjutningar är bilden densamma.
Det konstaterar den amerikanske psykologen Peter Langman, som har skrivit flera böcker om skolskjutare, till exempel School Shooters: Understanding High School, College, and Adult Perpetrators från 2015.
Fram till den epokgörande skolskjutningen på Columbine High School år 1999 var 79 procent av alla skolskjutare vita män ur medelklassen. Det visar Peter Langmans genomgång av över 100 skolskjutare i framför allt USA, men även Kanada, Tyskland och Finland.
I dag har bilden förändrats något, och förövarnas bakgrund är allsidigare med avseende på hudfärg, bakgrund och utbildning.
Den ansvarige bakom den (i skrivande stund) senaste skolskjutningen i Uvalde i Texas är ett bra exempel på denna förändring, eftersom han hade latinamerikansk bakgrund.
Skolskjutare – tre psykologiska profiler
Peter Langman delar in skolskjutare i tre övergripande psykologiska kategorier:
- Psykopater
- Psykotiska
- Traumatiserade.
De båda första profilerna har något genetiskt och personlighetsmässigt medfött, medan den sista kategorin utmärks av en instabil uppväxt. I sin bok beskriver han den sista gruppen så här:
”Den traumatiserade gärningsmannen växer upp med våld i hemmet, missbruk, fysiska övergrepp, kanske även sexuella övergrepp. För den gruppen är barndomens trauman extremt betydelsefulla för hur de utvecklas senare i livet.”
Peter Langmans genomgång av skolskjutare visar att den psykotiske gärningsmannen är vanligast förekommande, och att omkring hälften av gärningsmännen har hotat att ta sitt liv innan skolskjutningarna ägt rum.
Minnesmärke för offren för skolskjutningen på Columbine High School i Littleton, Colorado.
Columbine: Startskottet till epidemin
Den värsta skolskjutningen under 1900-talet ägde rum på Columbine High School år 1999, då två elever sköt ihjäl tolv elever och en lärare samt sårade 21 andra, innan de tog livet av sig.
Dådet betecknas som startskottet till skolskjutningseran i USA, och antalet skolskjutningar i kölvattnet på Columbine High School talar sitt eget tragiska språk.
Enligt en sammanställning gjord av den amerikanska tidningen The Washington Post har minst 185 barn, lärare och andra personer dödats i skolskjutningar under 2000-talet. Minst 369 sårades i skjutningarna, men klarade sig med livet i behåll.
Orsaken till det ökade antalet skolskjutningar i USA debatteras häftigt, och det pekas på allt från ökad mobbning, giftig internetkultur, en ökning av den psykiska ohälsan och givetvis tillgången till vapen.
När debatten om hårdare vapenlagar blossar upp i kölvattnet på skolskjutningar, går republikaner ut på gatorna för att demonstrera för sin grundlagssäkrade rätt att bära vapen.
Fler vapen i hemmen
Det finns i genomsnitt 1,2 vapen per amerikan, men endast en tredjedel av den amerikanska befolkningen äger alla dessa vapen.
Allt fler barn och unga får tillgång till vapen. Enligt National Firearms Survey blev det från januari 2019 till april 2021 fem miljoner fler amerikanska barn som fick ett vapen i hemmet.
Som USA:s president Joe Biden sa efter skolskjutningen i Uvalde i Texas den 24 maj 2022:
”Bara det faktum att en 18-åring kan traska in i en vapenbutik och köpa två militära vapen är fullkomligt galet. Vad i hela friden ska man med militära vapen till, om man inte tänker döda någon med dem?”
Vilka är för och vilka är emot?
Källa: YouGovAmerica.
När man befinner sig på andra sidan pölen, och det med allt kortare mellanrum rapporteras om nya skolskjutningar i USA, tänker de flesta i Europa nog: Avväpna den amerikanska befolkningen – NU!
Så är det även många i USA som tänker, och faktum är att de flesta tänker så.
Men det finns fortfarande många som vill behålla de befintliga vapenlagarna. Somliga vill till och med göra dem ännu mer liberala.
Genomgående är att det är kvinnorna mot männen och demokrater mot republikaner.
Den tydliga slutsatsen har dock inte fått de republikanska delstaterna att skärpa vapenlagarna. Tvärtemot har de flesta av dessa delstater luckrat upp vapenlagarna på senare år.
I 21 delstater kan de flesta vuxna bära ett dolt skjutvapen utan licens. År 2021 tillkom sex nya delstater, däribland Texas, där den republikanske guvernören Greg Abbott undertecknade lagen i juni 2021.
Försöken att skärpa vapenlagarna på federal nivå stoppas konsekvent i senaten, där republikanerna och demokraterna delar de 100 platserna lika mellan sig.
De flesta republikanska politiker försvarar med näbbar och klor den författningsgrundade rätten att bära vapen. Eftersom det krävs 60 röster av 100 i senaten för att driva igenom federala lagar, dör alla förslag till skärpta vapenlagar ständigt på förhandlingsbordet.
Den 23 juni 2022 röstade en kvalificerad majoritet i senaten dock sensationellt nog för att begränsa tillgången till vapen. Det är första gången på 28 år som senaten har kunnat enas om det. Kanske finns det ett litet hopp.
USA mot resten av världen
Antal skjutvapen
Antal skjutvapen per capita i USA jämfört med utvalda länder.
Antal mord
Antal mord med skjutvapen i USA jämfört med utvalda länder.
De fem dödligaste skolskjutningarna i USA
Virgina Tech Campus.
1. Virginia Tech shooting
Var? Blacksburg, Virginia.
När? 16 april 2007.
Antal döda: 32.
Den värsta skolskjutningen i USA:s historia ägde rum den 16 april 2007 på universitetet Virginia Tech i Blacksburg i delstaten Virginia.
Gärningsmannen Seung-Hui Cho studerade vid universitetet och hade enligt skolan problem med sin psykiska hälsa. Klockan kvart över sju på morgonen sköt han ihjäl två personer vid ett studentboende.
Ett par timmar senare skickade han ett paket med ett manifest och några foton och filmer av sig själv till den amerikanska nyhetskanalen NBC News. I manifestet förklarade han att han inte såg någon annan utväg än att skjuta människor vid skolan.
På förmiddagen löpte Cho amok och dödade på kort tid 30 personer. När polisen vid tiotiden stormade byggnaden vände Cho pistolen mot sig själv och tog sitt liv.
Angreppet var den dödligaste masskjutningen i nyare amerikansk historia, tills en sinnesförvirrad man 2016 tog livet av 49 personer på en nattklubb i Orlando i Florida.
En kvinna håller en skylt med namnen på de fem dödligaste skolskjutningarna i USA.
2. Sandy Hook Elementary School shooting
Var? Newtown, Connecticut.
När? 14 december 2012.
Antal döda: 26.
Attacken mot Sandy Hook Elementary School var en av de värsta skolskjutningarna i USA. Omkring 456 barn från förskola upp till fjärde klass gick i skolan, när attacken ägde rum den 14 december 2012.
Gärningsmannen var 20-årige Adam Lanza, som strax före skolskjutningen hade dödat sin egen mor.
På några minuter dödade Adam Lanza 20 elever i första klass och sex lärare med ett halvautomatiskt gevär, innan han begick självmord. Tidigare på dagen hade han dödat sin mamma.
Improviserad minnespark vid Robb Elementary School i Uvalde i delstaten Texas – platsen för den senaste skolskjutningen.
3. Robb Elementary School shooting
Var? Uvalde, Texas.
När? 24 maj 2022.
Antal döda: 21.
Den senaste skolskjutningen på listan är även en av de dödligaste. Den 24 maj 2022 gick 18-årige Salvador Ramos in på skolan Robb Elementary School i Uvalde i delstaten Texas.
Beväpnad med ett automatgevär gick gärningsmannen in på skolan klockan 11.40 och öppnade eld i ett klassrum.
På några minuter dödades nitton barn och två lärare, medan ett flertal sårades. Två poliser skottskadades, när de försökte avväpna Salvador Ramos.
Först omkring klockan ett på dagen sköt polisen ihjäl gärningsmannen.
”Am I next?” står det på en ung flickas skylt under en minnesdemonstration utanför Marjory Stoneman Douglas High School, där en av historiens värsta skolskjutningar ägde rum 2018.
4. Marjory Stoneman Douglas High School shooting
Var? Parkland, Florida.
När? 14 februari 2018.
Antal döda: 17.
Den 14 februari 2018 gick den 19-årige eleven Nikolas Cruz in på sin skola i Parkland i delstaten Florida. I sin ryggsäck bar han ett halvautomatiskt gevär och ett stort antal magasin.
På fyra minuter dödade han 17 personer och sårade lika många. Gärningsmannen greps av polisen och förklarade sig senare skyldig till samtliga de 17 morden.
Skolskjutningen i Parkland ledde till en av de största demonstrationerna mot de amerikanska vapenlagarna, March for Our Lives-rörelsen, då mellan en och två miljoner människor demonstrerade för hårdare vapenlagar i USA.
Columbine High School – Home of The Rebels, står det på skylten utanför skolan, som 1999 drabbades av den kanske mest kända skolskjutningen i USA. Tjugotre år senare försöker man tappert gå tillbaka till vardagen med den obligatoriska uppmuntringen till skolans idrottslag, som man känner igen från så många skolor i USA.
5. Columbine High School shooting
Var? Littleton, Colorado.
När? 20 april 1999.
Antal döda: 13.
Skolskjutningen på Columbine High School i slutet av 1900-talet inledde den era av skolskjutningar som USA enligt många är inne i.
Gärningsmännen var klasskamraterna Eric Harris (18 år) och Dylan Klebold (17 år).
Klockan 11.19 gick de in på sitt gymnasium och började skjuta vilt omkring sig i matsalen och i skolans bibliotek.
På mindre än 20 minuter dödade de 12 skolkamrater och en lärare och sårade 21. Efter en kort eldstrid med polisen sköt förövarna sig.
Skolskjutningen behandlades i Michael Moores dokumentärfilm Bowling for Columbine och ledde till en stor nationell debatt om hur skolskjutningar ska stoppas.
Dådet ledde även till att flera skolor i USA införde nolltolerans mot hot om våld från elever.
På nätet finns det gott om hjärtskärande filmer med allt från president Barack Obama till vanliga människor på gatan, som uttrycker sin sorg och medkänsla i samband med skolskjutningar. En av de starkaste är med baskettränaren Steve Kerr. Det är från en presskonferens omedelbart efter en träning med hans lag, Golden State Warriors, som skulle spelat mot Dallas Mavericks i just Texas. Det är bara några timmar efter dådet i Uvalda i Texas – och Steve Kerr kan helt enkelt inte hålla tyst längre!
Skolskjutningar splittrar USA:s politiker
Det politiska dödläget har gjort åtskilliga demokratiska presidenter frustrerade genom åren, däribland Barack Obama, som satt i Vita huset, när en av de värsta skolskjutningarna ägde rum.
Den 14 december 2012 gick en maskerad man in på Sandy Hook Elementary School utanför Newton i delstaten Connecticut, och dödade tjugo skolbarn och sex vuxna, innan han sköt sig med sitt eget vapen.
Barack Obama har kallat tragedin för den värsta dagen under de åtta år som han var president.
Efter dådet försökte Obama och demokraterna skärpa vapenlagarna genom att göra det svårare att köpa automatvapen samt skärpa kraven på bakgrundskontroller av vapenköpare.
Samtliga förslag röstades ner av republikanerna i senaten i april 2013, som Obama senare kallade för ”en skammens dag”.
Mark Bryant, som leder Gun Violence Archive, som för statistik över skottdåd med dödlig utgång i USA, trodde att saker och ting skulle förändras efter skjutningen i Sandy Hook år 2012.
Det skedde som bekant inte, och ordföranden för Gun Violence Archive tror inte heller att tragedin i Uvalde får någon effekt på vapenlagarna.
Som Mark Bryant sa till den brittiska nyhetskanalen Sky News efter den tragiska skolskjutningen:
”Vi är inte närmare ändrade vapenlagar i dag än vi var för tio år sedan. Faktum är att vi på vissa områden är längre bort”