Sex skäl till att Watergateskan­dalen avslöjades

År 1972 bröt fem män sig in i Demokratiska partiets högkvarter i Watergatebyggnaden i Washington för att installera utrustning för avlyssning. Hemliga inspelningar och en visselblåsare avslöjade att förövarna hade kopplingar till Vita huset.

År 1972 bröt fem män sig in i Demokratiska partiets högkvarter i Watergatebyggnaden i Washington för att installera utrustning för avlyssning. Hemliga inspelningar och en visselblåsare avslöjade att förövarna hade kopplingar till Vita huset.

Getty Images

1. Tejp avslöjade förbrytare

När fem män i juni 1972 bröt sig in i fastigheten Watergate för att installera avlyssningsutrustning satte de tejp över låsen för att ­förhindra att dörrarna gick i lås bakom dem.

Nattvakten Frank Mills upptäckte tejpen, och han följde tejpspåret från parkeringskällaren till Demokratiska partiets huvud­kontor.

Han underrättade ­polisen, som grep männen.

2. FBI-chef matade pressen

Watergateaffären, som pressen snabbt döpte händelsen till, var hett nyhetsstoff i medierna. ­

Histo­rierna blev inte sämre av att en ­visselblåsare under pseudonymen ”Deep Throat” konsekvent ­bekräftade journalisternas teorier om Vita husets inblandning i saken.

I 33 år omgärdades ”Deep Throat” av ­mystik, men år 2005 gav han sig till känna som Mark Felt, tidigare andre­man inom FBI.

Efteråt fick Dean leva under vittnesskydd i ett och ett halvt år.

© Getty Images

3. Nära rådgivare vittnade mot presidenten

Nixons juridiske rådgivare John Dean var en av presidentens mest lojala medarbetare och en av huvudkrafterna bakom mörkläggningen av inbrottet i Watergatebyggnaden.

Den 30 april 1973 avskedade Nixon dock John Dean, och knappt två månader senare ställde den tidigare rådgivaren upp som huvudvittne i de första förhören om Watergateinbrottet.

Den tidigare rådgivaren anklagade Nixon och hans stab för ”kriminella aktiviteter”.

4. Journalister förstörde Nixons karriär

Vad som på papperet såg ut som en banal kriminalhistoria ­slutade med att göra Washington Post-medarbetarna Bob Woodward och Carl Bernstein till USA:s mest berömda journalister.

I två år arbetade duon ­nämligen oavbrutet med att knyta trådarna från Watergateinbrottet till ­ Nixonadministrationen.

Regeringen förnekade allt som de båda journalisterna skrev, men deras grävande journalistik kostade till slut Richard Nixon hans ­politiska karriär.

5. Avskedanden slutade som självmål

Flera vittnen slog i förhör fast att Nixon i hemlighet hade spelat in sina samtal i Vita huset.

Den ­oberoende åklagaren Archibald Cox, som ledde undersökningskommittén, bad Nixon att lämna över inspelningarna.

I desperation beordrade Nixon i oktober 1973 sin justitieminister att avskeda Cox, men maktmissbruket slog ­tillbaka för justitieministern avgick i protest.

6. Bandinspelning blev dödsstöten

Under lång tid vägrade president Nixon lämna ut sina ­inspelningar.

Först efter ett år av juridisk dragkamp, som kulminerade, när den amerikanska högsta domstolen i juli 1974 beordrade presidenten att lämna ut dem gav presidenten med sig.

Fjorton dagar senare avgick han som USA:s president. ­Inspelningarna avslöjade senare att Nixon sex dagar efter inbrottet i Watergatekomplexet hade beordrat sin stabschef Bob Haldeman att avbryta FBI:s utredning av inbrottet.

Att Nixon verkligen var inblandad i själva inbrottet har aldrig bevisats.