John Trumbull
Oavhängighetsförklaringen, tavla från år 1819 av John Trumbull

Oavhängighetsförklaringen skapade supermakten USA

I och med antagandet av oavhängighetsförklaringen år 1776 blev brytningen med Storbritannien ofrånkomlig. Det politiska manifestet gav det amerikanska folket makten och banade väg för världens första demokratiska supermakt.

Vad är oavhängighetsförklaringen?

Den 4 juli 1776 godkände den amerikanska kongressen oavhängighetsförklaringen, det dokument som ligger till grund för USA.

I och med oavhängighetsförklaringen förklarade sig de 13 brittiska kolonierna på den nordamerikanska kontinenten självständiga från det brittiska kungariket och gick samman som fristående stater under beteckningen Amerikas förenta stater.

Den amerikanska oavhängighetsförklaringen, originaldokumentet

Totalt 56 personer undertecknade oavhängighetsförklaringen den 4 juli 1776. Först i raden var John Hancock, men den förmodligen mest berömda personen var Benjamin Franklin, som har gått till historien för uppfinningen av åskledaren.

© Wikimedia Commons

Innan Amerikas förenta stater blev verklighet löd de 13 kolonierna under den engelske kungen.

Missnöjet med Brittiska imperiet på andra sidan Atlanten ökade kraftigt år 1763, då det engelska parlamentet införde en rad nya skatter för att förbättra ekonomin efter det kostsamma sjuårskriget mot Frankrike.

År 1764 röstade det engelska parlamentet igenom lagen Sugar Act, och året efter lagen Stamp Act, som medförde nya avgifter på i stort sett alla varor som kolonierna handlade med.

Konflikten mellan kolonisterna och britterna förvärrades under åren som följde. År 1775 utbröt nordamerikanska frihetskriget när brittiska soldater och revolutionära kolonister drabbade samman vid Lexington och Concord utanför Boston.

Boston Tea Party

Den 16 december 1773 stormade en grupp kolonister förklädda till indianer tre brittiska fraktfartyg lastade med högt beskattat te från Storbritannien. Rebellerna kastade 342 lårar te i vattnet i Bostons hamn. Aktionen, som var en protest mot britternas höga skatter, trappade upp konflikten mellan kolonisterna och britterna.

© Wikimedia Commons

I och med antagandet av oavhängighetsförklaringen blev brytningen med britterna ofrånkomlig.

År 1783 drog sig kolonisterna segerrikt ut ur kriget mot engelsmännen. Därmed var det politiska oberoendet av Brittiska imperiet säkrat och USA som nation född.

Vem låg bakom oavhängighetsförklaringen?

Manifestet undertecknades av 56 personer

Oavhängighetsförklaringen undertecknades i Philadelphia av totalt 56 personer, som representerade de 13 kolonierna i Amerika.

Oavhängighetsförklaringens huvudförfattare var juristen Thomas Jefferson, som senare blev landets tredje president.

Dessa så kallade unionens fäder var en grupp rika adelsmän från samhällets översta skikt, som var välutbildade och inlästa på den senaste europeiska filosofin och naturvetenskapen.

Thomas Jefferson, huvudförfattaren till oavhängighetsförklaringen, tavla av Mather Brown

Thomas Jefferson var huvudförfattare till oavhängighetsförklaringen. Han blev senare USA:s tredje president, mellan åren 1801 och 1809.

© Mather Brown

Personerna som undertecknade förklaringen samlades i kongressen, en politisk församling som styrde de upproriska kolonierna.

År 1776 satte kongressen samman en femmannakommitté som skulle författa oavhängighetsförklaringen. I kommittén ingick Benjamin Franklin, John Adams, Roger Sherman, Robert Livingston och Thomas Jefferson.

I dag räknar man vanligen USA:s första fem presidenter – George Washington, John Adams, Thomas Jefferson, James Madison och James Monroe – som ”unionens fäder”, detta på grund av deras aktiva roll i nordamerikanska frihetskriget.

Vilka är oavhängighetsförklaringens grundprinciper?

Demokratiska principer gav folket makten

Oavhängighetsförklaringen byggde på ideal som folksuveränitet och demokrati, vilket innebär att den politiska makten i en stat inte kan utövas utan folkets samtycke.

Vid den här tidpunkten var dessa principer praktiskt taget okända i världshistorien. Oavhängighetsförklaringen betraktas av många som den moderna västliga demokratins födelse.

Oavhängighetsförklaringens principer nedtecknades år 1776 i Thomas Paines revolutionära skrift Sunt förnuft, där han argumenterade för att det amerikanska folket var moraliskt och politiskt förpliktat att strida mot Storbritannien för att uppnå självständighet.

Paines revolutionära tankar om ett nytt, fritt Amerika blev en hållpunkt för Thomas Jefferson när han året därpå satte principerna bakom oavhängighetsförklaringen på pränt.

Oavhängighetsförklaringen inleddes med de numera världsberömda orden: ”Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor är skapade jämlika, att de av sin skapare har tilldelats vissa oförytterliga rättigheter och att rätten till liv, frihet och strävan efter lycka finns bland dessa.”

Därefter följde förklaringen om att ”regeringar har inrättats bland människorna för att säkra dessa rättigheter och att regeringarna erhåller sina befogenheter genom de styrdas samtycke, att närhelst någon styrelseform motverkar dessa mål så är det folkets rättighet att förändra eller upphäva denna styrelseform och att inrätta en ny”.

Hur stark står oavhängighetsförklaringen i dag?

Ideal under press

Den politiska realiteten i USA har alltid haft svårt att leva upp till oavhängighetsförklaringens ideal. När Thomas Jefferson skrev de vackra orden om frihet för alla människor ägde han exempelvis själv slavar.

Under USA:s två första århundraden byggde landets politik på att undertrycka svarta väljares inflytande. Först i och med medborgarrättslagarna åren 1964–1965 blev USA ett verkligt demokratiskt land.

Många politiska tänkare anser att de demokratiska grundprinciperna från oavhängighetsförklaringen i dag är under attack, i synnerhet efter Donald Trumps turbulenta presidentperiod åren 2016–2020.

Beskyllningar om valfusk, riksrättsförfaranden och inte minst stormningen av kongressen i januari 2021 har kastat ut USA i en demokratisk kris som hade gjort Thomas Jefferson och hans likar förfärade.

Som statsvetarna Steven Levitsky och Daniel Ziblatt skriver i sin bok Så dör demokratier från år 2018: ”En demokrati dör inte i händerna på generaler, utan i händerna på folkvalda ledare som undergräver just den process som förde dem till makten.”

Oavhängighetsförklaringen på originalspråk

Hela oavhängighetsförklaringen på originalspråk