Shutterstock

New York i siffror

På 400 år har Manhattan förvandlats från ett glesbefolkat indianområde till en stadsdel med miljontals människor. New York var först en handelskoloni, sedan huvudstad. I dag är The Big Apple USA:s största metropol. Samtidigt är den unga staden kanske världens mest mytomspunna.

15000

Så många algonkiner bodde i området när européerna slog sig ned på Manhattan 1624. Sjuttiosex år senare fanns bara 200 kvar. Pressade av landets nya in­vånare skrev de in­födda år 1838 under ett avtal som gav dem ett 5000 kvadratkilometer stort reservat i utkanten av staten New York.

182
man hade ansvaret för stadens säkerhet när New Yorks invånarantal år 1844 passerade 400000. Den lilla styrkan bestod av en nattvakt, 31 konstaplar och 151 polismän som inte på något sätt kunde hålla stadens kriminella i schack.

Året därpå grundades USA:s första polisstyrka, NYPD, och 1200 polismän anställdes. Sedan dess har New York-polisen varit världens största och har i dag en budget på fyra miljarder dollar som bland annat finansierar styrkans 50000 poliser.

2245
mord begicks i New York år 1990 – den högsta siffran någonsin. Staden var en av USA:s mest kriminella och bland annat därför valde invånarna den tidigare federale åklagaren Rudolph Giuliani till borgmästare 1994. Han införde ett stenhårt program mot såväl hårdkokta förbrytare som små­gangstrar. Sedan dess har våldsbrotten minskat med 75 procent. I dag är New York nere på 136:e plats över de mest kriminella amerikanska städerna. Prognosen för 2009 är ca 460 mord.

8000

år är det sedan de första indianerna slog sig ned på Manhattan. Med den bördiga jorden, det rika djurlivet och de stora floderna blev detta område i östra Amerika en idealisk plats att leva på.

95 %

minskade fraktkostnaderna med när den 58,4 mil långa Eriekanalen mellan New York och Buffalo invigdes 1835. Efter kanalens öppnande följde ett ekonomiskt uppsving.

1021

män, kvinnor och barn omkom den 15 juni 1904 när hjulångaren S/S General Slocum började brinna på East River. Offren deltog i Sankt Markus-kyrkans årliga utflykt. Katastrofen var fram till terrorattacken den 11 september 2001 den värsta i New Yorks historia.

2

år. Så kort tid var New York USA:s huvudstad. År 1788 valde amerikanerna staden till USA:s nya huvudstad och rådhuset på Wall Street nummer 26 utsågs som säte för kongressen. Här svor general George Washington eden som det unga landets förste president den 30 april 1789. Samma år antog kongressen flera av de mest grundläggande delarna av den amerikanska författningen, innan Philadelphia år 1790 ­axlade manteln som huvudstad.

År 1656 passerade New Yorks invånarantal 1000. Drygt 200 år senare bodde där en miljon människor. Och vid millennieskiftet hade New Yorks invånarantal vuxit till 8 miljoner.
Befolkningstätheten per kvadratkilometer är i dag 10493

År 1871 firade New Yorks engelska ättlingar, i enlighet med traditionen, den protestantiska segern över katolikerna i slaget vid Boyne år 1690. När engelsmännen – som en del av festligheterna – marscherade genom stadens katolska kvarterer, utbröt de så kallade Orange Riots. Skottlossning och skrik ekade i stadens gator, när polisen brutalt slog ned oroligheterna. När det var över var antalet döda 63

24

dollar var värdet på de glaspärlor och verktyg som algonkinerna fick för Man­hattan år 1626. Köpare var Hollands guvernör Peter Minuit, som gav New York en plats att växa på. ­Indianerna trodde att de bara gav holländarna bruksrätten till marken – de kände inte till begrepp som ägande­rätt.

År 1889 kunde Newyorkborna spana upp mot stadens första skyskrapa, den elva våningar höga Tower Building på Broadway. Byggnaden hade konstruerats med ett stålskelett och kunde därför byggas högre än något annat hus. Från och med nu inleddes kapplöpningen om att bygga högst. År 1925 hade New York 1686 byggnader med över tio våningar. Fyra år senare 2479. I dag är antalet skyskrapor 6047

Längs det som i dag är Wall Street byggde afrikanska slavar, tvångsvärvade indianer och kolonisatörer en två meter hög försvarsvall med en tre meter hög palissad. Sju bastioner placerades ut längs vallen som sträckte sig över 2,8 kilometer.

Tretusen arbetare forslade mellan åren 1857–60 bort 71000 kubikmeter jord och sten från Manhattan. Det röjda området, där Central Park skulle ligga, fylldes med fem miljoner kubikmeter grus, sex miljoner tegelstenar, 25000 träd och 250000 buskar. I dag är parken ett andningshål för tusentals Newyorkbor och brer ut sig över 3411500 kvadratmeter.