År 1857 hade läkarna i USA fått nog. Medan fattiga i USA fick mängder av barn valde många vita medelklasskvinnor att göra abort för att inte få fler barn.
Om inga åtgärder vidtogs skulle de fattigas dåliga gener utarma nationens arvsmassa, hävdade läkarna, som drog igång en kampanj mot aborter. Kampanjen blev framgångsrik, och snart förbjöds aborter i de flesta delstater.
Dom gav fria aborter
Ungefär hundra år senare presenterade en grupp juridiska experter ett lagförslag, som skulle göra aborter lagliga efter bland annat våldtäkt och incest.
Förslaget fick mer radikala grupper att engagera sig i abortkampen: feminister krävde fria aborter, medan fanatiska kristna ansåg att USA:s författning garanterade rätten till liv – även för foster.
Slutuppgörelsen inleddes, när en kvinna år 1970 tog delstaten Texas hela vägen till USA:s högsta domstol för att få en abort. År 1973 slog högsta domstolen i sin dom (Roe vs. Wade) fast att rätten till abort garanteras av författningen.
Norma McCorvey (t.v.) vann 1973 en banbrytande seger för fria aborter i USA:s högsta domstol.
... men förbud finns kvar
I teorin var rätten till abort garanterad i USA. I praktiken försökte abortmotståndare kullkasta domen, bland annat genom att se till att mer konservativa domare tillsattes, när platser blev lediga i högsta domstolen.
Det lyckades delvis 1992, då en ny dom gav delstater större frihet att reglera tillgången till abort.
Sedan dess har flera delstater skärpt abortlagarna. Senast har Texas den 19 maj 2021 förbjudit abort efter sjätte veckan i graviditeten.