Misshandel, USA

Misshandel splittrade USA

När slaverimotståndaren Charles Sumner år 1856 blir misshandlad i den amerikanska senaten är sydstatarna extatiska, medan nordstatarna blir chockerade. Snart är splittringen mellan landets två delar så stor att det bara kan sluta med blodsutgjutelse.

När slaverimotståndaren Charles Sumner år 1856 blir misshandlad i den amerikanska senaten är sydstatarna extatiska, medan nordstatarna blir chockerade. Snart är splittringen mellan landets två delar så stor att det bara kan sluta med blodsutgjutelse.

Granger/Imageselect & Shutterstock

Charles Sumner sitter och frankerar kuvert på sin plats i senaten i USA:s huvudstad Washington. Senatorn från Massachusetts är en av landets främsta slaverimotståndare och han är i färd med att skicka kopior av ett redan berömt tal som han höll tre dagar tidigare, den 19 maj 1856, till likasinnade.

Någon närmar sig hans plats, så den närsynte politikern tittar upp och kisar. Han känner inte Preston Brooks, som tornar upp sig ovanför honom. Den något yngre sydstatsmannen och slavägaren från delstaten South Carolina, som sitter i representanthuset, har varit rosenrasande ända sedan senatorn höll sitt tal.

”Herr Sumner, jag har nu noga läst igenom ert tal två gånger. Det är rent förtal av South Carolina och av herr Butler, som är min släkting”, säger han upprört och syftar på en åldrande senator, som Charles Sumner har kritiserat både politiskt och personligt.

”Ge den där abolitionisten vad han förtjänar!” Demokratiska tillrop under misshandeln av Sumner

Sumner börjar resa sig när Brooks utan minsta tvekan höjer sin promenadkäpp och slår senatorn i huvudet. Sumner blir perplex och faller tillbaka på sitt säte, varpå Brooks höjer käppen igen. Den är av massivt trä och har en tung guldknopp. Nu regnar slagen över den sittande mannen, som försöker värja sig med händerna. Det rinner blod från dels Sumners ögon, dels sår i hårbottnen och han skriker högt.

”Å, Herregud!” utbrister Sumner när käppen bryts, vilket dock inte får Brooks att sluta slå. Slagen får det att kortvarigt svartna för ögonen på Sumner, som senare berättar: ”Jag kunde inte längre se vare sig min angripare eller något annat i rummet. Jag reagerade bara i ett försök till självförsvar.”

Senatorn försöker ta skydd mellan de övriga ledamöternas platser i den nästan tomma lokalen, men Brooks fattar tag i kragen på honom med ena handen och fortsätter slå med käppens tunga ände.

”Ge den där abolitionisten vad han förtjänar!” utbrister en av de andra demokraterna från sidlinjen.

Charles Sumner

Charles Sumner har lovordats av eftervärldens historiker för sin principfasthet och sin kamp för svarta människors rättigheter.

© Brady-Handy Photograph Collection

En journalist och ett par andra män rusar fram för att hindra Brooks, men dennes vän, Lawrence Keitt, även han ledamot av representanthuset, visar sin pistol och ropar: ”Låt dem vara!”

Till slut lyckas emellertid några senatorer släpa med sig Brooks. På golvet ligger Sumner medvetslös. Blodet fuktar golvmattan runt hans kropp. Det fortsätter att droppa när ett par vänliga själar bär in honom på en soffa i ett angränsande rum och sänder bud efter en läkare.

Under tiden plockar flera kongressledamöter från sydstaterna upp flisor från Brooks käpp från golvet som om de vore heliga reliker.

Preston Brooks

Preston Brooks gick med käpp efter att ha blivit skjuten i låret under en duell år 1840.

© PH Filing Series Photographs

Slavfrågan delade USA

Fyrtiofemårige Charles Sumner var kongressens mest entusiastiske och högröstade abolitionist, det vill säga förespråkare för slaveriets avskaffande. Som ung juridikstudent hade han rest till Europa och i Frankrike träffade han svarta studiekamrater. Det gick upp för honom att skillnaden mellan svarta och vita i USA omöjligt kunde bero på hudfärgen, utan att den måste bero på avsaknaden av likvärdiga möjligheter.

Liksom många andra i nordstaterna ansåg han att slaveriet skulle begränsas till de delstater där det redan var lagligt. Efter hand som landet växte blev dock frågan om slaveriet alltmer akut. Skulle det vara tillåtet att ha slavar i nya delstater eller inte?

Frågan blev inte mindre kontroversiell av att slavstaterna hade oproportionerligt stort inflytande, eftersom varje slav räknades som tre femtedels medborgare i förhållande till delstatens befolkningssiffra, trots att de inte hade rösträtt. Det innebar att slavstaterna fick fler medlemmar i representanthuset och elektorer i presidentvalen.

Missourikompromissen år 1820, USA, karta

Genom den så kallade Missourikompromissen år 1820 drogs en linje längs Missouris södra gräns. Det bestämdes att slaveri enbart var tillåtet söder om linjen.

© Tintazul: Júlio Reisderivative work: JWB

Striden ledde till en stor kompromiss år 1850, då de nya delstaterna New Mexico och Utah själva fick lov att bestämma om det skulle vara tillåtet att äga slavar eller inte. Majoriteten av politikerna i norr var övertygade om att nationens enhet därmed var säkrad, men Sumner var rasande. Vissa former av slaveri blev tillåtet i de två delstaterna, vilket innebar att sydstaternas makt ökade.

Ännu var dock majoriteten i norr inte på hans sida. Många företag och deras anställda var beroende av produkter söderifrån, framför allt bomull, och de ville inte bränna för många broar till sina partner i söder.

Trots det lyckades Sumner med knapp marginal bli invald i senaten för Massachusetts år 1851.

Aktivister med yxor

Den nye senatorn blev snart en avskydd man i sydstaterna och en symbol för de mest extrema abolitionisterna. Den 24 maj 1854 högg arga demonstranter i hans hemstad Boston sönder dörrarna till stadens domstolsbyggnad med yxor för att befria den unge slaven Anthony Burns, som flytt från delstaten Virginia. Demonstranterna misslyckades, men dödade en fängelsevakt. I söder rådde bred enighet om att blodet var på Sumners händer på grund av hans tal mot slaveriet.

USA befann sig nu vid kokpunkten. Nästa slag mellan slavägare och abolitionister stod i Kansas, som snart skulle bli en ny delstat. I norr stöttade organisationer motståndare till slaveriet som ville flytta till delstaten, medan män från sydstaterna som var beredda att ta lagen i egna händer strömmade till. De gjorde sig skyldiga till både överfall av och mord på personer som motsatte sig slaveriet. I delstatens första val röstade över 6 000 personer, trots att endast 1 500 väljare hade registrerat sig.

Slavarna Anthony Burns och Thomas Sims

Slavarna Anthony Burns och Thomas Sims får poliseskort tillbaka till Virginia, medan Bostons invånare skriker åt poliserna.

© North Wind Picture Archives/Imageselect

Resultatet blev att ännu en stat föll i slavägarnas händer. Delstatens nya lagar fäste ingen större vikt vid konstitutionen. Invånare kunde bland annat dömas till hårt straffarbete för yttranden till stöd för abolitionister och personer som hjälpte slavar att fly dömdes till döden.

Konflikten fick långtgående politiska följder. Whigpartiet sprack när det blev uppenbart att dess mer moderata sätt att förhålla sig till sydstaterna inte hade gett önskat resultat. De politiker som ansåg att det behövdes en mer konfrontatorisk hållning slöt sig samman i en ny gruppering: Republikanska partiet.

I början hade partiet bara tre av senatens 62 platser, däribland Charles Sumner. Det skulle dock Sumners berömda tal snart ändra på.

Preston Brooks överfall på Charles Sumner var varken första eller sista gången amerikanska politiker kom i handgemäng. Ofta handlade det lika mycket om heder som om politik.

© Granger/Imageselect

1798: Käpp mot eldgaffel

Efter flera månader av förolämpningar hettade det år 1798 till i konflikten mellan Roger Griswold från Connecticut och Matthew Lyon från Vermont. Griswold gav sig på Lyon med en käpp, medan Lyon försvarade sig med en eldgaffel. Griswold slapp undan sanktioner, eftersom en majoritet i kongressen var på hans sida.

© Library of Congress

1858: Slagsmål slutade med skrattanfall

År 1858 blir det käbbel i representanthuset under en debatt om Kansas författning. Vad som börjar med handgemäng utvecklas till ett regelrätt slagsmål mellan hela 50 politiker. När en ledamot tappar sin peruk och sätter på den bak och fram brister emellertid alla ut i skratt, varefter slagsmålet tar slut.

© Pughe, J. S. (John S.), 1870-1909

1902: Demokrat ville inte vara kolonisatör

Senator John McLaurin, demokrat från South Carolina, gick emot partilinjen när han år 1902 motsatte sig annektering av Filippinerna. Hans partikamrat Benjamin Tillman kallade honom ”förrädare”. Det hela slutade med ett slagsmål i vilket flera andra senatorer misshandlades. Båda senatorerna fick bötesstraff.

© Mario Ruiz/Getty Images

1985: Kallade kollega ”mes”

I ett tal på ett republikanskt partimöte kallade Robert Dornan sin demokratiska kollega Thomas Downey för både ”mes” och ”värnpliktsvägrare”. Den 4 mars 1985 ledde det till handgemäng mellan de båda där Dornan fattade tag om Downeys slips och drog åt. Dornan vägrade be om ursäkt för sitt tilltag.

Skökan vid namn slaveri

Den 19 maj 1856 var till och med damernas galleri i senaten fyllt till bristningsgränsen. Ingen ville gå miste om senator Sumners ord om den politiska utvecklingen i Kansas.

Oavsett om man såg honom som en hjälte eller som djävulen själv gjorde hans tal aldrig någon besviken. Sumner var känd dels för att använda hårda ord, dels för att inte dra sig för att bli personlig. Många tyckte att han framstod som en besserwisser och en snobb, som talade till andra som om de vore barn.

”Ett brott har begåtts som är exempellöst i historiens annaler. Det är våldtäkten av ett jungfruligt territorium”, sa Sumner med uppenbar hänvisning till rykten om slavägare i södern som våldtog slavinnor och fick barn med dem.

Flera av sydstatspolitikerna sneglade förargat upp mot kvinnorna i galleriet.

”Striden är inte längre lokal, utan nationell. Medan jag talar tornar molnen upp sig vid horisonten och hotar att förmörka landet, som redan pulserar av viskningar om inbördeskrig”, fortsatte han.

”Han har tagit sig en älskarinna, som trots att hon är ful i andras ögon alltid har varit honom kär, som trots att hon i resten av världens ögon är korrumperad i hans ögon är kysk. Jag talar om skökan vid namn slaveri!” Charles Sumner om sydstatspolitikern Andrew Butler

Mot slutet av det fem timmar långa talet gav sig Sumner på namngivna kollegor, däribland Andrew Butler, en åldrande politiker som inte var närvarande, eftersom han hade svårt att tala efter att ha drabbats av en hjärnblödning. Han beskrev Butler som en clown från vars mun man bara kunde förvänta sig att få höra nonsens. Till slut gjorde Sumner till och med sig lustig över Butlers självbild som gentleman: ”Han har tagit sig en älskarinna, som trots att hon är ful i andras ögon alltid har varit honom kär, som trots att hon i resten av världens ögon är korrumperad i hans ögon är kysk. Jag talar om skökan vid namn slaveri!”

Slavägarna blev chockade och tre dagar senare överföll Preston Brooks honom i samma lokal. Sumner slogs halvt fördärvad och till och med Brooks behövde läkarvård efter angreppet, eftersom han råkat slå till sig själv ovanför ögat med sin käpp.

Misshandel, blodiga strider i Kansas

De blodiga striderna i Kansas mellan dem som stöttade slaveriet och abolitionisterna kallas ofta för föregångaren till amerikanska inbördeskriget.

© Classic Image/Imageselect

Konflikten om slaveriet slutade med inbördeskrig

Under perioden före inbördeskriget år 1861 fördjupades sprickan mellan norr och söder. En rad händelser gjorde det allt svårare att kompromissa och ökade misstron mellan de båda parterna.

1777: Vermont förbjuder slaveri

Vermont blir den första delstaten som förbjuder slaveri. De övriga nordstaterna gör senare likadant. Därmed uppstår striden mellan norr och söder och kampen om att sprida eller avskaffa slaveriet i nya delar av USA.

1820: Linje delar landet mellan slav och fri

För att bevara balansen blir Missouri en slavstat och Maine en fristat genom den så kallade Missourikompromissen. Slaveriet förbjuds i nya västliga territorier norr om breddgrad 36° 30'. Linjen delade landet.

1854: Inbördeskrig i Kansas

I Kansas uppstår inbördeskrigsliknande förhållanden när slaverianhängare tar till vapen för att säkra sig den nya delstaten. I strid med 1820 års kompromiss låter man frågan avgöras av folkomröstningar.

1857: Nordstatare beskylls för förgiftning

År 1857 blir gäster på National Hotel i Washington sjuka, och uppemot 40 dör efter att ha besökt restaurangen. Hotellet frekventeras huvudsakligen av sydstatsfolk. De beskyller nordstatare för att ligga bakom en komplott.

1859: Vit man manar till slavuppror

Abolitionisten John Brown anfaller ett vapenlager i Harpers Ferry i Virginia i syfte att utlösa ett slavuppror. Elva personer dör och Brown hängs. I norr får han helgonstatus, i söder betraktas han som en terrorist.

1861: Sydstater bryter sig loss

När Abraham Lincoln vinner presidentvalet år 1860 bryter sig South Carolina loss från USA. Tio andra sydstater följer dess exempel. Därmed utbryter amerikanska inbördeskriget, som kostar över 600 000 människor livet.

Trehundra dollar i böter

Efter angreppet hjälper Sumners vänner honom hem från senaten och han vårdas av flera läkare. Medan han svävar mellan liv och död sprids nyheten om det blodiga överfallet som en löpeld.

Reaktionerna delar landet i två. I norr betraktas överfallet som ett angrepp på yttrandefriheten, demokratin och hela landet, samt ett bevis på att slaveriets ondska visar sig överallt.

I söder får Brooks hjältestatus. Han har försvarat sin egen, sin släkts och sin delstats heder. Överfallet handlar inte om politik, utan om yankees som ser på söderns traditioner och livsstil med överlägsenhet och avsmak. Under veckorna och månaderna som följer får Brooks ett otal käppar, som han uppmanas använda om Sumner yttrar sig igen.

Det gör han emellertid inte. Sumner är så pass medtagen att hans plats i senaten står tom i ett par år. I sydstaterna beskylls han för att överdriva sina skador, men i nordstaterna gör hans tillstånd att Republikanska partiet får ett enormt stort stöd.

Sumner, käpp, Old State House Museum i Boston

Käppen som användes för att misshandla Sumner finns i dag att beskåda på Old State House Museum i Boston.

© Daderot

Brooks enda straff blir 300 dollar i böter, som han tilldöms av en välvillig domare. Han lämnar frivilligt representanthuset när en majoritet finner honom ovärdig sin plats, men i ett extraordinärt val i South Carolina återväljs han i princip enhälligt. Hans karriär blir emellertid inte lång. Redan år 1857 dör han av en smärtsam akut inflammation i struphuvudet.

Hans illdåd har dock fått dominobrickorna att falla.

I presidentvalet år 1856 är det nära att republikanernas kandidat besegrar demokraten James Buchanan. En knapp seger för Buchanan i tre nordstater avgör utfallet. För sydstaterna blir det nu uppenbart att de inte kan vinna ett presidentval utan stöd i norr, medan kandidater från nordstaterna kan strunta i södern.

Med en överväldigande majoritet återväljer Massachusetts lagstiftande församling Charles Sumner till senaten, där han nu har sällskap av 19 andra republikaner. I lika hög grad som många andra nordstatare förargas han när en majoritet av stockkonservativa domare i Högsta domstolen år 1857 beslutar att slaven Dred Scott inte kan anses vara en fri man, trots att han har bott fyra år i en delstat som inte tillåter slaveri.

Domen fördjupar splittringen ytterligare och understryker att ingen svart person, vare sig fri eller ofri, kan betraktas som amerikansk medborgare och åtnjuta konstitutionens beskydd. För sydstaterna är Högsta domstolens beslut en självklarhet, men i norr blir det uppenbart att domarna för en politik som syftar till att sprida slaveriet och stärka sydstaternas ställning.

Det står klart för nordstaterna att någonting måste göras. USA är på väg mot en öppen uppgörelse.

Charles Sumner, begravning

När Sumner dog ställdes han kista i Capitolium, där den besöktes av tusentals människor, däribland Sumners gode vän, den kände svarte medborgarrättsförkämpen Frederick Douglass.

© North Wind Picture Archives/Imageselect

Sumner tyckte att Lincoln var blödig

Så snart Charles Sumner hade återhämtat sig kastade han sig in i kampen för att få Abraham Lincoln vald till president. Han hade dock inte mycket till övers för Lincolns politik när sydstaterna väl besegrats.

Det tog flera år för Charles Sumner att återhämta sig från kollegan Preston Brooks misshandel.

När han återvände till politiken var mottagandet ljummet, även bland hans partikamrater. De befarade nämligen att han skulle skrämma bort moderata väljare inför presidentvalet år 1860.

Under inbördeskriget använde han sig av sitt stora europeiska nätverk för att se till att Storbritannien och Frankrike inte ingrep i kriget på sydstaternas sida. Han var dock kritisk till Lincoln, som i Sumners ögon hade ett blödigt förhållningssätt till förrädarna. Som ledare av partiets radikala flygel ville han se jämlikhet mellan vita och svarta och att regeringen skulle begränsa plantageägarnas makt.

Efter kriget var han starkt kritisk till regeringens förhållandevis milda behandling av de besegrade, och han betraktades snart som en extremist igen. Hans idéer om jämlikhet avvisades, och med tiden införde södern rasåtskillnadslagar.

Charles Sumner återhämtade sig aldrig riktigt efter överfallet, vare sig fysiskt eller psykiskt. Vid 63 års ålder, efter 23 år i senaten, dog han som en skröplig äldre herre.

Krigets första drabbning

Året efter kandiderar slaverimotståndaren Abraham Lincoln till senaten. En rad debatter mot demokraten Stephen A. Douglas gör honom rikskänd – avskydd i söder och älskad i norr. Vid åtskilliga tillfällen nämner han överfallet på Sumner och gör klart för åhörarna att de står inför ett val mellan två skilda sätt att se på världen.

Det slutar med att väljarna ger demokraterna en rejäl örfil. Den populäre Lincoln blir republikanernas presidentkandidat i valet år 1860. Politiker från sydstaterna hotar med att låta sina delstater lämna unionen om Lincoln vinner, men det får inte Charles Sumner att backa. Han kastar sig in i valkampanjen med stöd till Lincoln. Många väljare stöttar till och med hans krav på ett fullständigt avskaffande av slaveriet, trots att deras presidentkandidat är mer moderat.

I välfyllda kyrkor, på marknader och i församlingshus dundrar han mot sydstaterna och ytterligare kompromisser: ”Ni förväntas överge era principer, er röst och er själ för att lugna södern”, varnar han.

Lincolns installationstal år 1861

Tusentals människor samlades för att se och höra Lincolns installationstal år 1861.

© Library of Congress

Sumners ord bidrar till att ena nordstaterna. Det är slut med röster som säger att slaveriet kan få fortsätta i de delstater där det redan finns, och väljarna i norr vet att deras röster är avgörande. Det visar sig år 1860, då Abraham Lincoln vinner presidentvalet utan stöd från en enda sydstat. Därmed är tärningen kastad.

Strax före nyår lämnar South Carolina unionen, varefter tio andra stater gör det samma. Officiellt börjar amerikanska inbördeskriget den 12 april 1861 med bombardemanget av Fort Sumter i South Carolina, men både då och nu kallades överfallet på Charles Sumner i senaten för krigets första drabbning.

När Brooks pryglade Sumner med sin käpp och nästan slog ihjäl honom fanns det nämligen ingen återvändo.