Trots att Columbus tog fel på sjövägen till Indien blev upptäckten av Amerika banbrytande för framtidens upptäcktsresande.
De europeiska staterna kastade sig genast in i jakten på kontinentens rikedomar. Äventyrare, soldater och missionärer slog sig ned längs kusterna och de största floderna.
Nästan 300 år senare var mycket av Nordamerika fortfarande outforskat, men när de amerikanska kolonierna lösgjorde sig år 1776 tog utvecklingen fart.
Indianerna trängde tillbaka de hårdföra vikingarna.
Vikingarnas fåfänga försök
1007-1009
Islänningen Thorfinn Karlsefni försöker etablera en koloni i Nordamerika. Med tre skepp och 160 nybyggare slår han sig ned i Newfoundland.
Efter hårda sammandrabbningar med de lokala indianerna slutar koloniseringen i fiasko. Thorfinn Karlsefni och hans vikingar tvingas återvända hem till Island.
Holland valde att dra sig ut ur Nordamerika efter mindre än ett halvt sekel.
1564–1604
Spanjorerna avancerar i söder
Fransmännen bygger Fort Caroline i norra Florida år 1564. Den första riktiga bosättningen i Nordamerika har blivit verklighet.
Under de föregående tjugo åren har både Frankrike och Spanien försökt etablera permanenta bosättningar men man har tvingats överge dem på grund av svält, sjukdom och angrepp från fientliga indianer.
År 1565 förstörs Fort Caroline av spanska soldater. Fransmännen drivs bort och spanjorerna anlägger sin egen bebyggelse San Agustín (i dag St. Augustine) på samma plats. Staden är fortfarande bebodd, vilket gör den till den äldsta i hela Nordamerika.
År 1598 kommer spanjoren Juan Oñante från Mexico med 500 man. I jakt på silver och guld utforskar han det som i dag är Texas, New Mexico, Oklahoma, Arizona och södra Kalifornien. Hela området koloniseras av spanjorerna.
Enorma arealer skänks till spanska adelsmän mot att de driver in skatt och kristnar de infödda.
Systemet lockar kolonisatörer och mängder med städer, fort och missionsstationer anläggs, bland andra Santa Fe, Los Angeles och San Francisco.
Frankrike måste ge upp Florida år 1604 och grundar i stället kolonin Acadia, som bland annat omfattar New England.
1607
England biter sig fast
Spanjorerna tjänar enorma summor på sina kolonier i Sydamerika. För att förhindra att spanjorerna även får fotfäste på Nordamerikas östkust anlägger England fortet Jamestown på en sank halvö i Virginia år 1607.
Bara några få nybyggare överlever sjukdomar och svält under de första åren. När nya kolonisatörer med idéer om tobaksodling kommer till Jamestown börjar platsen blomstra.
År 1619 importeras de första afrikanska slavarna. Från och med nu går det snabbt framåt.
England expanderar kraftigt i Nordamerika och man tar gradvis över Spaniens position som världens främsta kolonialmakt.
1623–64
Holland tvingas ge upp
År 1623 grundas kolonin Nya Holland på den amerikanska östkusten.
Tre år senare köper kolonins guvernör Manhattan av lenape-indianerna och grundar Nya Amsterdam, i dag New York.
Kolonin får sina inkomster genom handel med timmer och pälsverk. Samtidigt uppstår konflikter med de lokala indianerna – och en stenhård konkurrens med de expanderande engelska kolonierna.
År 1664 kan holländarna inte stå emot längre – kolonin överlämnas till engelsmännen.
1775–1807
En ny nation föds och växer
Invånarna i de tretton brittiska kolonierna i Nordamerika gör uppror. Efter ett blodigt självständighetskrig grundar de USA år 1783. Landet har vid den här tiden bara tre miljoner invånare – men den unga nationen har stora ambitioner.
År 1803 köper USA det drygt 2,1 miljoner kvadratkilometer stora Louisianaområdet i Mellanvästern av Frankrike. Priset är 15 miljoner dollar och med detta köp fördubblar USA sitt territorium.
År 1804 skickar man ut den så kallade Lewis och Clark-expeditionen för att hitta en rutt tvärs över kontinenten, ända ut till Stilla havet.
Expeditionen kan rapportera om oanade naturresurser som många nya invandrade till USA gärna vill lägga beslag på. Pälsjägare, handelsmän, soldater, guldgrävare och jordbrukare följer därför i Lewis och Clarks fotspår.
Konkurrens om den nordvästra delen av kontinenten uppstår snart eftersom såväl Spanien som USA, Ryssland och England är intresserade.
I Alaska bor redan 700 ryssar och såväl USA som England fruktar att många fler kommer att invandra.
1846–62
USA i krig mot Mexiko
År 1846 gör de 8000 amerikaner som bor i mexikanska Kalifornien uppror.
USA stödjer upproret och förklarar krig mot Mexiko som två år senare lämnar över Kalifornien, Arizona, Utah och New Mexico till USA mot arton miljoner dollar i kompensation. Efter guldfynd i Kalifornien strax därefter strömmar hundratusentals amerikaner västerut.
År 1862 är USA ett djupt splittrat land. Inbördeskriget delar nord och syd. Bergskedjan Klippiga bergen delar öst och väst och därför beslutar nordstaternas regering att en järnväg ska byggas tvärs över kontinenten.
Flera tusen irländska arbetare i öster och lika många kinesiska arbetare i väst spränger, gräver och fäller sig igenom USA:s terräng på sex år. Rälsen närmar sig varandra kilometer för kilometer. Järnvägsspåren fogas samman i Utah.
Från och med nu tar den 4126 kilometer långa resan från Atlanten till Stilla havet bara 83 timmar i stället för flera månader.
1867–90
Koloniseringen slutförs
På grund av Rysslands finanskris år 1867 säljer landet Alaska till USA för 7,2 miljoner dollar. Från och med nu ser kartan över Nordamerika ut som den gör än i dag.
Kanada tillhör britterna som har drivit bort fransmännen. USA sträcker sig från kust till kust och är den ledande makten.
Mexikos självständighet vittnar om spanjorernas misslyckade försök att grunda ett nordamerikanskt imperium. Kontinenten har delats upp och Nordamerikas erövring är slutförd.