Quincy, USA, den 11 november 1807
Min käre filosof och vän,
jag blev överraskad över att få ditt brev som du skickade den 31 oktober. Jag förväntade mig att du skulle vara alltför upptagen med att studera kometen eller hitta ett botemedel mot influensa för att besvara mina oansenliga brev.
Men låt mig höra: Har våra astronomer i Philadelphia haft tillfälle att observera främlingen på vår himmel? Har de kunnat bestämma dess bana, position och avstånd till jorden?
Har era läkare i Philadelphia upptäckt något nytt om den sjukdom ni plågas så av och som tycks återvända varje år, ofta vid två eller tre tillfällen.
”Inget får folk att buga sig så djupt och ödmjukt i stoftet som en stor förmögenhet.” John Adams
Du nämner en jurist. Jag räknar med att hans åsikter, som du omtalar, bygger på lärda mäns visdom, men jag måste säga: Jurist, min bror, det du säger hänger inte ihop.
För oavsett om vår hjälte är självlärd eller har studerat så kan han tacka framför allt sina talanger för sina framgångar.
”Vilka talanger?” frågar du. Vad menar jag med det? Jo, det ska jag svara på.
1 - För det första hade han ett vackert ansikte. Att det är en talang finns det tusentals bevis för genom tiderna.
2 - Han var lång, liksom hebrén som valdes till kung för att han var ett huvud högre än de övriga judarna.
3 - Han hade en elegant framtoning.
4 - Han förde sig graciöst.
5 - Han ägde en stor och imponerande förmögenhet. Till rikedomarna hörde en stor lantegendom som han ärvt från sin far och sin bror.
Till det kom en egendom som var ämnad åt hans hustru i händelse av att han skulle gå bort före henne samt svärfamiljens egendom, som han skötte. Till allt detta ska läggas stora områden med mark som han själv förvärvat.

Levde
1735–1826
Nationalitet
Brittisk och amerikansk, född i kronkolonin Massachusetts Bay
Sysselsättning
Vicepresident under George Washington (1789–97) och USA:s andra president (1797–1801)
Civilstånd
Gift med Abigail och far till sex barn
Känd för
Adams var en av amerikanska revolutionens ledare och medförfattare till självständighetsförklaringen. Som president var han en enande figur, men tämligen självsvåldig.
Inget får folk att buga sig så djupt och ödmjukt i stoftet som en stor förmögenhet. Det skulle i så fall vara en blodig, storslagen seger på slagfältet.
Folk betraktar det som omöjligt att förmögna män, i synnerhet mycket förmögna män, skulle bemöda sig om att tjäna samhället utan att ha de mest osjälviska och godhjärtade motiv.
Mänskligheten är i allmänhet så övertygad om att osjälviskhet finns att den värdesätter enbart personer som den tillskriver en sådan egenskap. Av den anledningen förs människor ofta bakom ljuset och utnyttjas.
Deras kärlek till de personer som de anser är så fantastiska får dem att tro på vad som helst. ”Världen vill bli bedragen”, som påven säger.
Nåväl, Washington vilseledde väl strängt taget ingen. Och jag vet inte heller om folk hyllade honom mer för hans osjälviska handlingar än han förtjänar – även om andra aldrig hyllades lika mycket, trots att de uträttade i stort sett lika mycket som han.
6 - Till Washingtons talanger hör dessutom det faktum att han härstammar från Virginia. Att komma från Virginia räknas som fem talanger.
Gäss från Virginia är ju som bekant vackra svanar om de får säga det själva. Inte en endaste gosse från det skotska höglandet är mer lojal mot sin klan än människor från Virginia.

Washington fick hjältestatus när hans armé år 1781 tvingade britterna att ge upp.
Personer från Virginia hyllar och framhäver ständigt varandra på de mest överdrivna och lögnaktiga sätt.
Till och med personer från Philadelphia och New York, som annars är nog så lokalpatriotiska och duktiga på att framhäva sina egna dygder, framstår som ödmjuka och blygsamma i jämförelse med personer från Virginia.
Deras hyllningar av Washington saknade givetvis helt gränser.
7 - Beröm hjälpte Washington i hans karriär. Prästen Samuel Davis förutsade den unge Washingtons framtid genom att kalla honom ”den hjältemodige ynglingen överste Washington”.
År 1774 berättade mister Lynch från South Carolina för mig att ”överste Washington har hållit det mest välformulerade tal som någonsin hållits under striden mot England”.
Åtskilliga andra lovordande historier föregick Washingtons framträdanden inför kongressen och armén.
8 - Han visste när han skulle hålla tand för tunga. Den förmågan hör enligt min mening till de värdefullaste talanger en människa kan ha.
9 - Han hade stor självkontroll. Att behålla lugnet krävde ibland stora ansträngningar, men att över huvud taget kunna behärska sig i mycket pressade situationer kräver avsevärda förmågor.
10 - När han tappade besinningen, vilket han emellanåt gjorde, dolde personer runt honom hans svaghet för omvärlden. Om hans folk handlade av rädsla eller kärlek, det vet jag inte.
Jag har räknat upp tio talanger, som ni kan se. Som framgår ingår förmågan att läsa, tänka eller skriva inte bland dem. Om dessa talanger har allt som ska sägas redan sagts.
Om vi ska tala om ordet ”nej” så borde jag ha sagt nej till att utnämna Washington igen. Men hade jag inte gjort det frivilligt hade senaten tvingat mig till det.
Frågar du mig om konsekvensen av allt detta, så är det så att jag tror att Washington hade valts till president ännu en gång om han levt.
J. Adams

Efterskrift
John Adams står fortfarande i skuggan av sin berömde företrädare, men historiker anser att Adams var en bra president.
Han undvek exempelvis ett storkrig mot Frankrike och förhindrade därmed kaos och splittring, en situation som hade varit en katastrof för den unga nationen.