Creative Commons Zero - CC0

Hemliga dokument kastar nytt ljus över mordet på J.F. Kennedy

Var Kennedys mördare, Lee Harvey Oswald, i kontakt med Sovjetunionen före mordet på den amerikanske presidenten? Hur reagerade Sovjetunionen på nyheten om Kennedys död? En rad nyligen publicerade dokument om historiens mest berömda mord ger helt nya upplysningar.

Torsdagen den 26 oktober 2017 publicerade de amerikanska myndigheterna 2800 dokument om mordet på den amerikanske presidenten John F. Kennedy.

Kennedy sköts till döds under en bilfärd i den amerikanska storstaden Dallas i Texas den 22 november 1963.

Dokumenten har publicerats på det amerikanska nationalarkivets hemsida som resultat av en lag som undertecknades för 25 år sedan av den dåvarande presidenten George H. W. Bush.

Ny information har kommit fram

Sedan dokumenten publicerades har historiker, journalister och privatpersoner med intresse för mordet plöjt igenom de många maskinskrivna sidorna.

Det har lett till att flera nya upplysningar redan kommit fram.

De viktigaste, som rapporterats av bland annat den brittiska dagstidningen The Guardian, handlar om Kennedys förmodade mördare Lee Harvey Oswald.

Oswald agerade på egen hand

Enligt de amerikanska myndigheternas officiella förklaring på mordet, som presenterades i Warrenkommissionens rapport i september 1964, var det ingen tvekan om att Oswald var gärningsmannen, och att han agerade på egen hand.

Läs Warrenkommissionens rapport här.

Än så länge har det i de publicerade dokumenten inte framkommit något som motbevisar det påståendet, men det framgår att den amerikanska underrättelsetjänsten CIA var övertygad om att Oswald träffade en KGB-agent strax innan mordet ägde rum.

Konsul var KGB-agent

Det har hela tiden varit känt att Oswald innan attentatet mot den amerikanske presidenten befann sig i den mexikanska huvudstaden Mexico City.

I både Warrenrapporten och de nya dokumenten framgår det att Oswald var i kontakt med personal på den sovjetiska ambassaden i staden, och att han sannolikt även var i kontakt med Sovjetunionens dåvarande konsul.

Anledningen var troligen att Oswald efter att ha vistats ett antal år i Sovjetunionen räknade med att kunna få sovjetiskt stöd för det visum till Kuba som han ansökte om.

Vad de publicerade dokumenten nu avslöjar är – utöver att namnet på konsuln var Valerij Vladimirovitj Kostikov – att konsuln var KGB-agent, och att han tidigare varit knuten till KGB:s avdelning 13, som enligt CIA var ”ansvarig för sabotage och lönnmord”.

Enligt dokumenten träffades Oswald och Kostikov den 28 september 1963.

De nya upplysningarna kommer enligt anteckningarna, som kan läsas här, från ett telefonsamtal som CIA hade avlyssnat.

Om mötet med den sovjetiske KGB-agenten hade betydelse för mordet på Kennedy belyses troligen inte i de publicerade dokumenten, som experter och historiker fortfarande håller på att gå igenom med lupp.

FBI i Dallas var underrättat om Oswald

Av dokumenten framgår det även att en FBI-agent redan i oktober 1963 – alltså månaden innan mordet – underrättade FBI i Dallas om Oswald i ett försök att lokalisera honom.

Det berodde på att fyra namngivna kubanska källor, som samarbetade med FBI, ansåg att Oswald kunde vara av intresse för FBI.

Se dokumentet här.

Sovjetunionen fruktade krig

Nyheten om den amerikanske presidentens död nådde enligt en anteckning Sovjetunionen någorlunda samtidigt som nyheten spred sig i USA.

Enligt anteckningen hade amerikanerna en ytterst trovärdig källa i landet, som berättade att meddelandet om presidentens död kom som en chock.

Bland kommunistpartiets ämbetsmän rådde uppfattningen att det måste vara ”ultrahögerorienterade” som stod bakom mordet, möjligen för att genomföra en kupp.

Källan meddelade även att ämbetsmännen var oroliga att Sovjetunionen skulle få skulden, och att det skulle kunna leda till krig. Sovjetunionen försattes därför i ”ögonblicklig nationell alarmberedskap”.

Slutligen framgår det att källan inte anser att Oswald hade någon som helst anknytning till Sovjetunionen. Tvärtemot betraktades Oswald i Sovjet som en ”neurotisk galning, som var illojal mot sitt eget land och allt annat”.

Läs anteckningarna här.

Inte alla dokument är offentliggjorda

Ett ännu okänt antal dokument hålls av hänsyn till landets säkerhet fortfarande hemliga för allmänheten.

Den amerikanske presidenten Donald Trump har gett FBI och CIA möjlighet att studera det fortfarande hemligstämplade materialet fram till den 26 april 2018. Så det är möjligt att ytterligare material kan framkomma under nästa år.