De svarta slavarna i USA gjorde uppror flera gånger. Historiker kan dokumentera omkring 250 slavuppror i de amerikanska sydstaterna, innan slaveriet 1865 förbjöds i USA:s författning.
Till skillnad från de många upproren i Karibien och Sydamerika hade upproren i Nordamerika dock inga nämnvärda framgångar.
Orsaken var bland annat att plantagerna i USA ofta var små och hade få slavar jämfört med till exempel de karibiska plantagerna.
Dessutom var slavarna ofta i minoritet i förhållande till den vita befolkningen och hårt bevakade. De hade därför små möjligheter att kommunicera och planera uppror.
Ett av de mest kända slavupproren ägde rum 1831 i Virginia, då cirka sjuttio slavar grep till vapen och angrep hus och plantager. De befriade slavar och dödade vita män, kvinnor och barn.
När upproret slogs ner fyra dagar senare hade minst femtioen vita personer dödats. Upproret spred fruktan i samhällena och utlöste en våg av bestraffningar av olydiga slavar.
Veckorna efter upproret avrättades femtiosex slavar av myndigheterna, medan upp till tvåhundra svarta dödades av medborgargarden.
Vid minst ett tillfälle startades ett slavuppror av vita abolitionister, som ville avskaffa slaveriet genom väpnad kamp.
År 1859 angrep en grupp ledd av slaverimotståndaren John Brown ett vapenlager för att skaffa vapen till ett stort slavuppror i Södern.
Gruppen, som bestod av både vita och svarta, besegrades dock efter en blodig eldstrid, som varade i nästan två dagar.
