Det glada tjugotalet

USA:s ekonomi växte explosionsartat under perioden som blev känd som det glada tjugotalet. Fester, filmer och framsteg kännetecknade årtiondet då Charles Lindbergh flög över Atlanten och charleston dansades hela nätterna.

USA:s ekonomi växte explosionsartat under perioden som blev känd som det glada tjugotalet. Fester, filmer och framsteg kännetecknade årtiondet då Charles Lindbergh flög över Atlanten och charleston dansades hela nätterna.

Bettmann/Getty Images

På 1920-talet levde amerikanerna i världens rikaste land. Inkomsterna steg år för år.

För alla sina pengar köpte de framför allt elektronik och bilar.

Att efterfrågan på tidens hetaste varor ökade berodde på att de blev allt bättre.

Kvaliteten på allt från radioapparater och telefoner till elektriska rakapparater och kylskåp steg och samtidigt sjönk priset, eftersom det blev vanligt med löpande band inom industrin.

På 1920-talet fick USA:s växande medelklass därför råd att köpa varor som dittills varit förbehållna en liten, rik elit.

Ingen produkt hade större betydelse för den amerikanska ekonomins tillväxt än bilen. Som ringar på vattnet spreds effekten av den ökade bilförsäljningen till hela USA.

Stålverk, gummitillverkare och läderindustrin gynnades av att de fick leverera råvaror till tillverkning av 26 miljoner bilar.

Det ökade antalet bilar ledde också till att vägar anlades, vilket gav tiotusentals arbetstillfällen.

Längs de nya vägarna sköt bensinstationer och restauranger upp, vilket även det ökade sysselsättningen, medan oljedelstaten Texas blev rik på att förse bilisterna med bensin.

Antalet husägare ökade tack vare möjligheten till avbetalningar och allt från flyttfirmor till möbelindustrin gynnades av alla husaffärer.

Optimism och gott humör kom att prägla konsumtionsfesten, som varade ett årtionde.

Iförda kostym och halmhatt gick USA:s borgerskap på lönnkrog.

© Bettmann/Getty Images

Alla möttes på lönnkrogen

Den 17 januari 1920 trädde USA:s landstäckande förbud mot spritförsäljning i kraft, och för befolkningen blev det en nationalsport att trotsa lagen.

Tusentals lönnkrogar sköt upp. Många av dem var ruffiga ställen, men på mer exklusiva klubbar festade överklassen med kändisar.

Klubbägaren Texas Guinan skröt exempelvis om att boxningsvärldsmästaren Jack Dempsey och prinsen av Wales var gäster på hennes klubb.

Under 1920-talet fick 42 procent av USA:s befolkning telefon. Man var dock tvungen att ringa till växeln för att kopplas till numret man ville tala med.

© Shutterstock

År 1920 korsade Beverly Bayard och Lorline Davis USA till fots och på cykel.

© Shutterstock

Kvinnor krävde jämställdhet

År 1920 gjorde ett tillägg till USA:s författning att alla kvinnor över 21 år fick rösträtt.

Året därpå valdes fyra kvinnliga ledamöter in i representanthuset.

Kampen för jämställdhet fördes även på andra fronter.

I århundraden hade kvinnor fått nöja sig med att se på, men nu ville de själva ut på äventyr, idrotta och göra karriär.

På 1920-talet utsågs en kvinna för första gången till federal domare och den första kvinnliga ingenjören anställdes inom bilindustrin.

Sport samlade amerikanerna

På 1920-talet kortades arbetsveckan för vanliga arbetare till 48,8 timmar och 1926 började Fordfabrikerna hålla stängt på helgen.

Snart följde flera andra koncerner efter.

Amerikanerna ägnade allt större del av sin växande fritid på att titta på sport.

Boxning, baseboll och amerikansk fotboll drog flest åskådare och idrottsstjärnorna blev rika.

År 1921 besegrade tungviktsmästaren Jack Dempsey fransmannen Georges Carpentier inför 91 000 åskådare.

© Bettmann/Getty Images

Barnen var tvungna att jobba

Trots att arbetslösheten i USA under 1920-talet sjönk från tolv till bara tre miljoner utplånades inte fattigdomen.

Sextio procent av alla amerikanska familjer var beroende av att även barnen arbetade – på en fabrik, på gården eller med att sälja tidningar i gathörnen.

Framför allt jordbrukare och afroamerikaner led av fattigdom under det i övrigt glada årtiondet.

En flodvåg av reklam sköljde in över USA på 1920-talet, då marknadsföringen slog igenom på bred front.

© Getty Images

Tickern spottade dagligen ur sig metervis med pappersremsor.

© Everett Historical/Shutterstock

Konfetti i långa banor regnade från husen

Telegrafen var fortfarande näringslivets livsnerv. Via en ticker (mottagare) fick amerikanska företag dagligen nyheter om kursutvecklingen på börsen på Wall Street.

Tickern skrev ut kurserna på en smal pappersremsa och under stora parader kastade företagen ut metervis av använda pappersremsor genom fönstren som konfetti.

Bilens segertåg inleddes

Under det glada 20-talet blev var sjätte amerikan bilägare, och hälften av dem köpte en T-Ford.

Den var driftsäker och lätt att underhålla. Dessutom sjönk priset för varje år i takt med att Henry Ford effektiviserade arbetet på sina fabriker.

Försäljningen av T-Ford steg kraftigt.

© Underwood Archives

År 1920 var priset 395 dollar (cirka 50 000 kronor i dagens penningvärde), medan en T-Ford år 1925 kostade 260 dollar (cirka 36 000 kronor).

Skyskraporna sköt i höjden

New York fick sina första skyskrapor på 1800-talet och under 1920-talet tillkom många fler.

År 1927 byggde New Yorks telefonbolag ett 150 meter högt huvudkontor på Manhattan.

Året därpå invigdes Standard Oil Building, som med sina 31 våningar var ännu högre.

Mitt på Manhattan inleddes bygget av ikoniska Chrysler Building i art deco-stil. Med sina 319,8 meter blev den världens högsta byggnad.

Efter ett årtionde präglat av aktiespekulation slutade festen i oktober 1929 med Wall Street-kraschen.

© Icon Communications/Getty Images