Billy The Kid: Västerns vildaste desperado

Han får inget svar. Den spansktalande mannen backar och slinker in genom en öppen dörr. Nu står han i Pete Maxwells sovrum och kikar in i mörkret.

”Pete, vilka är männen där ute?” viskar mannen på spanska. Inget svar.

I stället smäller två skott av i mörkret. Mannen i strumplästen hinner inte avlossa ett enda skott. Med ett stön faller han ihop på brädgolvet i sovrummet.

Pete Maxwell som ligger i sängen famlar efter talgljuset på nattduksbordet. När han lyckats tända det ser han mannen ligga död på golvet, träffad av de

båda kulorna strax ovanför hjärtat. Ba­kom sänggaveln reser sig sheriff Pat Garrett upp med en rykande pistol. Utifrån verandan kommer hans två vicesheriffer springande.

De tre männen utväxlar ett par ord och dunkar varandra i ryggen. Flera år av människojakt är äntligen över. Den döde på golvet är ingen annan än vilda västerns mest berömde och beryktade brottsling – Billy the Kid.

Moderns död gjorde Billy the Kid kriminell

De dödande skotten mot Billy the Kid natten till den 14 juli 1881 är slutet på en av vilda västerns mest legendariska brottskarriärer – och på ett liv som bara varade i 21 år.

Historikerna är oeniga om Billy the Kids riktiga namn och födelseort, men enligt hans baneman Pat Garrett ska Billy egentligen ha hetat William Henry McCarty och varit född i New York den 29 november 1859.

De första åren av sitt liv bor William med sin mor och styvfar i Indianapolis i Indiana. År 1873 reser familjen emellertid till New Mexico och bosätter sig i silvergrävarstaden Silver City nära den mexikanska gränsen.

Drygt 30 år tidigare var området en del av Mexiko, och influenserna söderifrån är fortfarande tydliga. Det arrangeras tuppfäktning i gränderna och på huvudgatan går männen i sombrero.

Det mexikanska kulturarvet gör ett starkt intryck på den 14-årige William och snart äter han bara mexikansk mat, umgås med mexikanska kamrater och talar – naturligtvis – flytande spanska.

Det går bra för familjen i Silver City, men plötsligt drabbas Williams mor av tuberkulos. Som en del av behandlingen mot lungsjukdomen reser hon till en kurort, och samtidigt beger sig styv­fadern iväg på silverjakt i bergen. William får klara sig själv. Han börjar stjäla.

Den 16 september 1874 avlider Williams mor och snart bryter styvfadern all kontakt med William. För att överleva börjar William jobba på ett hotell och när han inte sliter vid diskbänken umgås han med sina gängkamrater.

En dag gör han och en kompis inbrott. När brottet upptäcks döms William till två dagars fängelse, men tack vare sin smidighet lyckas han slinka ut ur cellen genom en skorsten.

Bara 15 år gammal befinner sig William på flykt undan rättvisan. Med hjälp av några vänner tar han sig över gränsen till Arizona och hankar sig fram i några år med diverse tillfälliga jobb.

För att sopa igen spåren börjar han kalla sig Billy – ett vanligt smeknamn för William. Han ser väldigt ung och barnslig ut och många tror att han är yngre än vad han egentligen är. Han får tillnamnet ”the Kid”.

Billy the Kid blev mördare

Han är för klent byggd för vanligt arbete; i stället satsar Billy på sin talang vid pokerbordet. Här är hans barnsliga utseende en fördel; motståndarna tror att han är ung och oerfaren och därmed lät att besegra. Många inser dock snart att de gjort en felbedömning.

Billy tjänar snabba pengar vid pokerborden – och gör av med dem lika fort, främst på skjutvapen och kvinnor.

Livet på fel sida av lagens råmärken är lockande och snart ingår Billy i en liga av häst- och boskapstjuvar. Han arresteras två gånger men lyckas rymma båda gångerna.

Den unge mannen har breda handleder och genom att vika ihop sina smala händer är det lätt för honom att slinka ur handbojorna. Genom det lilla knepet får Billy många beundrare som tycker att han nästan förtjänar sin frihet.

Trots att Billy är efterlyst kan han inte hålla sig borta från vännerna. En augusti­kväll 1877 stiger han in i en saloon i Fort Grant. I ett hörn sitter smeden Frank Cahill som har satt Billy i bojor två gånger.

Han rusar upp, och snart börjar de båda männen bråka. Cahill slår Billy till golvet ett par gånger, men Billy vägrar att ge upp. Slagsmålet fortsätter ute på gatan, där den muskulöse smeden sätter knäna på Billys armar och låter slagen hagla över ynglingens ansikte.

”Släpp mig, ditt svin!” vrålar Billy. Han är rasande. Billy lyckas få fram sin revolver och sätter den i sidan på Cahill. Skottet brinner av och smeden reser sig på skälvande ben.

Följande morgon dör Cahill. Under natten har Billy försvunnit ur staden på en stulen häst. Han är 17 år gammal – och nu även mördare.

Billy håller sig gömd i ett par veckor. Utanför staden Lincoln i New Mexico möter Billy ett gäng krigsveteraner, arbetslösa cowboys och småkriminella. Ligan kallar sig The Boys.

Officiellt är The Boys efterlysta, men i praktiken får ligan både pengar och stöd från boskapskungen Lawrence G. Murphy, som regerar som en kung i Lincoln County. Genom att bli medlem i ligan får Billy både skydd och möjlighet att leva ett fritt, laglöst liv på prärien.

Skjutning utlöser krig

Genom mutor och plundringar har Murphy skaffat sig monopol på handeln med kött och säd i hela Lincoln County.

Men år 1878 har de båda boskapskungarna John Henry Tunstall, John Chisum och advokaten Alexander McSween fått nog.

Ingen vet säkert varför Billy byter sida men kanske är det för att han grips efter en misslyckad stöld och då får ett ultimatum av Tunstall: hjälp mig eller dö. Valet är inte svårt.

Den nye chefen visar sig vara vänlig mot sina cowboys och ger dem bra lön, kläder och ordentliga sängar att sova i.

I gengäld har de stor respekt för honom. Tunstall blir snart som en far för den föräldralöse Billy.

Men Tunstall följer inte heller lagen. Billy och andra cowboys deltar ofta i stöldräder mot Murphys boskapshjordar.

I flera fall har djuren tidigare stulits från småbönder som vågat utmana Murphy. Billy hjälper flera farmare att få tillbaka sina djur, och han blir alltmer populär – särskilt bland de mexikanska bönderna som betraktar den spansk­talande Billy som en av de sina.

Snart urartar stölderna och blir till krig. Under en kalkonjakt lämnar Billy och några andra cowboys Tunstall ensam kvar hos hästarna.

Plötsligt dyker Murphys män upp.

Tunstalls män är utspridda över ett större område och hinner inte komma sin chef till undsättning. Han skjuts ned på nära håll innan han hinner dra sin pistol. Mordet på Tunstall blir startskottet för ett krig som snart kommer att kallas The Lincoln County War.

Arméns kanoner avgjorde kriget

The Regulators barrikaderar sig i advokaten McSweens hem. Runt huset står Murphys män och en grupp soldater från stadens fort med vapen i hand.

Flera kulor träffar The Regulators ammunitionslager och huset börjar brinna. Billy och hans kamrater inser att slaget är förlorat. De kommer troligen att bli ihjälskjutna om de lämnar huset. McSween blir alldeles handlingsförlamad av elden och Billy tar kommandot.

”Vi kan klara det”, säger han och organiserar flykten. Bakom huset finns ett staket som slutar vid en liten å.

Om de smyger längs staketet kan de ta sig osedda till ån och simma över den. Men det brinnande huset lyser upp hela tomten, och flera av männen blir nedskjutna – bl.a. McSween.

Billy och de få andra som överlever samlas på andra sidan ån. De flesta ger upp och flyr ut ur staten, men Billy vägrar att lämna New Mexico – trots att alla säger att han borde. Nu är han ledaren för The Regulators.

Billy och hans lilla gäng har fortfarande sympatisörer på flera håll i New Mexico. Många bönder, särskilt de spansktalande, hjälper de unga männen med gömställen, mat, ammunition och hästar. Men snaran börjar dras åt kring Billy.

I ett försök att bli benådad skriver han flera brev till Lew Wallace, New Mexicos nye guvernör. Till en början är guvernören positiv – Lincoln County har varit en krigszon alltför länge och

alla är trötta på striderna. Hans enda krav på motprestation är att Billy ska vittna mot sina forna vänner och fiender.

I april 1879 tar den ökände revolvermannen plats i vittnesbåset.

Under rättegången inser Billy emellertid snabbt att domaren inte tänker uppfylla Wallaces löfte. Turligt nog för Billy är bevakningen dålig, och med några vänners hjälp tar han sig lätt ut ur staden och återupptar sitt gamla liv med boskapsstölder och pokerspel i vilda västerns salooner.

Billy the Kid jagas överallt

I november 1880 får Lincoln County en ny sheriff. Ett av de första uppdragen för den f.d. bartendern Pat Garrett är att ta fast Billys gäng.

Ligan klarar sig undan med nöd och näppe, men en av Pat Garretts hantlangare dör. Dödsfallet utlöser ett ramaskri och när tidningen Las Vegas Gazette publicerar en hätsk artikel där The Regulators kallas ”råa sällar” och ”samhällets avskum” uppfattas gängledaren Billy plötsligt som en av västerns värsta desperados.

Snart ut­färdar Lew Wallace en belöning på 500 dollar till den som griper Billy the Kid, och Pat Garrett intensifierar jakten med 200 man.

Den 23 december 1880 lyckas Pat Garrett hitta Billy och tre av hans kamrater i ett ödehus på prärien. Tre dagar senare förs männen till närmaste stad. En nyfiken reporter från Las Vegas Gazette hinner växla några ord med Billy:

”Du verkar ta det hela ganska lugnt”, säger journalisten.

”Vad tjänar det till att se allt från den dystra sidan?” svarar Billy. ”Jag ska nog bli den som skrattar sist”, tillägger han och vänder sig bort.

Billy har inte gett upp. Från häktet skriver han återigen till Lew Wallace och ber om nåd, men guvernören hyser inte längre någon sympati för honom.

”Jag förstår inte hur en kille som han kan förvänta sig någon mildhet från mig”, säger Wallace till en journalist.

I april döms Billy till döden genom hängning. Han är den ende i boskaps­kriget som får en sådan dom. Sheriff Garrett ska verkställa straffet den 13 maj i Lincoln, och tills dess ska Billy the Kid sitta inlåst i fängelset.

Billy the Kids flyktförsök leder till myt

Men Billy har inte tänkt sig att dö i galgen. Han studerar noga Pat Garretts och de båda vakternas dagliga rutiner.

Vid 17-tiden den 28 april slår han till. Medan Garrett är ute ur staden och den ena vakten är upptagen, ber han den kvarvarande vakten om att få gå ut på dasset på gården. Ingen vet hur det går till, men när Billy kommer ut från dasset är han beväpnad. Kanske har en vän gömt revolvern där.

Han slår vakten med handbojorna. Vakten blir chockad och försöker fly. Billy avfyrar två skott. Den ena kulan slår in i väggen, den andra träffar vakten som faller omkull på gården och dör. Oväsendet har hörts ut på gatan, men Billy tar det lugnt.

Med fotbojorna på hoppar han in på Garretts kontor och tar ett hagelgevär. Kallblodigt öppnar han ett fönster och väntar på att den andre vakten ska återvända. Efter en stund kommer vakten Bob Olinger mycket riktigt inom skotthåll.

”Hallå, Bob”, ropar Billy och avlossar två hagelpatroner. Olinger dör på fläcken. Sedan han slagit av fotkedjorna med en hacka rider Billy the Kid ut ur staden – enligt några vittnen sjöng han medan han galopperade iväg.

Den spektakulära flykten orsakar stora rubriker i tidningarna över hela USA. Överallt finns artiklar om den ”blodtörstige” förövaren. Las Vegas Daily Optic kallar honom för en ”ung demono” vars namn är ”synonymt med allt som är elakt och grymt”.

Men för de fattiga mexikanerna är Billy the Kid en hjälte – en vilda västerns Robin Hood som tar upp kampen mot de rika och mäktiga. Han har därför inga svårigheter att finna gömställen.

En månskensnatt år 1881 slocknar dock hans lyckostjärna. Två skott i ett mörkt sovrum sätter punkt för en av världens största brottskarriärer.