Ryggkotorna satt som på ett pärlband. Pinnen hade stuckits in i kraniet, så att den avlidnes överkropp och huvud hängde ihop.
I Chinchadalen i Peru har arkeologer gjort ett ovanligt fynd. I gravar från perioden 1450 till 1650 hittades inte färre än 192 uppsättningar ryggkotor från människor. Kotorna hade spetsats på ett kraftigt vasstrå eller en lång, rak pinne.
Undersökningar av ryggkotorna visar att de är äldre än de gravar som de hittades i. Ryggkotorna hade med stor omsorg begravts på nytt, trots att områdets urbefolkning – inkafolket och folkslag som de hade kuvat – i regel undvek att störa de döda.
Arkeologen Jacob Bongers vid University of East Anglia i Storbritannien deltog i utgrävningarna. Han förklarar:
”Det faktum att det finns 192 ryggrader på spett, och att de är utspridda över hela Chinchadalen, visar att åtskilliga grupper gemensamt tillämpade denna intressanta metod, som de ansåg var nödvändig för att hantera gravar som störts.”
Chinchakulturen levde längs Perus kust och ingick i inkafolkets imperium. Som resten av inkaimperiet drabbades de av conquistadorernas guldjakt och försökte rädda kvarlevorna av sina döda på bästa vis.
Conquistadorer plundrade
Att de döda återbegravits under perioden kring 1450–1650 avslöjar vilka som skövlade gravarna. Under den perioden blev Chinchadalen en del av de spanska conquistadorernas Sydamerika.
Ett stort antal källor beskriver hur spanjorerna plundrade gravar i sin omättliga jakt på guld.
”Data som vi samlat in stöder att ryggkotorna trätts upp efter att gravarna plundrats”, förklarar Jacob Bongers.