
Homer A. Tomlinson
Homer utsåg sig själv till "Kungen över världen"
Fem gånger fick väljarna glädjen att uppleva New York-prästen Homer A. Tomlinson. Från 1952 till 1968 försökte han med hjälp av ovanliga uttalanden bli vald till presidentkandidat.
Tomlinson var en före detta reklamman och använde sin marknadsföringsexpertis i valkampanjen till att prångla ut sina tillkännagivanden. Han ville ersätta skattesystemet med den kyrkliga skatteformen tionde och gjorde reklam för ett nytt departement kallat "rättvisedepartementet".
Men när det gick upp för honom att han inte fick någon uppslutning kring sina tillkännagivanden förklarade Tomlinson sig själv vara "Kung över världen". Ett budskap som han förmedlade vid 101 ceremonier världen över iförd en förgylld guldkrona med en uppblåsbar jordglob och en fällstol vid sin sida.

Gabriel Green
Rymdvarelser förde Greens politik
Ufologen Gabriel Green ställde upp som presidentkandidat två gånger; 1960 och 1972.
Han svor att han hade haft kontakt med rymdvarelser och påstod att han hade sett hundratals flygande tefat i sitt liv.
Han försökte till och med övertyga sina landsmän om att han flera gånger hade haft fysisk kontakt med varelser från planeterna Mars och Venus, stjärnan Alfa Centauri och stjärnhopen Plejaderna.
År 1960 ställde han upp mot Richard Nixon och John F. Kennedy med en lite annorlunda ekonomi- och socialpolitik – den baserades på information som han påstod sig ha fått från rymdvarelser.
Hans politik föll inte i god jord hos väljarna, så Green avslutade sin kandidatur och lade i stället sin röst på John F. Kennedy.
LÄS MER: Lär dig mer om presidentval i USA

Pat Paulsen
Pat testade med upprepningshumor
Komikern Pat Paulsen ställde upp som kandidat så mycket som sex gånger: 1968, 1972, 1980, 1988, 1992 och 1996.
Efter en karriär som soloartist anställdes han 1967 av tidens mest berömda komikerbröder The Smothers Brothers till deras gränslösa, kontroversiella och satiriska tv-show som tog sikte på rasism, USA:s presidenter och Vietnamkriget.
Pat Paulsen gick i spetsen för att parti vid namn "Straight Talking American Government". Under alla sina kandidatval presenterade Paulsen sina politiska utlåtanden med hejdlösa parodier på typiska kampanjsloganer och tomma vallöften.
Under ett av sina uppträdanden sade han till exempel "Om jag vill radera den nationella skulden? Javisst, varför inte?". Och när han fick frågan om han skulle ställa upp i valet 1968, svarade han "Varför inte? Jag kan inte dansa – och jobbet ger bra pensionsmöjligheter och jag får en massa pengar när jag blir pensionär".
Han lyckades lustigt nog aldrig bli vald.

Joe Walsh
Rockstjärnan lovade fri bensin till alla
1980 var det inte vem som helst som försökte kamma hem kandidaturen till presidentvalet – det var självaste Joe Walsh från rockgruppen Eagles.
Den garvade gitarristen ställde upp med sloganen "Fri bensin till alla" och löftet att hans hitlåt "Life's Been Good" skulle bli landets nya nationalsång. Trots att hans slogan resulterade i en enorm mediaövervakning räckte det inte för att den populära rockstjärnan skulle vinna kandidaturen
Och hade han gått hela vägen hade han fått se sig besegrad av sin egen ålder. En kandidat måste vara minst 35 år för att bli vald – den unge stjärnan var bara 33.

Henry Skillman Breckinridge
Fäktaren sablades ned av väljarna
År 1936 ställde OS-fäktaren Henry Skillman Breckinridge upp mot den demokratiske toppkandidaten, Franklin D. Roosevelt.
Redan 1920 deltog han i de olympiska spelen i Belgien, där han tävlade med sitt lag U.S. Olympic Fencing Team och fick med sig en bronsmedalj hem. Åtta år senare blev han lagets kapten och ledde sitt fäktarlag till sommar-OS. Förutom fäktning var kandidaten förtjust i tennis.
Men trots att han vann stora segrar i idrottens värld, led han ett svårt nederlag i kampen mot Roosevelt. Den fäktningsglade amerikanen förlorade omröstningen med inte mindre än 93,19 procent av rösterna, som gick till Roosevelt.

Joshua Abraham Norton
Kejsaren som utplånade kongressen
Den här mannen ställde aldrig upp som presidentkandidat, men han förtjänar ändå en plats på listan. För Joshua Abraham Norton hoppade över hela valprocessen, utplånade kongressen och utnämnde sig själv till kejsare.
År 1859 återvände Norton till San Francisco, när han hade gått i konkurs efter ett misslyckat försök att sälja ris. Fattig, men full av storhetsvansinne utnämnde han sig själv till Norton I, Kejsare av Förenta Staterna i ett stort antal lokaltidningar.
Men han kunde ju inte vara kejsare i ett land som redan hade ledare som styrde. Så redan i oktober samma år utsände han ett dekret, i vilket han annullerade kongressen.
När kongressens medlemmar inte gick med på det, meddelade han att han skulle skicka sin armé mot dem för att utplåna samtliga medlemmar. Så blev det aldrig, men i kejsarens egna rike existerade inte längre kongressen.
Senare lanserade han sin egen valuta och 1872 införde han dumhetsböter för användandet av ordet "Frisco".
Den excentriske kejsaren blev så hyllad i sitt närsamhälle att hans begravning bevistades av 30 000 människor.