Abraham Lincoln 1865: Berusad vicepresident stal föreställningen
Det är tradition att vicepresidenten håller ett kort tal under presidentinstallationen, men 1865 tog Andrew Johnson tillfället i akt att framhäva sina egna meriter och var svår att få ned från talarstolen.
Det visade sig att Johnson innan den stora dagen hade drabbats av tyfus, och doktorns medicin på den tiden hette whisky.
Om det var berusning eller baksmälla som plågade Johnson är ovisst, men Lincoln ska enligt uppgift ha tittat skeptiskt på sin vicepresident.
William Henry Harrison 1841: Talade sig till döds
Ett långtråkigt tal skulle bli president William Henry Harrisons öde. Han höll ett oerhört långt installationstal i regn och slask utan att ha på sig vare sig hatt eller rock, och det kom att sluta ödesdigert för presidenten.
Harrison ådrog sig nämligen en svår förkylning, som utvecklades till lunginflammation. Han avled en månad senare.
Om det går att skylla enbart på det långa talet i regnet, eller om det var andra omständigheter som gjorde att han blev sjuk fick man aldrig klarhet i.
President Harrison fick en mycket kort ämbetsperiod – han avled en månad efter installationen.
Andrew Jackson 1829: Pöbeln förstörde festen
Andrew Jackson var en man av folket och USA:s första folkvalda president. För att vårda sin folkliga framtoning bjöd han efter installationen in alla till en fest i Vita hus et för att fira triumfen.
Den dagen invaderades presidentbostaden av flera tusen medborgare från samhällets lägre klasser.
Möblerna vältes omkull, och porslinet krossades, innan Jackson fick eskorteras i säkerhet för att inte trampas ihjäl av folkmassan.
Andrew Jackson ville vara folkets president, men under installationsfesten utbröt rena kaoset.
Ulysses S. Grant 1873: 100 fåglar frös ihjäl
President Grant hade planerat en storslagen fest i samband med sin installation. Och vad kan vara festligare än 100 färgsprakande kanariefåglar, som släpps lösa i ett festfyrverkeri?
Planen slutade i tragedi, för temperaturen på installationsdagen var ovanligt kall för årstiden, och en kraftig vind gjorde att det kändes som 30 minusgrader.
Det klarade inte fåglarna! Så vad som skulle varit ett festligt inslag slutade i rena fågelmassakern, när hela fågelflocken frös ihjäl.
Ulysses S. Grant ville ha en festlig installationsdag, men det färgstarka inslaget överlevde dessvärre inte.
Richard Nixon 1973: Giftmord på stadens duvor
Hundra år senare under installationen av Richard Nixon spelade fåglar på nytt en central roll.
President Nixon oroade sig för att duvor skulle smutsa ned hans öppna limousine och lät därför spruta gift längs paradvägen.
Det resulterade dessvärre i att hela rutten inte som befarat täcktes av fågelbajs utan i stället belamrades av döda duvor.
Richard Nixon lät mörda mängder av duvor på sin installationsdag.