Jag såg att ryssen la sitt gevär till rätta på en liten snöklädd gran. Jag tittade rakt in i gevärets pipa som var cirka tio meter ifrån mig. Jag sköt först och ryssen föll. Mikko Kallionpää, finsk soldat, 30 november 1939
De finska soldaterna längs gränsen till Sovjetunionen patrullerar dag och natt under hösten 1939 då Stalin hotfullt skramlar med sabeln.
Tidigt på morgonen den 30 november återvänder två soldater till vaktstugan med en alarmerande nyhet. De har observerat ryssar – på den finska sidan av gränsen.
Vinterkrigets första skott
Översergeant Heikki Sajanto är först skeptisk, men beslutar sig ändå för att undersöka saken. Han skickar iväg Mikko Kallionpää och Tauno Moisander och kort därefter avfyrar Kallionpäa sitt första skott.
Vinterkriget är i gång.
1939 förvandlas Norden till ett slagfält för Europas stormakter.
Stalin vill erövra Finland för att skydda Sovjetunionen mot en invasion via grannlandet och Hitler vill skaffa sig hamnar längs Norges långa kust och tillgång till den svenska järnmalmen.
Svensk järnmalm blir till tyska vapen.
Svensk järnmalm blev till tyska vapen
Under 1938 – året före krigsutbrottet – importerade Tyskland 22 miljoner ton järnmalm från länder som Frankrike, Spanien och Sverige. I Hitlers tyska gruvor producerades endast omkring 10 miljoner ton malm av låg kvalité.
När andra världskriget bröt ut inleddes en allierad flottblockad av Tyskland och leveranserna från Frankrike och Spanien upphörde.
Därmed blev de svenska malmleveranserna ännu mer avgörande Adolf Hitler och den tyska armén som i praktiken inte kunde fortsätta kriget utan att få många miljoner ton järnmalm från Sverige.
Bokserien EUROPA I BRAND tar med läsarna rakt in i andra världskrigets mest dramatiska händelser. Genom bokseriens alla 12 band berättar ögonvittnen om hur just de på nära håll upplevde historiens brutalaste krig.
Vi möter soldaterna vid fronten och hör civila berätta om en vardag som på ett ögonblick kunde förvandlas till ett blodigt slagfält.
Det första bandet i serien EUROPA I BRAND berättar om kampen om Norden och låter oss möta nu levande ögonvittnen som kan berätta om mötet med Röda armén.
Krigets sista ögonvittnen
"Det värsta var de många döda kropparna"
Petter “Pekka” Hirvonen (1919-)
Petter Hirvonen deltog både i vinterkriget 1939-1940 och i fortsättningskriget mod Sovjetunionen från 1941. Han sårades vid fronten och kom sedan att tjänstgöra i en utbildningssbataljon där han tränade nya rekryter.
"I det ögonblick vi nådde stranden var det sovjetiska bombflyget över oss igen."
Pirkko Ruotoistenmäki (1928-)
Pirkko var 11 år när vinterkriget startade och upplevde på nära håll de sovjetiska flygbombningarna av hennes hemstad Kotka som hade flera viktiga industrier och låg vid Finska viken.
Danmark, Norge, Sverige och Finland är på inget sätt obetydliga småstater när andra världskriget börjar.
Sovjetunionens paranoida ledare Stalin fruktar att Finland kan komma att användas av Tyskland vid ett angrepp på storstaden Leningrad och Nazitysklands Führer Hitler vet att om de allierade erövrar Norge så riskerar han att förlora kriget inom sex månader.
Båda diktatorerna riktar därför sina blickar norrut genast efter att de avslutat sitt gemensamma fälttåg i Polen.
Norge har en helt avgörande betydelse. Målet är att säkra den norra flanken. Adolf Hitler på ett möte med sin generalstab i februari 1940.
Den tyska marinministern Erich Raeder drömde om att bygga upp en flotta som kunde behärska världshaven. Han hade Hitlers fulla stöd.
Tyska Wehrmacht och Röda armén har var sin uppgift att lösa och endast hårdföra finnar, modiga norrmän, danska värnpliktiga och svenska vapen står i vägen för en snabb erövring.
Striderna längs den finska gränsen och i nordligaste Norge blir några av krigets bittraste. Under en period verkar det som om både Sovjetunionen och Tredje riket måste ge upp försöken att få fotfäste i Norden.
Vad som står på spel i fall Hitler och Stalin vinner kan du läsa om i första bandet av EUROPA I BRAND
Boken följer kampen om Norden som rasade under åren 1939-1940.
Läs också om:
Stalin slår tillbaka
I januari 1940 skickar Josef Stalin sin problemlösare Semjon Timosjenko till den finska fronten. Nu ska finnarna få känna av Röda arméns fulla kraft. Med bomber hämnas sovjetiska piloter alla de motgångar som deras kamrater på marken hade mött. Finnarna lärde sig snabbt att klart soligt väder betydde fientligt besök från luften.
Tyskarna besätter Danmark
I april 1940 har Hitler två prioriterade mål: att få tag i järnmalm till Tredje rikets omättliga krigsindustri och att säkra tillräckliga mängder livsmedel för att hålla hemmafronten mätt och nöjd. Därför sätter han den 9 april in flottan, armén och fallskärmstrupper för att inta Danmark och Norge varifrån den svenska malmen levereras.
Helvetet bryter lös i Narvik
Fem dagar efter den tyska invasionen av Narvik landsätter britterna tusentals soldater som tillsammans med 8 000 norrmän ska återerövra staden. Tyskarna har bara en chans att segra: om de kan hålla de allierade stången tills en grupp vältränade bergsjägare undsätter dem söderifrån.
