Företeelsen levande döda är känd ända sedan antikens greker, som ibland begravde döda med tunga stenar på, så att de inte skulle kunna resa sig ur graven. Den moderna bilden av en zombie har emellertid sina rötter i haitisk voodooreligion.
I karibisk tradition betraktas zombies som döda personer som återupplivas av voodoopräster. De döda förvandlas till viljelösa slavar, som arbetar för sin herre.
Under USA:s ockupation av Haiti åren 1915–34 skrevs det i västerländska medier flera artiklar om öns så kallade levande döda, och snart hittade zombies in i böcker, teaterpjäser och filmer. Den människoätande zombien fick dock fäste i populärkulturen först 1968 med regissören George A. Romeros film Night of the Living Dead, då en grupp personer försöker överleva i en by som intagits av zombies.
VIDEO: Trailer till Night of the Living Dead
Film gjorde zombies populära
I filmen används aldrig ordet zombie utan de levande döda kallas för ”ghouls”, men i filmrecensioner betecknades filmens delvis förruttnade och kannibalistiska monster som zombies, och beskrivningen föll i god jord hos publiken. Filmen gav upphov till en ny genre, som flitigt använde begreppet zombie om monstren. Även i Romeros egen uppföljare Dawn of the Dead från 1978 används ordet.
Zombies är i dag så etablerade i vår kultur att den amerikanska folkhälsomyndigheten Centers for Disease Control and Prevention år 2011 publicerade en artikel med riktlinjer för hur medborgare bör göra om zombies verkligen börjar ta över världen.
